Egentligen är Joakim Karlsson elektriker. Men när han fick ögonen på den nyutvecklade bioenergiskördaren Ebeaver kunde han inte motstå möjligheten att bli skogsentreprenör istället! Nu kör han klen gallring med ”bävern” med gott resultat. Han får ut 500 kr i timmen och skapar nettointäkt till skogsägaren.

Maskinvikt på 2 ton, ATV-hjul med drivning på alla åtta, 29-hästars Kubota-motor och ett Kesla klippaggregat…

Det är de grundläggande specifikationerna för Ebeavern i Joakim Karlssons utförande (se även reportaget om Ebeaver med röjningsaggregat i Skogsteknik 4/2012).

För ett drygt år sedan gav han 700 000 kronor för maskinen och sen dess har han kört klen gallring och röjningsuppdrag med gott resultat.

– Än går mycket tid åt att marknadsföra mina tjänster. Men första året körde jag cirka 1200 timmar och visst – jag är skogsentreprenör med liten maskin, konstaterar han.

Matchar större maskiner

Faktum är att Joakim kan matcha andra maskinella lösningar vid gallring i klena bestånd, då gallringsvirket plockas ut för energiändamål. Han berättar:

– Min affärsidé är att markägaren ska få ut en nettointäkt vid en förstagallring, så det är mitt löfte när jag raggar jobb. Jag tar uppdraget, gallrar med Ebeavern, säljer virket som flisråvara och det överskott som blir kvar efter att jag själv fått 500 kr i timmen betalar jag till markägaren. Det funkar!

Hittills ligger han på en genomsnittlig produktionsnivå per timme som motsvarar ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

I så gott som alla skogsentreprenörsföretag är det män som syns mest. De är ägare, arbetsledare, maskinförare, reparatörer, kontaktpersoner gentemot leverantörer, kunder och markägare.

I de allra flesta fallen finns det dock en kvinna bakom mannen som i all tysthet tar hand om en hel del av pappersarbetet beträffande företagets ekonomi, administration och annat. De som inte gör det, men är gift eller sambo med en entreprenör får också de dra ett tungt lass för att företag och familjeliv ska fungera.

Tidningen Skogstekniks Maria Karlsson har på en resa till Finland träffat åtta av dessa kvinnor och ställt följande frågor:

1. Vad heter du och ert företag?

2. Hur många anställda har ni och hur många maskiner?

3. Vilken är din roll i firman?

4. Vad jobbar företaget med mest?

5. Övriga upplysningar om verksamheten eller åsikter om branschen?

1. Prisca Lang, Henrik Hansson Skogstjäns, Fjällbacka.

2. Vi har en skördare och en skotare, men inga anställda.

3. Jag hjälper till med räkningar och fakturor. Jag jobbar också som receptionist på Tanum Strand. (Stort hotell i Grebbestad).

4. Lite gallring, men mestadels slutavverkning.

5. Vi kör för Bohlins Träexport i Tanumshede.

1. Eva Blomberg, Björn Blombergs Skogsentreprenad AB i Forsa, nära Hudiksvall.

2. Vi har två maskiner och tre anställda.

3. Jag är mentalt stöd åt min man!

4. Gallring.

5. Det är svårt att hitta bra förare. ”Problemet” med unga förare uppstår när de bildar familj och blir borta på föräldraledighet...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Helt vid sidan av HFT-projektet, håller uppfinnaren Kjell Holmstrand i Orsa på och bygger Bävern, en band- och hjulgående skotare med lågt marktryck.

– När jag tittar på bilden av HFT-skotaren (se artikel på sidan 20) ser jag att de har upptäckt problemet, men inte lösningen. Den konstruktionen kommer att bli mycket dyrare än nödvändigt, säger Kjell Holmstrand.

I likhet med Bävern vill man minska punktbelastningen, skillnaden är den tekniska lösningen.

Kjell har själv utformat en kravlista, se nedan, som han utgått från när han började konstruera sin Bäver.

Fungerar som en bygglåda

Bävern har i bandversionen 48 mindre hjul, uppdelat i 12 flexboggienheter. När den bara har hjul har den 16 hjul där varje hjulpar är ledat plus att hela boggin är ledad.

Meningen är att skotaren ska ha ett krantorn på en tiltbar platta mellan last och dragdel. Där ska man kunna man placera vilken lämplig hydraulkran som helst.

Bävern ska fungera som en bygglåda som man kan ändra efter behov. Den ska gå att bygga om från bandmaskin till en hjulgående maskin. Och mellan skotare och skördare på bara några timmar.

Flexboggin är nyckeln

– Vi har kört med gamla kopior tillräckligt länge. Mina idéer är så nya att många inte fattar vad det handlar om. Nu vore det trevligt om jag kunde få fart på den här idén, säger Kjell Holmstrand.

Han har fått till bakdelen och framdelen på maskinkroppen, men det är ... 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Det är ont om kvinnliga skogsentreprenörer. Ida Oderstål i Vilhelmina är en av dessa, men det är ingen duvunge som startade M.I.O Entreprenad AB i början på året.

Hon har nämligen både drivit en egen PR-byrå och Hotell Wilhelmina. Dessutom känner hon till skogsbranschen väl genom maken Mattias, som är en av företagets maskinförare!

– Jag tror att det är bra att ha erfarenhet som entreprenör från en annan bransch när man börjar i skogen, säger Ida.

Och det har verkligen Ida. Redan som 19-åring startade hon tillsammans med sin syster företaget Svenska Formbolaget som sysslade både med design och ”hälsocoaching”. Det var år 2000, men sex år senare var det dags för en rejäl utmaning då Ida, hennes syster, Sara Norman, och bror, Björn Norman, samt deras mamma Ebba tog över driften av Hotell Vilhelmina.

– Det var otroligt jobbigt då jag jobbade i stor sett dygnet runt, men det var samtidigt mycket roligt att kunna sätta vår egen prägel på ett hotell och få snurr på det, säger Ida.

På något sätt hann hon dock skaffa två barn 2006 och 2008 med maken Mattias.

Barnen var också ett av skälen till att hon slutade med hotellet i december 2011.

– Dessutom kände vi syskon oss färdiga med det vi tänkt göra så vi gick vidare på olika sätt, säger Ida.

Osunt kundförhållande i skogen

När nu Ida har fått en inblick i hur det fungerar i skogen är hon närmast chockad över det knepiga förhållande som finns mellan entreprenörer och kund.

– I de branscher jag har jobbat tidigare är det leverantören av en tjänst eller vara som sätter priset och kunden som tackar ja eller nej. I skogen verkar det vara tvärtom och det kan aldrig vara sunt, menar Ida.

Det är inget tvivel om att ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

– Bra!

– Aldrig i livet!

Det är två av reaktionerna om motorsågskörkort från entreprenörer och anställda i skogsbruket. Vare sig man gillar det eller ej, så är körkort obligatoriskt från 1 december 2012, med en tvåårig övergångsperiod.

Reaktionerna på körkortskravet varierar, visar den rundfrågning som Tidningen Skogsteknik låtit göra. Generellt kan man säga att alla tillfrågade är positiva till idén att säkra kompetensen inom skogsbruket. Ingen har invändningar mot ansträngningar för en bättre arbetsmiljö.

Men det finns också åsikter om att kompetenshöjningen främst behövs utanför den krets som arbetar professionellt. En och annan tycker också att det är fånigt att de som har lång erfarenhet av att jobba med motor- och röjsåg ska behöva bevisa sina kunskaper och dessutom måste betala för att göra det.

Johan gillar kortet

En av de positiva är Johan Börjesson, 31. Han arbetar motormanuellt åt entreprenadföretaget Carlsson & Persson Skogstjänst AB mellan Falköping och Ulricehamn.

– Jag arbetar nästan enbart med motorsåg och röjsåg, berättar han.

Utbildning fick han på skogsbruksskola, då röjsåg och motorsåg pluggades motsvarande 200 poäng.

– Jag tog examen år 2000, så nu har jag jobbat manuellt i snart 12 år.

Johans ståndpunkt är glasklar:

– Jag tycker det är bra med motorsågskörkort, eftersom sågarna onekligen är mycket farliga arbetsredskap. I och för sig kan jag tycka att jag redan kan och har fått utbildning. Frågan är också om mitt betyg från skogsbruksskolan duger som ”körkort”.

– Men, tillägger han. Man ska inte vara ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Aktiebolag måste en gång om året upprätta en offentlig årsredovisning. För mindre enskilda firmor och handelsbolag räcker det med ett årsbokslut som inte allmänheten kan ta del av.

Regelverket för årsbokslut och årsredovisning har förenklats för mindre företag så du behöver exempelvis inte lämna lika många tilläggsupplysningar som tidigare.

 Tillgångarnas och omsättningens storlek samt antalet anställda i ett företag har betydelse för vilka krav som ställs på årsredovisningens utformning.

Årsredovisningslagen delar in företagen i två olika kategorier: större företag och mindre företag. Ett företag räknas som större företag om minst två av nedanstående punkter är uppfyllda under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

– Medeltalet anställda är högre än 50

– Företagets tillgångar överstiger 40 miljoner kronor

– Företagets nettoomsättning överstiger 80 miljoner

Övriga företag som inte uppfyller minst två av dessa kriterier räknas alltså som mindre företag.

Alla företag ska avsluta sitt räkenskapsår med antingen ett årsbokslut eller en årsredovisning. Enskilda näringsidkare avslutar den löpande redovisningen med ett årsbokslut. Understiger nettoomsättningen tre miljoner kan du i stället avsluta räkenskapsåret med ett förenklat årsbokslut.

Årsbokslutet ska innehålla en resultaträkning, balansräkning och tilläggsupplysningar. De tilläggsupplysningar som måste finnas med är:

...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Skogsprodukternas bidrag till den svenska energiförsörjningen blir bara större och större. Men trots energisektorns positiva påverkan på skogsbruket, så finns det bara två John Deere grotbuntare i hela Sverige.

För tillfället ser det inte heller ut att bli fler. John Deere vill inte starta tillverkning igen, så nu är det upp till entreprenörerna själva att skaffa buntningsaggregat och bygga ihop maskinerna på egen hand…

Fyra år med grotbuntar

Skogsteknik besöker en av de två befintliga JD-buntarna och det knakar, brakar, surrar och spottas ut grotbuntar på ett hygge i Närke. Det är Röjdåfors Skogs AB:s grotbuntare som arbetar med maskinföraren Klas Strömberg vid spakarna.

Maskinen är Röjdåfors första och enda grotbuntare som nu varit i kontinuerlig drift i tvåskift ända sedan den var ny, 2008.

Nu har den snart tjänat ut och har kring 13 000 timmar på tidmätaren. Både maskin och buntingsaggregatet fungerar dock fortfarande bra och för Röjdåfors har investeringen varit klok. Företaget har buntat grot åt Moelven och Sveaskog ända sedan 2008, och det vill man fortsätta med.

– Det har gått bra. Grotbuntar som sortiment fungerar både vid avverkningsplatserna och som bränslesortiment hos kraftverken, berättar Röjdåfors ägare Olle Olsson.

Specialutrustad lastbil

Grotbuntarna är till och med så etablerade att åkaren Daniel Jansson från Husby specialutrustat en timmerbil för att hantera just buntar. Den bilen har vanligt timmerrede på dragbil och släp, men har kompletterats med ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Här kommer några instruktiva artiklar för alla entreprenörer och maskinförare. Mer information och i vissa fall instruktionsfilmer finns på Skogforsks webbstöd www.jobbaiskogen.se. Det är en webbaserad kunskapskanal vars syfte är öka produktiviteten i drivningsarbetet inom svenskt skogsbruk.

Så minskar du krankörningen i skördaren:

• Planerar ditt jobb noga: Om du går från handling till handling utan att det finns en tanke bakom kan det innebära att arbete pågår på flera ställen samtidigt. Det blir då svårt att ha kontroll över när de olika delområdena är färdiggallrade. Risken ökar att stammar glöms bort och att beståndet inte blir genomgallrat.
  Om du gör klart ett delområde i taget får du en lugnare arbetssituation, bättre kontroll och bättre produktivitet.
   
• Jobba nära maskinen på stickvägen: Om du arbetar långt framför dig blir det instabila kranrörelser och onödigt kranarbete. Är inte stammarna i vägen bör man ... 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Fredrik Larsson är en av de unga moderna skogsentreprenörerna som älskar sitt jobb och som driver företaget med stenhård koll på ekonomin. Nu växer han snabbt som en av pionjärerna inom biobränslehantering. Han tror på kombinationen skogsentreprenad – energi.

– Vi som kan skogen bör kunna erbjuda slutkunderna helheten, från stubben i skogen till färdigt biobränsle. Eller varför inte till färdig värme för slutkunden, säger Fredrik Larsson, Piteå.

Han driver verksamheten i två bolag, Fredrik Larsson Skogsmaskiner AB och Biobränslen i Norr AB. I Biobränslen har han en fifty-fifty-kompanjon, Mattias Andersson, som ursprungligen var lastbilsåkare.

Fredrik Larsson är en av de skogsentreprenörer som gått SMF Skogsentreprenörernas utbildningar och han är mycket nöjd med vad han fått lära sig.

Omsätter 20 miljoner

De två företagen har ett 15-tal tunga maskinenheter, allt från traditionella rundvirkesskördare och skotare till biobränsleskördare, lastbilar, trailers och två stora flishuggar. Och dessutom en liten ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Att helträdsskörda, spara maskininsatser och öka uttagsvolymen från hyggen och gallringar med 25-50 procent! Det är visionen som driver uppfinnaren och maskinutvecklaren Gösta Bruun att oförtrutet skruva och justera på prototypen Flispac. Hur ska det sluta?

Flispac, det är en skogsskördare som skördar timmer/massaved/energived/grot i ett enda moment, samt flisar och förpackar trädbränsleråvaran. Färdigutvecklad skulle Flispac kunna innebära ett tekniksprång för skogsbruket.

Men det finns många problem innan konstruktören Gösta Bruuns dröm kan bli verklighet. Våren 2012 testas den första prototypen fortfarande och det är svårt att få komprimering och förpackning att fungera.

Bara en maskin

Innan vi berättar om alla problemen, så låt oss fokusera på visionen med maskinen. Den går ut på att en enda maskin ska kunna hantera timmer, massaved, energived och grot i ett enda moment. Flispac är därmed att likna vid en helträdsskördare. När den har gjort sitt återstår skotning av timmer (eller massaved) och komprimerade och inplastade ”stockar” eller ”korvar” med trädbränsle. Timmer och bränslekorvarna kan skotas från hygget samtidigt och sedan transporteras med timmerbil till slutkunden. Så är det tänkt.

Borta är behovet av att skota grot, torka groten och flisa den innan transporten till värme- och kraftverk, allt är redan klart.

Separat motor

Den första prototypen av Flispac är byggd på ett Ponsse Buffalo Dual-chassi. På vagnen har maskinen fått en påbyggnad med flishugg, komprimator och lindningsmaskin, samt en sex-cylindrig Cumminsmotor som driver påbyggets funktioner.

Kranen är en traditionell 10-meterskran och aggregatet ett SP451LF. Vid avverkning av timmer apteras, kvistas och kapas timret precis som vanligt. Grenarna får ramla på marken, men toppen matas in i krossen.

Samma sak vid gallring. Massaveden blir liggande på marken medan toppen tas om hand av hugg och komprimator. Den stora skillnaden är vid helträdsavverkning då hela volymen avverkas för energi, till exempel i en förstagallring. Trädet fälls, kvistningen skippas och sedan matas alltsammans in i krossen.

Gammal idé

– Vad jag gjort är att jag .....

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Nu kan ”drivaren” få en ny chans i skogsbruket. Skogsentreprenören och uppfinnaren Christer Lennartsson har tillsammans med sin son Jon och uppfinnarkollegan Andreas Andersson byggt en helt egen skördar-skotare. Den nya maskinens verkliga trick är ett genialiskt snabbfäste som medger enkelt redskapsbyte mellan skördaraggregat och skotargrip.

I vintras testades maskinen på Sveaskogs marker i Småland och allt fungerar bra och effektivt. De tre uppfinnarkompanjonerna tror själva att de lyckats konstruera en maskin som ger drivaren ett genombrott i skogen. Definitionsmässigt är den en hybrid i gränslandet mellan kombimaskin och drivare.

Uppfinnarna har själva valt att kalla sin skapelse för en drivare, Fiberdrive 1750. Anledningen är att den klarar att skörda och lasta sig själv i ett enda moment. Sedan växlar man snabbt till timmergrip och kan lasta av sig själv vid upplägget. Nyckeln till att maskinen fungerar så väl är snabbfästet som tillåter redskapsbytet.

Byter redskap på sekunder

Fästet är byggt kvadratiskt enligt hona-hane-princip. Honan sitter på maskinens kran och träs över hanen på aggregat eller grip. Inuti sitter snabbkopplingar för hydraulik och för el, medan de elektroniska styrsystemen för redskapen fungerar trådlöst.

Därmed är bytet mellan aggregat och grip enkelt. Det är tryck, retur och dränering för hydrauliken, samt snabbkoppling för plus och minus för elen, som ska kopplas ihop. Allt ploppar i som det ska tack vare det kvadratiska fästet som får alla kopplingar att träffa rätt.

För att få allt att hänga ihop fungerar fästet mellan kran och redskap som en gripklo. När allt hamnat rätt griper kranens hona tag om kragen på redskapets hane och sedan är det bara att köra. Byte av redskap går på 5-10 sekunder utan att maskinföraren behöver gå ur maskinen.

Här är Fiberdrive i sin helhet:

Framvagnen rymmer maskinens hjärta, en 9-liters Cummins QSL9. Ovanför motorn sitter hytt och kran. De är monterade på samma fundament och roterar på svängkrans (av samma slag som på en grävare i 20-30-tonsklassen). Hytten kommer från Gremo och är en av de få saker som Christer och Andreas inte svetsat ihop själva. Maskinens framdel rymmer också en ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Entreprenörernas lönsamhet finns i informationsteknologin.

Datatekniken har sedan länge nått skogen med GPS och annan teknik för att optimera produktion och värde för skogsägare och entreprenörer.

Nya IT-lösningar kan ge bättre ekonomi till maskinägarna och informationen som finns lagrad i maskinerna borde ge möjligheter till avancerade analyser av produktionen.

Jonas Skyttmo är skogsentreprenör i Östersund och har elva anställda fördelat på, tre avverkningsgrupper. Han har under tio års tid utvecklat egna program till sina skogsmaskiner för att få bättre kontroll på verksamheten i sitt bolag.

 – Mitt intresse för datorer har gett mig ett driv att förbättra och förenkla saker i vardagen som företagare, säger Jonas Skyttmo.

Det första testet skedde 1999 med en GIS/GPS i form av en svart låda i en maskin. Det var verkligen en svart låda då den endast registrerade vart man körde och inte mycket mer.

– Programmen idag har en helt annan potential, men den sista länken fattas för att det ska bli ett verktyg för maskinägarna att ta kontroll över informationen från sina skogsmaskiner, menar Jonas.

En central server är hjärtat

Det system som byggts och används idag hos Skyttmos fungerar med en server som central punkt. Till servern skickas filer med paket från beställaren där kartor, traktdirektiv och objektidentitet, dvs all nödvändig information för uppdraget finns lagrat. Informationen kan ses på maskinägarens kontor och även föraren tar del av information på plats i skogen.

Efter avslutat uppdrag fyller föraren i dokumentet med eventuella avvikelser från beställningen. Miljö- och kulturrapport fylls i och annan nödvändig information. Det kan vara en extra flytt av en maskin eller saker som skett som inte funnits med i beräkningen.

– Med ett musklick återvänder dokumentet till servern där en sammanställning finns läsbar i realtid och ett färdigt paket med data är tillgängligt. Den samlade informationen är då även ett komplett underlag för fakturering.

När det är dags för markberedning söker man objektidentitet och klickar på nytt upp information från avverkningen. Där kan man utläsa hur hygget ska köras utifrån avverkningen.

När det jobbet är klart lägger man till ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Efter många år med skiftgång fick skogsentreprenör Magnus Berg nog. Han slutade med tvåskift och utökade istället med en skördare till. Nu kör han och maskinföraren Erik Andersson varsin skördare istället för att gå i skift på samma maskin. Vinsten blev ett bättre privatliv, bättre arbetsförhållanden och dessutom högre effektivitet.

Alla vet hur det är i det svenska skogsbruket. Ofta körs en och samma maskin av flera personer som arbetar i skift och skiftgången antas ge bättre maskinutnyttjande och effektivare arbete. Kanske är det så också. Men skiftgången innebär även en massa nackdelar. Inte minst på det privata planet. Ett byte från tvåskift till enkelskift kan ge fördelar som man inte tar för givna.

Begagnad maskin dök upp

Magnus Berg med Ugglereds Skogsavverkning AB gjorde just detta byte. Istället för att skiftköra på en skördare, skaffade han ytterligare en och har nu två skördare i drift i enkelskift istället.

– Det var ett tillfälle som dök upp med en begagnad maskin som gjorde att jag beslöt ta steget, berättar han.

Nu har Ugglereds en Ponsse Ergo från 09 och den begagnade från 08, samt en Ponsse Elephant skotare. Magnus samt tre anställda kör de tre maskinerna (plus en skotare med förare på underentreprenad) och håller verksamheten igång.

– Jag har arbetat i skogen sedan slutet av 80-talet och hela tiden tvåskift.Skiftgång har en del fördelar, men det sliter på kroppen. När man dessutom har familj så blir familjelivet lidande och till slut ledsnar man.

Bara skift på skotaren

Sedan investeringen i ytterligare en skördare är det bara för skotaren som skiftgången fortfarande gäller. Den körs nu av två anställda som går i skift.

Hur har då ekonomi och resultat påverkats av att ytterligare en skördare är i drift?

– Jag har inte gjort någon exakt jämförelse mellan det ena och det andra. Men jag ser att den producerade volymen för två maskiner är 10-15 procent högre än för en enda maskin i tvåskift, berättar han.

Magnus Berg konstaterar också att både han och Erik Andersson, som kör ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Numera kan man hitta Timberjack/John Deere 1270 skördare – med lite olika bestyckning – i snart sagt alla bestånd. Det är dock inte så länge sedan som modellen användes som en ren slutavverkningsmaskin. En maskinförare som kan illustrera denna utveckling är Anders Johansson från Boxholm.

– De första 10 000 timmarna gick min 1270 D enbart som slutavverkare. Sedan fick den en längre kran och ett lite mindre samt lättare aggregat istället för det stora 758-aggregatet, säger Anders.

Nu är det klenare bestånd, främst senare gallringar, men till och med en del förstagallring som på den aktuella fatigheten. För knappt ett år sedan monterades en flerträdsutrustning på 754 aggregatet.

– Körsättet blir lugnare om man använder den förståndigt, jag känner mig inte så trött i kroppen i de bestånden där jag använt det. Det blir lite mindre krankörning när man samtidigt plockar med sig flera träd ut och förhoppningsvis producerar man lite mera.

Anders plockar med sig några stammar medan han sträcker in kranen i beståndet och upparbetar dem på vägen ut. Och samma gäller om stammarna står lämpligt till i stickvägen. Att ”leta” efter lämpliga stammar bara för att upparbeta flera samtidigt lönar sig definitivt inte, anser han.

– Armarna till flerträdsutrustningen kunde gärna vara lite längre för ibland händer det att man tappar stammarna när man har några i aggregatet och ska ta en till.  

Både skotare och skördare

Anders började köra maskin på heltid 1997 och de två första åren var han skotarförare för att sedan byta till en skördare. 2003 började han sedan köra för nuvarande arbetsgivaren L G Nilssons Skogsmaskiner i Österbymo. Och även där har han växlat mellan skotare och skördare. Vilket föredrar du?

 – Båda delarna, säger han efter en kort betänketid. De har sina fördelar båda två förklarar han. I skördaren skapar man ju någonting och i skotaren är det mycket lugnare, men ändå roligt, säger Anders.

På grund av lågkonjunkturen i skogen går maskinen, i skrivande stund, enbart dagtid. Det är väl skönt att slippa köra skift?

– Det är både ja och nej även där tycker jag. Jag tycker det är skönt att köra skift av den anledningen att man slipper göra allting själv. Det går åt väldigt mycket tid att sköta allt runt omkring. Fördelen med skift som jag ser det är att ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Dala Forest med entreprenörerna Peter Emilsson och Arne Johansson har gått sina egna vägar på två sätt. För det första levererar man via ”intern export” till Bergs Timber med sågverk i östra Småland. För det andra har man valt bort sågkedjeoljan och kör med ett specialfett från Kanada som gör ett ”renare” jobb och spar pengar samt miljö.

Arne Johansson i Våmhus i Dalarna började jobba i skogen som manuell huggare med motorsåg åt Stora Enso för 28 år sedan. I slutet av 1980-talet började han köra maskin och 2005 tog han och kollegan Peter Emilsson från Älvdalen, steget att börja som entreprenörer i ett gemensamt företag.

Samma värderingar

– Det var en skotarentreprenör som frågade om vi ville starta som skördarentreprenörer och köra i lag med honom åt Älvdalens besparingsskog.

Eftersom det fanns garantier för kontinuerligt jobb slog man till och startade Dala Forest.

Man köpte en Valmet 911:a och det flöt på bra. De kör tvåskift med tiderna 06.00-14.00 och 13.30-22.00, så att man vid skiftesbytet hinner snacka jobb och serva tillsammans.

– Vi bestämde tidigt att vi inte skulle ha några anställda och det är inte det enda vi är överens om. Jag tror det är viktigt att man har samma värderingar om man ska driva ett företag ihop, säger Arne

Nobbade skambud

Efter en tid drog Älvdalens besparingsskog ned på produktionen så Arne och Peter började se sig om efter andra kunder.

Ett alternativ var Weda Skog, så man tog kontakt och visade sina kalkyler, men då tog motparten fram papper med helt andra siffror.

– Då sa vi direkt att vi fick tacka för oss och gick. De blev ganska snopna för vi hade inget annat på gång utan funderade faktiskt på att lägga av eftersom maskinen var betald.

Det dröjde dock inte länge förrän Ulf Svensson – som just börjat som virkesinköpare i Dalarna åt Bergs Timber i östra Småland – hörde av sig och frågade om de ville köra åt dem.

– Vi kände ju Ulf sedan tidigare och har stort förtroende för honom, så vi var inte sena att slå till och gav upp planerna på att sluta i skogen, säger Arne.

Kör blått

– Då vi bestämde oss för att satsa mest på slutavverkning räckte inte 911:an riktigt till så vi sonderade marknaden efter en kraftigare skördare, berättar Arne

Till slut föll valet på en Rottne H14B med Rottnes egna aggregat, en 595:a som ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Är det dags att satsa på LED-lampor som arbetsljus på maskinen? Den funderingen blir allt mer aktuell och många sneglar på den nya ljustekniken eftersom LED-lampor bättre tål stötar och vibrationer. Men det finns fortfarande en hake. LED-tekniken är än så länge dyrare än xenon när det gäller ljusvärde per satsad krona…

Att skapa sig en bra och rättvisande bild om vilken typ av arbetsljus som är bäst för olika typer av maskiner och för olika typer av arbetsuppgifter – det är att ge sig in i en djungel… En djungel av priser, ljusvärden, watt och ljusspridning.

Alla typer av jämförelser är också svåra att göra. Det går inte att bara med värden som watt eller lumen få en rättvisande uppfattning om vilken lamptyp som passar bäst på skogsmaskinen.

Watt och lumen på en xenon-lampa, respektive LED-lampor är nämligen inte nödvändigtvis samma sak som att det ena eller andra värdet representerar det bästa arbetsljuset ute i skogen. Så enkelt är det inte och tyvärr är detta en fälla som kan innebära att man gör investeringar i ny belysning, som inte alls motsvarar förväntningarna.

Teoretiska värden

Problemet är att tillverkarna som redovisar uppgifterna i många fall redovisar teoretiska beräkningar av ljusvärdena – inte det ljusvärde som man faktiskt upplever när man sitter i maskinen. Även färgtemperaturen har stor betydelse för hur man upplever att en arbetsbelysning fungerar.

Pontus Thörner med Thörner Maskin AB i Säffle är en av dem som specialiserat sig på arbetsljus för entreprenadmaskiner.

– Jag tror tyvärr att många som går och köper arbetsljus till sin maskin får med sig fel grejer hem. Marknaden är svår att överblicka, menar Pontus.

Hans råd är att ....

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Lönsamheten för entreprenadföretagen är ett ständigt återkommande diskussionsämne. Vi har tidigare skrivit om hur du kan förbättra marginalen för bättre lönsamhet, men nu ska vi ta upp hur du med sunt förnuft ytterligare kan få företaget att gå bättre. Först bör du dock sätta tre viktiga byggstenar på plats.

Byggsten 1: Yttre förutsättningar

De yttre förutsättningarna som kunden ger dig måste vara klart definierade. Det kan vara:

• Posternas storlek
• Det geografiska avverkningsområdet
• Om det är underröjt eller ej
• Bra kartunderlag som kommer i god tid
• Planering av när de olika posterna ska avverkas så att flyttavståndet minimeras

Ju sämre yttre förutsättningar du får desto kostsammare blir naturligtvis avverkningen.

Byggsten 2: Inre effektivitet

Ditt företags effektivitet måste ses över så att du inte har onödigt höga kostnader per avverkad kubik. Se till exempel över:

• Skiftformer
• Flyttplanering
• Maskinpark
• Kompetensutveckling
• Priser och rabatter på drivmedel, oljor, reservdelar

Gå även igenom dina fasta kostnader och se om de går att sänka genom nya offerter på till exempel försäkringspremier, räntor, administration. Utbilda dina medarbetare så att de kan sköta vissa maskinreparationer själva.

Byggsten 3: Förhandling om pris

När du har de två första grundstenarna på plats är det dags att sätta dit den för både kunden och dig så viktiga slutstenen, nämligen priset på det problem du ska lösa åt kunden. Om du bedriver en effektiv verksamhet kan du erbjuda kunden ett attraktivt utgångspris med ett påslag för den kostnadsökning som beror på besvärande yttre förutsättningar som kunden erbjuder dig.

Sunt bondförnuft

Nu är det dags att plocka fram det sunda bondförnuft för att ytterligare förbättra lönsamheten. Nedan följer 10 tips, av vilka flera borde vara självklara, men det har tyvärr visat sig att så är inte alls fallet:

1. Snabba beslut

Som företagare måste du lägga stor vikt vid att våga ta beslut snabbt. Det gäller framför allt svåra eller obehagliga beslut som ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Idag pågår det en debatt i skogsbranschen hur effektivt det är med flerträdsaggregat på skördarna. Allt från produktionsförbättringar från 2 till 20 procent har nämnts. Instruktören Thomas Persson har besökt en hel del maskiner med denna utrustning och han ser fördelar både i slutavverkning och gallring.

– Jag har varit ute på många maskiner runt om i landet som är försedda med flerträdsutrustning. Både maskinförare och entreprenörer som har erfarenhet av flerträdsutrustning på sina maskiner vill absolut inte vara utan den utrustningen. De ser den som ett bra hjälpmedel i maskinförarens vardag, säger instruktören Thomas Persson på TP Resurs

.

Lyft i teknikutvecklingen
– Det är nästan alltid de som inte själva har monterat utrustningen på sina maskiner som är skeptiska till flerträdsutrustningen. Mycket handlar om hur prisbilden kommer att påverkas i framtiden så det är förståeligt att entreprenörerna funderar en hel del på detta, fortsätter Thomas.

Men det är i alla fall helt klart att det är ett lyft i teknikutvecklingen för att hjälpa förarna i en skördare så att de på ett lättsammare sätt når sina mål med hjälp av flerträdsutrustade skördaraggregat.

Entreprenörer från olika håll runt om i landet har själva produktionssiffror som visar en ökning på 5-20%, men det är lite tabu att tala öppet om det.

– I de fall där man bara nått en produktionshöjning på 2 procent beror nog detta på att objekten inte passade för att ackumulera flera stammar eller att körmetoden inte varit optimal. Det kan också bero att på ackumuleringsarmar saknats på aggregatet. Om endast mjukvaran är installerad i maskindatorn ger detta absolut inte samma positiva resultat som med extra armar monterade, säger Thomas Persson.

Resultatet är också beroende av maskinfabrikat och hur skicklig föraren är. Det är mycket viktigt att maskintillverkarna ... 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Nu ska det bli fler kvinnliga skogsmaskinförare. En speciell utbildning har genomförts på Kalix naturbruksgymnasium via projektet ”Jämlikt skogsbruk”. Agneta Björkén – som var en av deltagarna – har dessutom startat en facebookgrupp som heter ”Vi tjejer som kör skogsmaskin”.

De flesta som arbetar i det svenska skogsbruket har inte kunnat undgå att det råder en allvarlig en brist på skogsmaskinförare. Den spås nu öka ytterligare under de kommande tio åren på grund av stora pensionsavgångar.

Inom gruvnäringen har antalet kvinnliga maskinförare successivt ökat, men inom skogsnäringen är de väldigt få.

Projektet Jämlikt skogsbruk vände sig till arbetslösa kvinnor och personer med invandrarbakgrund. Vid starten var det 16 deltagare varav hela elva var kvinnor.

– Att så många kvinnor ställde upp gör projektet unikt, säger projektledaren Sture Lindfors.

Nu är detta projekt slutfört och även om det var en del som hoppade av under kursens gång hoppas Sture Lindfors på en fortsättning i någon form.

Agneta – en pionjär

Agneta Björkén var en av pionjärerna som kvinnlig skogsmaskinförare för över tjugo år sedan i Bräcke. En olycka tvingade henne att lämna jobbet och nu vill hon komma tillbaka. Hon konstaterar att den tekniska utvecklingen har gått oerhört snabbt, men avseende könsfördelningen har allt stått stilla.

– Jag önskar att fler kvinnor vågade ....

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Anders Grundberg i Malung är ett bra exempel på hur man med hjälp av klokt utnyttjande av ny teknik, erfarenhet, sunt förnuft och delegering av ansvar till sina maskinförare kan få till ett lönsamt skogsentreprenörsföretag.

Redan som liten grabb i Stockholm visste Anders Grundberg att han ville jobba i skogen. Då, på 60-talet, stod dock skogsarbete inte speciellt högt i kurs utan det ansågs vara ett jobb som man fick ta om man inte dög till något annat. Hans föräldrar försökte också få honom på andra tankar och han gick faktiskt ett år i yrkesskola för att bli bilmekaniker.

– Jag hoppade dock av och gick under åren 1969-70 en skogsutbildning vid Ladviks skogsbrukskola utanför Vaxholm och fortsatte med årskurs 2 i Älvdalen.

Anders började sedan jobba i skogen 1971 åt Korsnäs. Det blev mycket manuell avverkning med motorsåg, men så småningom skotarkörning. När så de stora processorerna kom som t ex Logman hoppade han 1977 som maskinintresserad på detta jobb.

Blev skogsentreprenör 2000

Efter tolv år som anställd maskinförare fick han 1989 ett ”erbjudande” att bli s.k. AT-förare. Det vill säga att han köpte ut sin maskin, men fick månadslön av Korsnäs.

Anders blev sedan skogsentreprenör 2000 med en grupp som fick ett treårsavtal med Korsnäs. Den första han anställde var Jan-Anders Enström och han finns med i företaget än idag som ansvarig för företagets skördare.

Tre år senare anställde han Erland Lycke som skotarförare och han har i sin tur totalt ansvar för skotaren när det gäller service och reparationer.

– Det känns bra att få detta ansvar och jag tror det påverkar det sätt man jobbar på. Positivt är det också med våra månadsträffar då man direkt kan se vilka utgifter och inkomster vi haft på maskinerna under perioden, säger Erland.

Kör grönt

För tre år sedan anställdes med Daniel Torris, som mest kör skördaren. Han kompletterar därmed den laguppställning företaget har idag med två man på varje maskin, som går i två skift.

– Jag funderar dock på att dela en skotarförare med någon annan entreprenör så att jag kan lägga allt krut på att vara entreprenör. Det är klart det är kul att köra maskin men det är ju så mycket som ska fixas vid sidan om.

Den skotare företaget har för tillfället är ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Det kan vara hög tid för dig som entreprenör att göra en analys av din affärsidé och produktion, så att du vet vad du egentligen håller på med. I denna artikel ska vi studera företagets affärsidé och titta närmare på två enkla ekonomiska analysmodeller som visar hur mycket som måste produceras för att verksamheten ska ge en acceptabel avkastning.

Företagets affärsidé

Grunden för all affärsverksamhet är en klart formulerad affärsidé. Företagets affärsidé kan enkelt översättas med: ”Vad ska vi tjäna pengar på?” eller ”Vad har vi att erbjuda som gör att kunderna vill anlita just oss?”.

Skriv ner din affärsidé och fundera med jämna mellanrum igenom om du håller dig till affärsidén eller om de ursprungliga förutsättningarna har förändrats så att affärsidén måste omformuleras.

En affärsidé bör vara kortfattad (max 50 ord) och innehålla:

• vad som ska produceras
• hur det ska produceras
• vilken målgrupp och vilket marknadsområde du vänder dig till
• varför någon ska anlita just dig

Det är oerhört viktigt att alla i ditt företag känner till och arbetar efter affärsidén, så sätt upp den i kojan.

Exempel på en affärsidé:

Grauvå Skog AB ska utföra tjänster som virkesförmedling, planering, avverkning, skogsvård samt skoglig rådgivning.

Tjänsterna ska utföras i nära samarbete med kunden.

Vi vänder oss bland annat till privata skogsägare, skogsbolag och träindustriföretag.

Företaget arbetar med moderna och miljövänliga maskiner som sköts av yrkesskicklig personal.

Exempel på en tveksam affärsidé:

Företaget ska avverka och skota.

Vi vänder oss enbart till ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Utan bra traktdirektiv är det inte lätt att göra ett bra jobb i skogen eller få någon lönsamhet i verksamheten. En som kan det här med att göra bra direktiv är Bengt Axelsson på Bergs Timber i småländska Mörlunda.

Bengt är virkesköpare och man kan nog kalla honom för erfaren efter 30 år inom yrket.

Vi ses på hans kontor som är inrymt i en stor villa utmed genomfarten i Mörlunda. Vi åker till en ganska stor skogsfastighet strax utanför samhället och Bengt visar mig en skogsbruksplankarta över en del av fastigheten.

Ny skogsbruksplan

– Jag har väl i stort sett köpt allting som de sålt och jag har också medverkat till att de fått en ny skogsbruksplan. För ett halvår sedan fick jag i uppdrag att ta fram förslag på avverkningar, såväl röjningar som gallringar och slutavverkningar, säger Bengt.

Han fick ett ungefärligt netto som markägaren tänkt sig, men skogsskötseln skulle också skötas. Ett område färgat rosa på kartan är föreslaget att slutavverkas av planläggaren.

– När man är mitt i stimmet och i inköpsperioden hinner man inte med att också planera trakterna. Men jag visste att de räknat med området och gjorde därför en avverkningsanmälan där jag ritade in området för att tiden skulle börja löpa, berättar Bengt.

Sedan efter hand, när han får lite tid, åker Bengt ut och planerar området och gör det färdigt för avverkningsgruppen. Och idag ska Bengt gå igenom området, (med Skogstekniks reporter i hälarna) markera gränser och vad som ska sparas i naturvårdens tecken. 

Även naturvård

– Jag hänger gränsbanden ganska tätt för att maskinförarna inte ska behöva tveka när de sitter i maskinen var kanten är någonstans, säger Bengt Axelsson.

Vi kommer strax fram till ett flatberg som Bengt tänker göra en notering om i traktdirektivet och han hänger också upp ett blå-vitt band.

– Jag vill att enbuskarna ska vara orörda men att man kanske plockar bort något av träden här i framkanten för att få berget med mossan att framträda lite bättre.

Bengt går inte in och detaljstyr utan maskinföraren har rätt mycket frihet.

– Ja, det har de. Jag känner ju entreprenörerna som kör åt mig väldigt väl och de vet hur jag vill ha det. De vet min nivå och då har de möjligheten att plocka ur lite så att ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

I dag ägs och drivs många skogsentreprenadföretag av företagsledare födda på 1940- och 50-talet. De flesta har jobbat i skogen i många år. Det kan därför vara hög tid att planera för en generationsväxling om det finns ett eller flera barn som är lämpliga och framför allt intresserade att ta över föräldrarnas livsverk.

Generationsskifte kan ske genom:

– Arv
– Gåva
– Försäljning
– Kombination mellan gåva och försäljning

En noggrann genomgång av ekonomin ska ge svar på vad du kan få ut efter generationsskiftet, så att du kan leva gott efter pensioneringen. Det är av betydelse om du haft möjlighet att bygga upp en egen förmögenhet eller om din pension ska finansieras genom köpeskillingen för företaget.

När ett familjeföretag ska överlåtas till barnen uppstår en rad generationsskiftesfrågor, t ex: Hur ska den äldre generationens ekonomi se ut? Hur ska syskon kompenseras? Hur ser familjens önskemål ut? Hur stort blir övertagarens investerings- och lånebehov? Vilken skuldsättning klarar övertagaren av? När ska generationsskiftet ske?

Arvs- och gåvoskatten slopad

Nu när arvs- och gåvoskatten har slopats öppnas nya möjligheter och det behövs ingen komplicerad skatteplanering för att generationsväxla i företag. Det är viktigt att påpeka att det är bara skattereglerna som har ändrats, den civilrättsliga lagstiftningen finns kvar oförändrad.

Du måste fortfarande bland annat skriva gåvobrev och upprätta bouppteckning. En bouppteckning upprättas för att:

– Ligga som grund för kommande arvskifte
– Förebygga onödiga arvsprocesser
– Utgöra legitimation för dödsboet
– Utgöra skydd för arvtagare och övriga som fått tilldelning i exempelvis testamente
– Underlätta för fordringsägare att bevaka sina fordringar

Skatteverket registrerar bouppteckningen och kontrollerar att den är upprättad i laga ordning. Arvs- och gåvoskattens slopande innebär bland annat att du kan ge skattefria gåvor inte enbart till dina barn och släktingar, utan även till utomstående. Som vi ser det kan gåvor ske även åt andra hållet; att barn ger till behövande föräldrar.

Hur överlåter du ditt företag?

Företaget kan antingen överlåtas på en gång eller successivt under en längre tidsperiod. Gäller generationsväxlingen ett aktiebolag är det aktierna som överlåts i den takt du önskar och till ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Skogsentreprenören Tommy Isaksson i Överkalix skulle kunna kalla sig miljöentreprenör. Han insåg tidigt att bioenergin har en stor framtid och utvecklade både maskinparken och de anställdas kompetens mot avverkning av energived. Det har gett företaget god lönsamhet.

Det är en av de första dagarna med barmark tre kilometer norr om Polcirkeln. Tjälen ligger ännu kvar och ger maximal framkomlighet åt skogsmaskinerna. En tidig värme har fått våren att explodera och livet vaknar i skogen.

– Det är sådana här dagar som man inser vilket privilegium det är att få jobba i skogen, säger Tommy.

På skogsbilvägen söder om Ängesån passerar vi stora plantskogsområden, fullständigt förödda av älgarna. Bara de kortaste plantorna är orörda, men de åker nästa vinter så fort de sticker upp toppskottet ovan snön.

– Skogsbruket i Norrbotten går mot en ekonomisk katastrof om vi inte minskar på älgstammen, säger Tommy.

När vi besöker hans olika maskinlag i östra Norrbotten ser vi ett 25-tal tjädrar, orrar och järpar längs skogsbilvägarna. Ibland får vi bromsa för att inte kollidera med stora tjäderhönor som lyfter med kraftfulla högvarvade vingslag.

Det finns forskare som hävdar att tjäder, orre och järpe hotas av skogsbruket. Men det återstår för forskarna att förklara varför sommaren 2011 är något av ett rekordår för skogsfågeln – åtminstone i östra Norrbotten.

Regnskogsproduktion

Förmiddagsskiftet på avverkningsplatsen är på skyddsutbildning och maskinerna står. De avverkar energived i ett 30-årigt contortabestånd. Virkesförrådet före gallringen är ofattbara 206 kubikmeter per hektar med 2 770 stammar per hektar. Det är rena regnskogsproduktionen.

Men contortaskogen är inte bara tät – stammarna är också extremt kvistiga och svåra att kvista. Därför produceras enbart skogsbränslen vid första gallringen. Bara kvistarna ger enorma energimängder.

Markägaren Sveaskog satsar seriöst på skogsbränslen. Enligt Johan Samuelsson, logistikansvarig för biobränslen vid Sveaskog i Norrbotten, producerar man årligen cirka 150 000 fastkubikmeter skogsbränslen i Norrbotten. Det motsvarar förbrukningen i 15 000 eluppvärmda villor. Snacka om insatser för miljön!

– Efter många år av utveckling tillsammans med entreprenörerna är hanteringen av skogsbränslen stabil och lönsam för oss, säger Johan Samuelsson.

Viktig aktör

Isakssons Terrängtransporter är en viktig aktör i Sveaskogs satsning på biobränslen. Skördaren på den här avverkningen har exempelvis ett specialaggregat som kan ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Till slutet av mars ska 12 000 m³fub avverkas och 700 ha markberedning ska klaras på åtta månader i riktigt svår terräng. Detta är premisserna för Smååkran Maskin AB som gillar när det är riktigt djäkligt.

Under normala förhållanden så skulle det inte vara några större problem att klara av att harva 700 ha. Nu är det dock berg, storsten och branta backar som gäller när Smååkran Maskin åtar sig uppdrag. Johnny Bengtsson och hans son Emil är de som gärna jobbar i steniga marker.

– Ja, det har blivit en nisch att avverka och markbereda på marker där få vill åta sig uppdragen, säger Johnny Bengtsson.

Vad som krävs för att resultatet ska bli enligt kundens önskemål är de rätta grejerna, en bra känsla för jobbet och fingertoppskänsla.

Allt började med ett anbud

SCA Skog skickade under 2008 ut en anbudsförfrågan på markberedning. Detta tog Smååkran Maskin hem och efter det så har uppdragen ökat konstant.

De som står för uppdragen just nu är SCA och Stora Enso.

Två lätt begagnade Hyundai-maskiner har nyligen införskaffats. Den ena grävaren fungerar som skördare och är en 25 ton R 210 LC-7A High Walker från 2009 med en Cummins-motor på 180 hk 6,7 liters som drar runt ekipaget. Aggregatet är ett Loggtech 625.2, kopplat till en Aptor för apteringen.

Hyundai nummer två är en 28 ton 250 LC-77A -09 High Walker. Även den är från 2009 och har samma motor, men går på markberedning och vägbrytning. En dator med GPS finns monterad för att kunna logga de ytor som görs.

För att få ut timmer ur skogen finns en Valmet 890 från 1999 som är en bandförsedd åttahjuling.

Effektivt med grävare i skogen

Någon större skillnad med grävare som skördare är det inte förutom att man kan flytta stenar och rätta till där man går fram vilket spar tid för skotningen.

– Det är i markberedningen som den stora vinsten ligger, säger Johnny. Vi kan flytta döda träd som ligger i vägen och undviker lågor eller partier som man inte bör köra på. Med en harv kan du inte backa och hålla på utan då är det rakt fram som gäller.

Ibland kan man dock gira runt en dunge ungträd och ändå hålla en bra linje för planteringen.

Eftersom man med en grävare lätt kan åtgärda skadade stigar och lägga igen körskador så finns det ur miljösynpunkt ytterligare en vinst.

Vi kör 1,5 till 3 hektar på ett åttatimmarspass och då har vi loggat planteringsytorna med GPS vilket ger exakt rätt areal för respektive objekt.

Frihet ger trygghet

Johnny Bengtson känner sig trygg med sina investeringar och hur företaget har agerat för att själv avgöra på vilka premisser man åtar sig uppdrag.

– Vi har överskådliga kostnader i investeringar och väldigt lite reparationer och det som ska repareras ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Ett av de problem som en skogsentreprenör ställs inför idag är de krympande marginalerna. Så länge den tekniska utvecklingen har tagit jättekliv i skogen har det med rundhänta kalkyler varit relativt lätt att få verksamheten att lämna ett hyggligt överskott.

Idag när maskinerna har blivit dyrare, lönerna stigit och oljepriserna rusar i höjden ställs det betydligt större krav på företagsledare och personal för att verksamheten över huvudtaget ska gå runt. Prisutvecklingen per avverkad m³fub har i stort sett legat stilla eller sjunkit.

Om man frågar en skogsentreprenör hur stor genomsnittsmarginal han har, så har han som regel ingen aning om det och inte vet han hur man räknar ut den heller. Han känner bara på sig att marginalerna krymper eftersom resultat försämras.

Vi ska i denna artikel steg för steg lära dig hur du på ett enkelt sätt använder dig av företagets marginal för att se hur stor företagets omsättning måste vara och om det är möjligt att klara av att producera de volymer som krävs för att verksamheten ska lämna en godtagbar vinst. Du kommer också att få praktiska tips på hur marginalen kan förbättras.

Steg 1 Uppdelning av rörliga och fasta kostnader

Börja med att dela upp dina kostnader i Rörliga och Fasta kostnader, beroende på om de påverkas vid volymförändringar eller är oberoende av avverkningsvolymen.

Rörliga kostnader

Rörliga kostnader är i princip det som förbrukas när du vrider på nyckeln i dina maskiner.

Exempel på rörliga kostnader med förslag till kontonummer:

4010  Drivmedel                                          4017  Sågsvärd, kedjor

4012  Hydraulolja                                        4019  Matarhjul

4013  Övriga smörjmedel                             4020  Reservdelar, underhåll

4014  Däckkostnad                                     4022  Arbetskostnad inköpta reparationer

4015  Filter                                                 4030  Maskinförsäkringar

4016  Slang                                                4090  Övriga rörliga maskinkostnader

Fasta kostnader

Fasta kostnader är de som inte påverkas av avverkningsvolymen. För enkelhetens skull betraktar vi alla kostnader som inte redovisats som rörliga kostnader enligt ovan, som fasta kostnader.

Vinsten är också en fast kostnad, eftersom du som företagare måste ställa upp ett realistiskt vinstkrav i en budget eller kalkyl.

Steg 2 Anpassa kontoplanen

Om du ska ha någon som helst nytta av bokföringen som ekonomiskt styrinstrument måste du företagsanpassa din kontoplan. Om du inte sköter bokföringen själv ska du kräva att den som gör det också ser till att alla rörliga kostnader bokförs i kontoklass 4. Se förslaget under avsnittet om rörliga kostnader.

Vi vågar påstå att de flesta skogsentreprenadföretag idag har de rörliga kostnaderna utspridda över hela kontoplanen. Då blir det genast svårare att få grepp om företagets ekonomi och följa marginalens utveckling. Många ”ekonomiska rådgivare” har för dålig kunskap om branschens villkor idag och bokföringen sköts på samma sätt som ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Thomas Persson från Bräcke är idag ett ganska känt namn i skogsentreprenörskretsar, i alla fall i nedre Norrland. Han har i många år arbetat som maskinförare och på senare år även som demoförare och instruktör.

Idag driver Thomas Persson ett eget företag, TP Resurs AB, som anlitas av entreprenör för att de själva och deras maskinförare ska bli effektivare i skogen.

– Jag arbetar dock fortfarande jobbar som maskinförare och det märker både nya och mer rutinerade maskinförare. De anser att det är bra med en instruktör som själv kör maskin.

I nr 2/2010 av Tidningen Skogsteknik delade Thomas med sig av sina goda råd till entreprenörer. Denna gång tänkte vi fokusera på maskinföraren och ta upp några saker som Thomas tycker är viktiga.

Lär ut eco-körning (RECO)

Något som Thomas just nu satsar på är att lära ut "eco-körning" under namnet RECO-utbildning.

– Här finns det mycket pengar att tjäna. Det gäller främst att försöka arbeta klokt och smart samt att undvika moment som ingenting ger. Det behöver inte gå långsammare för det.

Men innan man kan göra en eco-driving utbildning så måste entreprenören ha en riktig uppföljning på maskinerna så att vi och de själva innan vet hur de ligger till med dieselförbrukningen per m³/fub.

Bra på att "skräddarsy"

Thomas Persson har sett många maskinförare arbeta och därmed lärt sig notera exakt hur de kör och kan med enkla medel anpassa maskinerna så att de bättre passar de olika körsätten.

– Jag brukar lägga in "ny förare" i datorn och sedan visa på hur man kan ställa in maskinen för att den ska bättre passa var och ens körstil. Det brukar bli en aha-upplevelse för många med en kran som går bra och är i harmoni med föraren, säger Thomas.

Viktigt med förplanering

Den viktigaste ledstjärnan för Thomas när det gäller metodutbildning är att få förarna förstå att obefintlig förplanering på objekt kan leda till onödiga stopp.

Dåligt planerad maskinkörning med mycket onödig krankörning ger produktionsbortfall och högre dieselförbrukning per m³ fub. Därför blir många förare stressade för att inte målen uppnås.

Det gäller att jobba ”smart” och inte bara ”hårt”. Tänk på att ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

I skånska Hökön finns det ett ungt garde hos Ji-Kå Gallring. De anställer nämligen gärna elever som kommer direkt från Naturbruksgymnasiet i Osby. I dag är fyra medarbetare under 27 år.

Utmärkande för företaget är också att man har ett flertal olika kunder, nämligen Sydved, Skogssällskapet och ett antal privata skogsägare.

Skogsentreprenadföretaget Ji-Kå finns i nordöstra Skåne och grundades redan 1985, fast då var det andra ägare.

Magnus Ernstsson började som maskinförare, men efterhand tog han över halva företaget. För några år sedan blev det en ny delägare i aktiebolaget. Magnus är kvar, nu i kompanjonskap med Torbjörn Olofsson. Grävmaskinisten Torbjörns arbete passar bra in i skogsentreprenaden.

Vi träffar Magnus, 40, och Torbjörn, 45, på Ryssberget som ligger i Skåne och Blekinge.

– Vi har haft en avverkningsgrupp här ett tag nu, säger Magnus och visar vägen in mot "trollskogen".

Det hörs en skördare en bit bort och en skotare finns i grannskapet i Bromölla kommun. Några konkurrenter i närområdet har gått i konkurs, men Ji-Kå Gallring klarar sig bra.

Omsättningen för 2009 var drygt åtta miljoner kronor och ägarna är optimister. De byter maskiner med jämna mellanrum – det krävs en ny skotare eller skördare varje år.

Tryggare med många kunder

Ägarna själva har andra arbetsuppgifter till och från. För det kan krävas med tre skördare, två skotare samt en grävmaskin. Grävaren behövs för olika gräv- och schaktarbeten.

Magnus – med 20 år i företaget – har kontakter med den stora uppdragsgivaren Sydved, Skogssällskapet och privatpersoner. Ji-Kå verkar främst i östra Skåne, men även lite i Blekinge och Småland.

– Vi har ett fast uppdrag i Trolle Ljungby, berättar Torbjörn Olofsson. Där har vi en avverkningsgrupp nästan hela året. Det är perfekt och här jobbar vi tvåskift.

Trolle Ljungby är ett av Skånes större gods med 12 000 ha mark. Av dessa är 6 000 ha skog som ägs av Hans Gabriel Trolle Wachtmeister.

– Det är en viss skillnad att avverka på den skånska slätten ner mot Österlen jämfört med att arbeta i ett riktigt kuperat landskap som det här, säger Torbjörn.

På Ryssberget är det lövskog – till 50 procent bok – samt en del gran och tall.

– Mycket av skogen här blir massaved i och med att vi gallrar, säger Magnus.

 Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Kravet på lägsta aktiekapital i privata aktiebolag har sänkts från 100 000 kr till 50 000 kr och den 1 november 2010 slopades revisionsplikten för små aktiebolag. Är det nu dags att kasta ut revisorn och sänka aktiekapitalet i redan bildade aktiebolag?

Vi tittar lite närmare på vilka regler som gäller och hur du bör agera om du vill göra någon förändring i ditt företag.

Aktiebolag populäraste företagsformen

Kravet på aktiekapital för privata aktiebolag har halverats och det räcker nu med 50 000 kr för att nybilda ett aktiebolag. Syftet med reformen var att göra bolagsformen mer tillgänglig för nystartade företagare, eftersom det tidigare kapitalkravet ansågs som ett hinder för många småföretagare. När det gäller skogsmaskinentreprenörer så har jag under åren erfarit att ju längre söderut i Sverige man kommer desto fler är det som bedriver sin verksamhet i enskild firma. Varför det är så har jag ingen bra förklaring på , men det kanske blir en förändring nu när de nya reglerna har börjat att gälla.

Om vi drar en snabb slutsats verkar reformen ha fått avsedd effekt, aktiebolag har seglat upp som den mest populära företagsformen bland nystartade företag. Under perioden 1/4  - 30/9 2010 registrerades 15 563 aktiebolag mot 11 340 enskilda firmor. Trenden lär fortsätta när revisionsplikten är avskaffad för små aktiebolag.

Fördelar med aktiebolag

• Begränsade privata risker om företaget hamnar på obestånd eller råkar ut för stora skadestånd. Ägarens ekonomiska ansvar i ett AB kan begränsas till aktiekapitalet plus eventuella skatteskulder och ställd personlig borgen. I en enskild firma eller handelsbolag ansvarar du alltid med samtliga dina privata tillgångar.
• Eftersom du räknas som anställd i ett eget AB kan du åtnjuta många skattefria och lågt beskattade förmåner exempelvis: Motion/friskvård, julgåvor eller jubileumsgåvor.
• Det finns större möjligheter i AB att ta ut privata inkomster med relativt låg beskattning när företaget går bra. Överlikviditeten kan också placeras i marknadsnoterade aktier, fonder eller räntebärande värdepapper.
• Om du bedriver verksamheten i din privata bostad är det många gånger lättare att få en rimlig och lågbeskattad hyresersättning från ett aktiebolag.
• När du skall trappa ned din verksamhet och förhoppningsvis har byggt upp ett rejält sparkapital i företaget då är aktiebolag den bästa företagsformen framförallt skattemässigt.

Nackdelar med aktiebolag

Det krävs fortfarande ....

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Om avtalen mellan skogsentreprenören och kunden är otydliga uppstår lätt missförstånd och oenighet. För att minimera den risken har APSE, Avtalspaket för skogsentreprenad, tagits fram. APSE innehåller två delar: dels grundläggande allmänna bestämmelser för skogsentreprenad, dels avtalsmallar för det enskilda kontraktet.

Hösten 2007 samlades ett flertal av branschens skogsbolag tillsammans med SMF Skogsentreprenörerna och beslutade om ett branschgemensamt utvecklingsprojekt på temat effektiv upphandling. Anna Furness-Lindén, Skogforsk, fick i uppdrag att leda projektet.

Målet var att ta fram verktyg för att standardisera delar av arbetet med att köpa och sälja entreprenad. Resultatet blev APSE. 

Två delar

AvtalsPaket för SkogsEntreprenad, APSE, är en hjälp för att kunna skriva genomarbetade entreprenadavtal i skogsbruket.

APSE består av två delar. Den ena är Allmänna bestämmelser för skogsentreprenad, ABSE 09, som reglerar ansvarfördelningen.

Den andra är standardiserade mallar som kan användas för att mer specifikt beskriva den aktuella entreprenaden. I dag finns mallar för drivning, markberedning, föryngring och röjning.

Bra samarbete

Innehållet i APSE är framtaget av representanter för både entreprenörer och beställare med Skogforsk som koordinator. Mallarna är utvecklade av Skogforsk och beställarrepresentanter.

Mallarna innehåller ...

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!