Är det dags att satsa på LED-lampor som arbetsljus på maskinen? Den funderingen blir allt mer aktuell och många sneglar på den nya ljustekniken eftersom LED-lampor bättre tål stötar och vibrationer. Men det finns fortfarande en hake. LED-tekniken är än så länge dyrare än xenon när det gäller ljusvärde per satsad krona…

Att skapa sig en bra och rättvisande bild om vilken typ av arbetsljus som är bäst för olika typer av maskiner och för olika typer av arbetsuppgifter – det är att ge sig in i en djungel… En djungel av priser, ljusvärden, watt och ljusspridning.

Alla typer av jämförelser är också svåra att göra. Det går inte att bara med värden som watt eller lumen få en rättvisande uppfattning om vilken lamptyp som passar bäst på skogsmaskinen.

Watt och lumen på en xenon-lampa, respektive LED-lampor är nämligen inte nödvändigtvis samma sak som att det ena eller andra värdet representerar det bästa arbetsljuset ute i skogen. Så enkelt är det inte och tyvärr är detta en fälla som kan innebära att man gör investeringar i ny belysning, som inte alls motsvarar förväntningarna.

Teoretiska värden

Problemet är att tillverkarna som redovisar uppgifterna i många fall redovisar teoretiska beräkningar av ljusvärdena – inte det ljusvärde som man faktiskt upplever när man sitter i maskinen. Även färgtemperaturen har stor betydelse för hur man upplever att en arbetsbelysning fungerar.

Pontus Thörner med Thörner Maskin AB i Säffle är en av dem som specialiserat sig på arbetsljus för entreprenadmaskiner.

– Jag tror tyvärr att många som går och köper arbetsljus till sin maskin får med sig fel grejer hem. Marknaden är svår att överblicka, menar Pontus.

Hans råd är att ....

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Lönsamheten för entreprenadföretagen är ett ständigt återkommande diskussionsämne. Vi har tidigare skrivit om hur du kan förbättra marginalen för bättre lönsamhet, men nu ska vi ta upp hur du med sunt förnuft ytterligare kan få företaget att gå bättre. Först bör du dock sätta tre viktiga byggstenar på plats.

Byggsten 1: Yttre förutsättningar

De yttre förutsättningarna som kunden ger dig måste vara klart definierade. Det kan vara:

• Posternas storlek
• Det geografiska avverkningsområdet
• Om det är underröjt eller ej
• Bra kartunderlag som kommer i god tid
• Planering av när de olika posterna ska avverkas så att flyttavståndet minimeras

Ju sämre yttre förutsättningar du får desto kostsammare blir naturligtvis avverkningen.

Byggsten 2: Inre effektivitet

Ditt företags effektivitet måste ses över så att du inte har onödigt höga kostnader per avverkad kubik. Se till exempel över:

• Skiftformer
• Flyttplanering
• Maskinpark
• Kompetensutveckling
• Priser och rabatter på drivmedel, oljor, reservdelar

Gå även igenom dina fasta kostnader och se om de går att sänka genom nya offerter på till exempel försäkringspremier, räntor, administration. Utbilda dina medarbetare så att de kan sköta vissa maskinreparationer själva.

Byggsten 3: Förhandling om pris

När du har de två första grundstenarna på plats är det dags att sätta dit den för både kunden och dig så viktiga slutstenen, nämligen priset på det problem du ska lösa åt kunden. Om du bedriver en effektiv verksamhet kan du erbjuda kunden ett attraktivt utgångspris med ett påslag för den kostnadsökning som beror på besvärande yttre förutsättningar som kunden erbjuder dig.

Sunt bondförnuft

Nu är det dags att plocka fram det sunda bondförnuft för att ytterligare förbättra lönsamheten. Nedan följer 10 tips, av vilka flera borde vara självklara, men det har tyvärr visat sig att så är inte alls fallet:

1. Snabba beslut

Som företagare måste du lägga stor vikt vid att våga ta beslut snabbt. Det gäller framför allt svåra eller obehagliga beslut som ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Idag pågår det en debatt i skogsbranschen hur effektivt det är med flerträdsaggregat på skördarna. Allt från produktionsförbättringar från 2 till 20 procent har nämnts. Instruktören Thomas Persson har besökt en hel del maskiner med denna utrustning och han ser fördelar både i slutavverkning och gallring.

– Jag har varit ute på många maskiner runt om i landet som är försedda med flerträdsutrustning. Både maskinförare och entreprenörer som har erfarenhet av flerträdsutrustning på sina maskiner vill absolut inte vara utan den utrustningen. De ser den som ett bra hjälpmedel i maskinförarens vardag, säger instruktören Thomas Persson på TP Resurs

.

Lyft i teknikutvecklingen
– Det är nästan alltid de som inte själva har monterat utrustningen på sina maskiner som är skeptiska till flerträdsutrustningen. Mycket handlar om hur prisbilden kommer att påverkas i framtiden så det är förståeligt att entreprenörerna funderar en hel del på detta, fortsätter Thomas.

Men det är i alla fall helt klart att det är ett lyft i teknikutvecklingen för att hjälpa förarna i en skördare så att de på ett lättsammare sätt når sina mål med hjälp av flerträdsutrustade skördaraggregat.

Entreprenörer från olika håll runt om i landet har själva produktionssiffror som visar en ökning på 5-20%, men det är lite tabu att tala öppet om det.

– I de fall där man bara nått en produktionshöjning på 2 procent beror nog detta på att objekten inte passade för att ackumulera flera stammar eller att körmetoden inte varit optimal. Det kan också bero att på ackumuleringsarmar saknats på aggregatet. Om endast mjukvaran är installerad i maskindatorn ger detta absolut inte samma positiva resultat som med extra armar monterade, säger Thomas Persson.

Resultatet är också beroende av maskinfabrikat och hur skicklig föraren är. Det är mycket viktigt att maskintillverkarna ... 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Nu ska det bli fler kvinnliga skogsmaskinförare. En speciell utbildning har genomförts på Kalix naturbruksgymnasium via projektet ”Jämlikt skogsbruk”. Agneta Björkén – som var en av deltagarna – har dessutom startat en facebookgrupp som heter ”Vi tjejer som kör skogsmaskin”.

De flesta som arbetar i det svenska skogsbruket har inte kunnat undgå att det råder en allvarlig en brist på skogsmaskinförare. Den spås nu öka ytterligare under de kommande tio åren på grund av stora pensionsavgångar.

Inom gruvnäringen har antalet kvinnliga maskinförare successivt ökat, men inom skogsnäringen är de väldigt få.

Projektet Jämlikt skogsbruk vände sig till arbetslösa kvinnor och personer med invandrarbakgrund. Vid starten var det 16 deltagare varav hela elva var kvinnor.

– Att så många kvinnor ställde upp gör projektet unikt, säger projektledaren Sture Lindfors.

Nu är detta projekt slutfört och även om det var en del som hoppade av under kursens gång hoppas Sture Lindfors på en fortsättning i någon form.

Agneta – en pionjär

Agneta Björkén var en av pionjärerna som kvinnlig skogsmaskinförare för över tjugo år sedan i Bräcke. En olycka tvingade henne att lämna jobbet och nu vill hon komma tillbaka. Hon konstaterar att den tekniska utvecklingen har gått oerhört snabbt, men avseende könsfördelningen har allt stått stilla.

– Jag önskar att fler kvinnor vågade ....

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Anders Grundberg i Malung är ett bra exempel på hur man med hjälp av klokt utnyttjande av ny teknik, erfarenhet, sunt förnuft och delegering av ansvar till sina maskinförare kan få till ett lönsamt skogsentreprenörsföretag.

Redan som liten grabb i Stockholm visste Anders Grundberg att han ville jobba i skogen. Då, på 60-talet, stod dock skogsarbete inte speciellt högt i kurs utan det ansågs vara ett jobb som man fick ta om man inte dög till något annat. Hans föräldrar försökte också få honom på andra tankar och han gick faktiskt ett år i yrkesskola för att bli bilmekaniker.

– Jag hoppade dock av och gick under åren 1969-70 en skogsutbildning vid Ladviks skogsbrukskola utanför Vaxholm och fortsatte med årskurs 2 i Älvdalen.

Anders började sedan jobba i skogen 1971 åt Korsnäs. Det blev mycket manuell avverkning med motorsåg, men så småningom skotarkörning. När så de stora processorerna kom som t ex Logman hoppade han 1977 som maskinintresserad på detta jobb.

Blev skogsentreprenör 2000

Efter tolv år som anställd maskinförare fick han 1989 ett ”erbjudande” att bli s.k. AT-förare. Det vill säga att han köpte ut sin maskin, men fick månadslön av Korsnäs.

Anders blev sedan skogsentreprenör 2000 med en grupp som fick ett treårsavtal med Korsnäs. Den första han anställde var Jan-Anders Enström och han finns med i företaget än idag som ansvarig för företagets skördare.

Tre år senare anställde han Erland Lycke som skotarförare och han har i sin tur totalt ansvar för skotaren när det gäller service och reparationer.

– Det känns bra att få detta ansvar och jag tror det påverkar det sätt man jobbar på. Positivt är det också med våra månadsträffar då man direkt kan se vilka utgifter och inkomster vi haft på maskinerna under perioden, säger Erland.

Kör grönt

För tre år sedan anställdes med Daniel Torris, som mest kör skördaren. Han kompletterar därmed den laguppställning företaget har idag med två man på varje maskin, som går i två skift.

– Jag funderar dock på att dela en skotarförare med någon annan entreprenör så att jag kan lägga allt krut på att vara entreprenör. Det är klart det är kul att köra maskin men det är ju så mycket som ska fixas vid sidan om.

Den skotare företaget har för tillfället är ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Det kan vara hög tid för dig som entreprenör att göra en analys av din affärsidé och produktion, så att du vet vad du egentligen håller på med. I denna artikel ska vi studera företagets affärsidé och titta närmare på två enkla ekonomiska analysmodeller som visar hur mycket som måste produceras för att verksamheten ska ge en acceptabel avkastning.

Företagets affärsidé

Grunden för all affärsverksamhet är en klart formulerad affärsidé. Företagets affärsidé kan enkelt översättas med: ”Vad ska vi tjäna pengar på?” eller ”Vad har vi att erbjuda som gör att kunderna vill anlita just oss?”.

Skriv ner din affärsidé och fundera med jämna mellanrum igenom om du håller dig till affärsidén eller om de ursprungliga förutsättningarna har förändrats så att affärsidén måste omformuleras.

En affärsidé bör vara kortfattad (max 50 ord) och innehålla:

• vad som ska produceras
• hur det ska produceras
• vilken målgrupp och vilket marknadsområde du vänder dig till
• varför någon ska anlita just dig

Det är oerhört viktigt att alla i ditt företag känner till och arbetar efter affärsidén, så sätt upp den i kojan.

Exempel på en affärsidé:

Grauvå Skog AB ska utföra tjänster som virkesförmedling, planering, avverkning, skogsvård samt skoglig rådgivning.

Tjänsterna ska utföras i nära samarbete med kunden.

Vi vänder oss bland annat till privata skogsägare, skogsbolag och träindustriföretag.

Företaget arbetar med moderna och miljövänliga maskiner som sköts av yrkesskicklig personal.

Exempel på en tveksam affärsidé:

Företaget ska avverka och skota.

Vi vänder oss enbart till ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Utan bra traktdirektiv är det inte lätt att göra ett bra jobb i skogen eller få någon lönsamhet i verksamheten. En som kan det här med att göra bra direktiv är Bengt Axelsson på Bergs Timber i småländska Mörlunda.

Bengt är virkesköpare och man kan nog kalla honom för erfaren efter 30 år inom yrket.

Vi ses på hans kontor som är inrymt i en stor villa utmed genomfarten i Mörlunda. Vi åker till en ganska stor skogsfastighet strax utanför samhället och Bengt visar mig en skogsbruksplankarta över en del av fastigheten.

Ny skogsbruksplan

– Jag har väl i stort sett köpt allting som de sålt och jag har också medverkat till att de fått en ny skogsbruksplan. För ett halvår sedan fick jag i uppdrag att ta fram förslag på avverkningar, såväl röjningar som gallringar och slutavverkningar, säger Bengt.

Han fick ett ungefärligt netto som markägaren tänkt sig, men skogsskötseln skulle också skötas. Ett område färgat rosa på kartan är föreslaget att slutavverkas av planläggaren.

– När man är mitt i stimmet och i inköpsperioden hinner man inte med att också planera trakterna. Men jag visste att de räknat med området och gjorde därför en avverkningsanmälan där jag ritade in området för att tiden skulle börja löpa, berättar Bengt.

Sedan efter hand, när han får lite tid, åker Bengt ut och planerar området och gör det färdigt för avverkningsgruppen. Och idag ska Bengt gå igenom området, (med Skogstekniks reporter i hälarna) markera gränser och vad som ska sparas i naturvårdens tecken. 

Även naturvård

– Jag hänger gränsbanden ganska tätt för att maskinförarna inte ska behöva tveka när de sitter i maskinen var kanten är någonstans, säger Bengt Axelsson.

Vi kommer strax fram till ett flatberg som Bengt tänker göra en notering om i traktdirektivet och han hänger också upp ett blå-vitt band.

– Jag vill att enbuskarna ska vara orörda men att man kanske plockar bort något av träden här i framkanten för att få berget med mossan att framträda lite bättre.

Bengt går inte in och detaljstyr utan maskinföraren har rätt mycket frihet.

– Ja, det har de. Jag känner ju entreprenörerna som kör åt mig väldigt väl och de vet hur jag vill ha det. De vet min nivå och då har de möjligheten att plocka ur lite så att ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

I dag ägs och drivs många skogsentreprenadföretag av företagsledare födda på 1940- och 50-talet. De flesta har jobbat i skogen i många år. Det kan därför vara hög tid att planera för en generationsväxling om det finns ett eller flera barn som är lämpliga och framför allt intresserade att ta över föräldrarnas livsverk.

Generationsskifte kan ske genom:

– Arv
– Gåva
– Försäljning
– Kombination mellan gåva och försäljning

En noggrann genomgång av ekonomin ska ge svar på vad du kan få ut efter generationsskiftet, så att du kan leva gott efter pensioneringen. Det är av betydelse om du haft möjlighet att bygga upp en egen förmögenhet eller om din pension ska finansieras genom köpeskillingen för företaget.

När ett familjeföretag ska överlåtas till barnen uppstår en rad generationsskiftesfrågor, t ex: Hur ska den äldre generationens ekonomi se ut? Hur ska syskon kompenseras? Hur ser familjens önskemål ut? Hur stort blir övertagarens investerings- och lånebehov? Vilken skuldsättning klarar övertagaren av? När ska generationsskiftet ske?

Arvs- och gåvoskatten slopad

Nu när arvs- och gåvoskatten har slopats öppnas nya möjligheter och det behövs ingen komplicerad skatteplanering för att generationsväxla i företag. Det är viktigt att påpeka att det är bara skattereglerna som har ändrats, den civilrättsliga lagstiftningen finns kvar oförändrad.

Du måste fortfarande bland annat skriva gåvobrev och upprätta bouppteckning. En bouppteckning upprättas för att:

– Ligga som grund för kommande arvskifte
– Förebygga onödiga arvsprocesser
– Utgöra legitimation för dödsboet
– Utgöra skydd för arvtagare och övriga som fått tilldelning i exempelvis testamente
– Underlätta för fordringsägare att bevaka sina fordringar

Skatteverket registrerar bouppteckningen och kontrollerar att den är upprättad i laga ordning. Arvs- och gåvoskattens slopande innebär bland annat att du kan ge skattefria gåvor inte enbart till dina barn och släktingar, utan även till utomstående. Som vi ser det kan gåvor ske även åt andra hållet; att barn ger till behövande föräldrar.

Hur överlåter du ditt företag?

Företaget kan antingen överlåtas på en gång eller successivt under en längre tidsperiod. Gäller generationsväxlingen ett aktiebolag är det aktierna som överlåts i den takt du önskar och till ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Skogsentreprenören Tommy Isaksson i Överkalix skulle kunna kalla sig miljöentreprenör. Han insåg tidigt att bioenergin har en stor framtid och utvecklade både maskinparken och de anställdas kompetens mot avverkning av energived. Det har gett företaget god lönsamhet.

Det är en av de första dagarna med barmark tre kilometer norr om Polcirkeln. Tjälen ligger ännu kvar och ger maximal framkomlighet åt skogsmaskinerna. En tidig värme har fått våren att explodera och livet vaknar i skogen.

– Det är sådana här dagar som man inser vilket privilegium det är att få jobba i skogen, säger Tommy.

På skogsbilvägen söder om Ängesån passerar vi stora plantskogsområden, fullständigt förödda av älgarna. Bara de kortaste plantorna är orörda, men de åker nästa vinter så fort de sticker upp toppskottet ovan snön.

– Skogsbruket i Norrbotten går mot en ekonomisk katastrof om vi inte minskar på älgstammen, säger Tommy.

När vi besöker hans olika maskinlag i östra Norrbotten ser vi ett 25-tal tjädrar, orrar och järpar längs skogsbilvägarna. Ibland får vi bromsa för att inte kollidera med stora tjäderhönor som lyfter med kraftfulla högvarvade vingslag.

Det finns forskare som hävdar att tjäder, orre och järpe hotas av skogsbruket. Men det återstår för forskarna att förklara varför sommaren 2011 är något av ett rekordår för skogsfågeln – åtminstone i östra Norrbotten.

Regnskogsproduktion

Förmiddagsskiftet på avverkningsplatsen är på skyddsutbildning och maskinerna står. De avverkar energived i ett 30-årigt contortabestånd. Virkesförrådet före gallringen är ofattbara 206 kubikmeter per hektar med 2 770 stammar per hektar. Det är rena regnskogsproduktionen.

Men contortaskogen är inte bara tät – stammarna är också extremt kvistiga och svåra att kvista. Därför produceras enbart skogsbränslen vid första gallringen. Bara kvistarna ger enorma energimängder.

Markägaren Sveaskog satsar seriöst på skogsbränslen. Enligt Johan Samuelsson, logistikansvarig för biobränslen vid Sveaskog i Norrbotten, producerar man årligen cirka 150 000 fastkubikmeter skogsbränslen i Norrbotten. Det motsvarar förbrukningen i 15 000 eluppvärmda villor. Snacka om insatser för miljön!

– Efter många år av utveckling tillsammans med entreprenörerna är hanteringen av skogsbränslen stabil och lönsam för oss, säger Johan Samuelsson.

Viktig aktör

Isakssons Terrängtransporter är en viktig aktör i Sveaskogs satsning på biobränslen. Skördaren på den här avverkningen har exempelvis ett specialaggregat som kan ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Till slutet av mars ska 12 000 m³fub avverkas och 700 ha markberedning ska klaras på åtta månader i riktigt svår terräng. Detta är premisserna för Smååkran Maskin AB som gillar när det är riktigt djäkligt.

Under normala förhållanden så skulle det inte vara några större problem att klara av att harva 700 ha. Nu är det dock berg, storsten och branta backar som gäller när Smååkran Maskin åtar sig uppdrag. Johnny Bengtsson och hans son Emil är de som gärna jobbar i steniga marker.

– Ja, det har blivit en nisch att avverka och markbereda på marker där få vill åta sig uppdragen, säger Johnny Bengtsson.

Vad som krävs för att resultatet ska bli enligt kundens önskemål är de rätta grejerna, en bra känsla för jobbet och fingertoppskänsla.

Allt började med ett anbud

SCA Skog skickade under 2008 ut en anbudsförfrågan på markberedning. Detta tog Smååkran Maskin hem och efter det så har uppdragen ökat konstant.

De som står för uppdragen just nu är SCA och Stora Enso.

Två lätt begagnade Hyundai-maskiner har nyligen införskaffats. Den ena grävaren fungerar som skördare och är en 25 ton R 210 LC-7A High Walker från 2009 med en Cummins-motor på 180 hk 6,7 liters som drar runt ekipaget. Aggregatet är ett Loggtech 625.2, kopplat till en Aptor för apteringen.

Hyundai nummer två är en 28 ton 250 LC-77A -09 High Walker. Även den är från 2009 och har samma motor, men går på markberedning och vägbrytning. En dator med GPS finns monterad för att kunna logga de ytor som görs.

För att få ut timmer ur skogen finns en Valmet 890 från 1999 som är en bandförsedd åttahjuling.

Effektivt med grävare i skogen

Någon större skillnad med grävare som skördare är det inte förutom att man kan flytta stenar och rätta till där man går fram vilket spar tid för skotningen.

– Det är i markberedningen som den stora vinsten ligger, säger Johnny. Vi kan flytta döda träd som ligger i vägen och undviker lågor eller partier som man inte bör köra på. Med en harv kan du inte backa och hålla på utan då är det rakt fram som gäller.

Ibland kan man dock gira runt en dunge ungträd och ändå hålla en bra linje för planteringen.

Eftersom man med en grävare lätt kan åtgärda skadade stigar och lägga igen körskador så finns det ur miljösynpunkt ytterligare en vinst.

Vi kör 1,5 till 3 hektar på ett åttatimmarspass och då har vi loggat planteringsytorna med GPS vilket ger exakt rätt areal för respektive objekt.

Frihet ger trygghet

Johnny Bengtson känner sig trygg med sina investeringar och hur företaget har agerat för att själv avgöra på vilka premisser man åtar sig uppdrag.

– Vi har överskådliga kostnader i investeringar och väldigt lite reparationer och det som ska repareras ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Ett av de problem som en skogsentreprenör ställs inför idag är de krympande marginalerna. Så länge den tekniska utvecklingen har tagit jättekliv i skogen har det med rundhänta kalkyler varit relativt lätt att få verksamheten att lämna ett hyggligt överskott.

Idag när maskinerna har blivit dyrare, lönerna stigit och oljepriserna rusar i höjden ställs det betydligt större krav på företagsledare och personal för att verksamheten över huvudtaget ska gå runt. Prisutvecklingen per avverkad m³fub har i stort sett legat stilla eller sjunkit.

Om man frågar en skogsentreprenör hur stor genomsnittsmarginal han har, så har han som regel ingen aning om det och inte vet han hur man räknar ut den heller. Han känner bara på sig att marginalerna krymper eftersom resultat försämras.

Vi ska i denna artikel steg för steg lära dig hur du på ett enkelt sätt använder dig av företagets marginal för att se hur stor företagets omsättning måste vara och om det är möjligt att klara av att producera de volymer som krävs för att verksamheten ska lämna en godtagbar vinst. Du kommer också att få praktiska tips på hur marginalen kan förbättras.

Steg 1 Uppdelning av rörliga och fasta kostnader

Börja med att dela upp dina kostnader i Rörliga och Fasta kostnader, beroende på om de påverkas vid volymförändringar eller är oberoende av avverkningsvolymen.

Rörliga kostnader

Rörliga kostnader är i princip det som förbrukas när du vrider på nyckeln i dina maskiner.

Exempel på rörliga kostnader med förslag till kontonummer:

4010  Drivmedel                                          4017  Sågsvärd, kedjor

4012  Hydraulolja                                        4019  Matarhjul

4013  Övriga smörjmedel                             4020  Reservdelar, underhåll

4014  Däckkostnad                                     4022  Arbetskostnad inköpta reparationer

4015  Filter                                                 4030  Maskinförsäkringar

4016  Slang                                                4090  Övriga rörliga maskinkostnader

Fasta kostnader

Fasta kostnader är de som inte påverkas av avverkningsvolymen. För enkelhetens skull betraktar vi alla kostnader som inte redovisats som rörliga kostnader enligt ovan, som fasta kostnader.

Vinsten är också en fast kostnad, eftersom du som företagare måste ställa upp ett realistiskt vinstkrav i en budget eller kalkyl.

Steg 2 Anpassa kontoplanen

Om du ska ha någon som helst nytta av bokföringen som ekonomiskt styrinstrument måste du företagsanpassa din kontoplan. Om du inte sköter bokföringen själv ska du kräva att den som gör det också ser till att alla rörliga kostnader bokförs i kontoklass 4. Se förslaget under avsnittet om rörliga kostnader.

Vi vågar påstå att de flesta skogsentreprenadföretag idag har de rörliga kostnaderna utspridda över hela kontoplanen. Då blir det genast svårare att få grepp om företagets ekonomi och följa marginalens utveckling. Många ”ekonomiska rådgivare” har för dålig kunskap om branschens villkor idag och bokföringen sköts på samma sätt som ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Thomas Persson från Bräcke är idag ett ganska känt namn i skogsentreprenörskretsar, i alla fall i nedre Norrland. Han har i många år arbetat som maskinförare och på senare år även som demoförare och instruktör.

Idag driver Thomas Persson ett eget företag, TP Resurs AB, som anlitas av entreprenör för att de själva och deras maskinförare ska bli effektivare i skogen.

– Jag arbetar dock fortfarande jobbar som maskinförare och det märker både nya och mer rutinerade maskinförare. De anser att det är bra med en instruktör som själv kör maskin.

I nr 2/2010 av Tidningen Skogsteknik delade Thomas med sig av sina goda råd till entreprenörer. Denna gång tänkte vi fokusera på maskinföraren och ta upp några saker som Thomas tycker är viktiga.

Lär ut eco-körning (RECO)

Något som Thomas just nu satsar på är att lära ut "eco-körning" under namnet RECO-utbildning.

– Här finns det mycket pengar att tjäna. Det gäller främst att försöka arbeta klokt och smart samt att undvika moment som ingenting ger. Det behöver inte gå långsammare för det.

Men innan man kan göra en eco-driving utbildning så måste entreprenören ha en riktig uppföljning på maskinerna så att vi och de själva innan vet hur de ligger till med dieselförbrukningen per m³/fub.

Bra på att "skräddarsy"

Thomas Persson har sett många maskinförare arbeta och därmed lärt sig notera exakt hur de kör och kan med enkla medel anpassa maskinerna så att de bättre passar de olika körsätten.

– Jag brukar lägga in "ny förare" i datorn och sedan visa på hur man kan ställa in maskinen för att den ska bättre passa var och ens körstil. Det brukar bli en aha-upplevelse för många med en kran som går bra och är i harmoni med föraren, säger Thomas.

Viktigt med förplanering

Den viktigaste ledstjärnan för Thomas när det gäller metodutbildning är att få förarna förstå att obefintlig förplanering på objekt kan leda till onödiga stopp.

Dåligt planerad maskinkörning med mycket onödig krankörning ger produktionsbortfall och högre dieselförbrukning per m³ fub. Därför blir många förare stressade för att inte målen uppnås.

Det gäller att jobba ”smart” och inte bara ”hårt”. Tänk på att ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

I skånska Hökön finns det ett ungt garde hos Ji-Kå Gallring. De anställer nämligen gärna elever som kommer direkt från Naturbruksgymnasiet i Osby. I dag är fyra medarbetare under 27 år.

Utmärkande för företaget är också att man har ett flertal olika kunder, nämligen Sydved, Skogssällskapet och ett antal privata skogsägare.

Skogsentreprenadföretaget Ji-Kå finns i nordöstra Skåne och grundades redan 1985, fast då var det andra ägare.

Magnus Ernstsson började som maskinförare, men efterhand tog han över halva företaget. För några år sedan blev det en ny delägare i aktiebolaget. Magnus är kvar, nu i kompanjonskap med Torbjörn Olofsson. Grävmaskinisten Torbjörns arbete passar bra in i skogsentreprenaden.

Vi träffar Magnus, 40, och Torbjörn, 45, på Ryssberget som ligger i Skåne och Blekinge.

– Vi har haft en avverkningsgrupp här ett tag nu, säger Magnus och visar vägen in mot "trollskogen".

Det hörs en skördare en bit bort och en skotare finns i grannskapet i Bromölla kommun. Några konkurrenter i närområdet har gått i konkurs, men Ji-Kå Gallring klarar sig bra.

Omsättningen för 2009 var drygt åtta miljoner kronor och ägarna är optimister. De byter maskiner med jämna mellanrum – det krävs en ny skotare eller skördare varje år.

Tryggare med många kunder

Ägarna själva har andra arbetsuppgifter till och från. För det kan krävas med tre skördare, två skotare samt en grävmaskin. Grävaren behövs för olika gräv- och schaktarbeten.

Magnus – med 20 år i företaget – har kontakter med den stora uppdragsgivaren Sydved, Skogssällskapet och privatpersoner. Ji-Kå verkar främst i östra Skåne, men även lite i Blekinge och Småland.

– Vi har ett fast uppdrag i Trolle Ljungby, berättar Torbjörn Olofsson. Där har vi en avverkningsgrupp nästan hela året. Det är perfekt och här jobbar vi tvåskift.

Trolle Ljungby är ett av Skånes större gods med 12 000 ha mark. Av dessa är 6 000 ha skog som ägs av Hans Gabriel Trolle Wachtmeister.

– Det är en viss skillnad att avverka på den skånska slätten ner mot Österlen jämfört med att arbeta i ett riktigt kuperat landskap som det här, säger Torbjörn.

På Ryssberget är det lövskog – till 50 procent bok – samt en del gran och tall.

– Mycket av skogen här blir massaved i och med att vi gallrar, säger Magnus.

 Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Kravet på lägsta aktiekapital i privata aktiebolag har sänkts från 100 000 kr till 50 000 kr och den 1 november 2010 slopades revisionsplikten för små aktiebolag. Är det nu dags att kasta ut revisorn och sänka aktiekapitalet i redan bildade aktiebolag?

Vi tittar lite närmare på vilka regler som gäller och hur du bör agera om du vill göra någon förändring i ditt företag.

Aktiebolag populäraste företagsformen

Kravet på aktiekapital för privata aktiebolag har halverats och det räcker nu med 50 000 kr för att nybilda ett aktiebolag. Syftet med reformen var att göra bolagsformen mer tillgänglig för nystartade företagare, eftersom det tidigare kapitalkravet ansågs som ett hinder för många småföretagare. När det gäller skogsmaskinentreprenörer så har jag under åren erfarit att ju längre söderut i Sverige man kommer desto fler är det som bedriver sin verksamhet i enskild firma. Varför det är så har jag ingen bra förklaring på , men det kanske blir en förändring nu när de nya reglerna har börjat att gälla.

Om vi drar en snabb slutsats verkar reformen ha fått avsedd effekt, aktiebolag har seglat upp som den mest populära företagsformen bland nystartade företag. Under perioden 1/4  - 30/9 2010 registrerades 15 563 aktiebolag mot 11 340 enskilda firmor. Trenden lär fortsätta när revisionsplikten är avskaffad för små aktiebolag.

Fördelar med aktiebolag

• Begränsade privata risker om företaget hamnar på obestånd eller råkar ut för stora skadestånd. Ägarens ekonomiska ansvar i ett AB kan begränsas till aktiekapitalet plus eventuella skatteskulder och ställd personlig borgen. I en enskild firma eller handelsbolag ansvarar du alltid med samtliga dina privata tillgångar.
• Eftersom du räknas som anställd i ett eget AB kan du åtnjuta många skattefria och lågt beskattade förmåner exempelvis: Motion/friskvård, julgåvor eller jubileumsgåvor.
• Det finns större möjligheter i AB att ta ut privata inkomster med relativt låg beskattning när företaget går bra. Överlikviditeten kan också placeras i marknadsnoterade aktier, fonder eller räntebärande värdepapper.
• Om du bedriver verksamheten i din privata bostad är det många gånger lättare att få en rimlig och lågbeskattad hyresersättning från ett aktiebolag.
• När du skall trappa ned din verksamhet och förhoppningsvis har byggt upp ett rejält sparkapital i företaget då är aktiebolag den bästa företagsformen framförallt skattemässigt.

Nackdelar med aktiebolag

Det krävs fortfarande ....

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Om avtalen mellan skogsentreprenören och kunden är otydliga uppstår lätt missförstånd och oenighet. För att minimera den risken har APSE, Avtalspaket för skogsentreprenad, tagits fram. APSE innehåller två delar: dels grundläggande allmänna bestämmelser för skogsentreprenad, dels avtalsmallar för det enskilda kontraktet.

Hösten 2007 samlades ett flertal av branschens skogsbolag tillsammans med SMF Skogsentreprenörerna och beslutade om ett branschgemensamt utvecklingsprojekt på temat effektiv upphandling. Anna Furness-Lindén, Skogforsk, fick i uppdrag att leda projektet.

Målet var att ta fram verktyg för att standardisera delar av arbetet med att köpa och sälja entreprenad. Resultatet blev APSE. 

Två delar

AvtalsPaket för SkogsEntreprenad, APSE, är en hjälp för att kunna skriva genomarbetade entreprenadavtal i skogsbruket.

APSE består av två delar. Den ena är Allmänna bestämmelser för skogsentreprenad, ABSE 09, som reglerar ansvarfördelningen.

Den andra är standardiserade mallar som kan användas för att mer specifikt beskriva den aktuella entreprenaden. I dag finns mallar för drivning, markberedning, föryngring och röjning.

Bra samarbete

Innehållet i APSE är framtaget av representanter för både entreprenörer och beställare med Skogforsk som koordinator. Mallarna är utvecklade av Skogforsk och beställarrepresentanter.

Mallarna innehåller ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!