Site logo

Artiklar från senaste numret, nr 2/2017:

Anders blev specialist på försummat stadsskogsbruk

Foto
Anders Karlsson skotar ut virke från en allmänning på uppdrag av Västerås stad. I skogen finns både en kulturminnesskyddad gammal riksväg och flera fornminnen.

Med en skogsareal på 3 600 hektar och en årlig avverkningsvolym på 10-15 000 kubikmeter fub är Västerås stads skogsbruk ingen småsak. Entreprenör Anders Karlsson är en av dem som specialiserat sig på stadens försummade skogsbruk i samarbete med Mellanskog och stadens egen skogsförvaltare.

– Det här är en riktigt rolig utmaning, säger Anders Karlsson, som många känner igen som tidigare svensk mästare i skotning (1999 och 2000. Reds anm.) och en ständigt återkommande demoförare av Rottnes maskiner.

– Jag kom in i Västerås stadsskogsbruk av en tillfällighet för två-tre år sedan. Innan dess var det alltid det traditionella produktionsskogsbruket som gällde för mig, berättar han.

 

Utvecklande uppdrag

Anders kör som ensamentreprenör med en Rottne F10B-skotare. Tillsammans med skördarkollegan ”Roddan” Karlsson bildar han den avverkningsgrupp som används mest frekvent av Västerås stad. Mellanskog har förvaltningsavtalet med staden och upp mot 15 000 kubikmeter fub avverkas varje år.

– För mig som entreprenör är uppdraget utvecklande. Jag har kört i skogen sedan 1983 och kände mig färdig med det traditionella arbetet i skogen. Nu får jag arbeta mer kreativt för att skapa attraktiva skogsmiljöer som blir till glädje för dem som bor här, berättar Anders.

 

Skickar ut enkäter

Den skog som stadsskogsbruket handlar om är tätortsnära skog intill och inne i bostadsområden. Men det är också skogsområden på allmänningar, runt flygplatsen, intill fornminnen, koloniområden och naturvårdsområden en bit utanför staden. Det är även skog intill gångstråk och motionsspår, mellan bostadsområden och trafikstråk samt skog som växer inne i delar av centrala ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Christers framgångsrecept: Nya maskiner – engagerade förare – bra kundsamarbete

Foto
Christer Dahlberg från Stöde har varit skogsentreprenör sedan 1985 och har nu två slutavverkningsgrupper och totalt nio anställda.

Med över 30 år som skogsentreprenör har Christer Dahlberg från Stöde stor erfarenhet av branschen. Tillsammans med kunden SCA har Christer ingått i ett produktivitetsprojekt där man tittat på allt som kan göras för att i samarbete öka produktiviteten.

Christer Dahlberg har jobbat som skogsentreprenör sedan 1985 då tillsammans med sin far Stig – 1996 startade de företaget CS Dahlbergs Skog AB och sedan sex år tillbaka äger han företaget själv då Stig tagit pension, med all rätt. Företaget har idag fem maskiner med nio anställda och Christer själv.

 

Nya maskiner

En längre tid har Christer enbart kört grönt, fast det har en gång funnits röda maskiner i företagetm, men han har alltid fallit tillbaka till grönt.

Nu har han två skotare JD 1910G som går tvåskift och en JD 1910E som går mestadels ett skift samt två skördare JD 1470G, som också går på tvåskift. Alla maskiner införskaffades andra halvåret 2016, 4 nya och den begagnade som går ett skift.

– Jag hade dessförinnan enbart E-maskiner, men det känns som om vi kan producera mer nu i våra G-maskiner, säger Christer.

Den största skillnaden är nog att de nya H415-aggregat drar igenom stammarna betydligt effektivare än ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

– Vi sätter världsrekord på årets mässa!

Foto
Jakob Hirsmark är ny mässansvarig för Elmia Wood.

Alla större maskintillverkare kommer till Elmia Wood 2017 och de flesta har utlovat spännande nyheter. För att få lite mer information om årets mässa har Tidningen Skogsteknik intervjuat mässansvarige Jakob Hirsmark. Vi ställde tio frågor till Jakob, som svarade utförligt på dessa.

 

1. Kommer Elmia Wood 2017 att arrangeras på samma område som 2013 och hur stor utställningsyta blir det i år?

– Mässan arrangeras till största delen på samma område som 2013, men eftersom den har expanderat har vi tagit ett nytt fält i anspråk. Det nya området Load & Transport har inneburit en expansion västerut i terrängen, där nu ca 10 % av monterytan ligger.

Ytan förra gången var 75 000 kvm monteryta och 110 000 kvm demoyta, dvs totalt 185 000 kvm utställningsyta. I just denna stund har vi 85 500 kvm monteryta och 131 000 kvm demoyta, dvs 216 500 kvm utställningsyta.

Det är en kraftfull utökning som dels beror på succén med Load & Transport, dels att vi har nya utställare, men framförallt på att snittmontern i år är större än tidigare.

 

2. På Elmia Wood 2013 var det cirka 500 utställare. Hur många ser det ut att bli i år?

– Vi kommer att ha drygt 550 utställare totalt, varav ca 200 st är nya utställare. Det blir ett nytt världsrekord för skogsmässor, både vad gäller utställarantal och monteryta, vilket vi är fantastiskt glada och stolta över.

 

3. Kommer alla större skogsmaskintillverkare till årets mässa? Något nytt fabrikat?

– Alla de större skogsmaskintillverkarna är på plats i år, och många har ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

 

Artiklar från nr 1/2017

Låt inte medelstammen lura dig!

Foto
Alla uppgifterna som sparas i skördardatorn kan användas för uppföljning och analys av det egna arbetet i skogsbruket.

En stor andel klena stammar kan förstöra ekonomin vid en slutavverkning, trots att angiven medelstam för objektet ser bra ut. Ändå är det få entreprenörer som med hjälp av uppgifterna ur skördardatorn belyser hur tidskrävande konfliktbestånd påverkar arbetet.

 

Det brukar heta att ”djävulen bor i detaljerna” och talesättet gäller när det kommer till slutavverkning i bestånd med stor spridning på stammarnas dimensioner.

Trots att medelstammen på papperet ser ut att vara optimal så representerar det värdet bara ett genomsnitt. I verkligheten kan spridningen i dimensioner innebära ett mycket tidsödande arbete med skördaren på ett avverkningsobjekt.

 

Utmanade sig själv

En av dem som sett vad många klenstammar kan betyda för ekonomin i entreprenadföretaget är Patrik Vidigsson. Numera har han lämnat entreprenörskapet bakom sig och jobbar som säljare, anställd av John Deere Forestry. Men i 13 år var han delaktig i driften av familjen Vidigssons två skogsentreprenadföretag med sex maskiner och åtta anställda.

– Jag har alltid intresserat mig för uppföljnings- och analysarbetet i skogsbruket och under årens lopp har jag utmanat både mig själv, min far, bror och övrig personal i företagen för ett effektivare arbete, berättar han.

Utmaningen har varit att samla uppgifter om avverkningsarbetet, utvärdera siffrorna, lära av dem och ständigt försöka höja effektiviteten.

 

Uppföljning borde intressera

I sin nya yrkesroll sprider han sina erfarenheter vidare när intresset finns.

– Egentligen är det förvånande att inte fler entreprenörer intresserar sig för ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Två entreprenörer som samarbetar

Foto

Tomas Persson från Jämtland och Philip Lanz från Östergötland är två entreprenörer med olika ålder, bakgrund och erfarenheter. De har dock i jobbet hittat vägar att samarbeta, vilket båda två har stor nytta av.

 

 

Skogsentreprenören Tomas Persson bor i Åsarna i Jämtland och började som entreprenör 1989, men då handlade det mest om svetsning och dylikt.

Runt 2000 blev han skogsentreprenör och efter att ha börjat i liten skala har han succesivt växt till att i dag ha 14 anställda samt 7 maskiner.

Dessutom har han i ett eget bolag två lastbilstrailer och en slangverkstad som servar även andra entreprenörer i trakten.

Maskinerna är fördelade i en slutaverkningsgrupp och två kombigrupper som mest kör gallring.

I slutaverkningsgruppen finns en 951 och en 1910, i ena kombigruppen en 1170E och en 865 och i den andra en 901 TX och en 865.

– Jag brukar ha maskinerna 3-5 år för sedan blir det för mycket reparationer så att de inte lönar sig lika bra längre. Ändå gör vi en hel del själva då jag är gammal svetsare och så har vi en anställd som är mekaniker, säger Tomas.

 

Strävar mot enkelskift

– Vi kör både enkelskift och tvåskift idag, men jag strävar efter att övergå till mer enkelskift. Produktiviteten är högre på dagen när det är ljust så det är helt klart årstidsbundet. Under de ljusare årstiderna blir det ju mindre mörkerjobb och då fungerar det bättre att köra tvåskift. Det blir dock dyrare timmar, vilket kräver en högre lönsamhet. Händer det något på kvällen blir det också längre stillestånd än på dagen då det är lättare att få service, säger Tomas Persson.

De flesta av maskinförarna vill också numera köra enkelskift av sociala skäl.

Tomas är intresserad av företagsekonomi och tillsammans med sin fru sköter han så gott som allt själv, utom bokslut.

Apropå det så läser Tomas gärna bokslut från andra företag.

– Jag tycker det är ganska givande då boksluten säger ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

Mattips för maskinförare och annat skogsfolk

Foto
Nudelwok med lövbiff är ett av de smarriga recept som vi bjuder på i denna artikel.

Äta bör man annars dör man! Det är en gammal sanning, men en måltid handlar ju om så mycket mer än att undvika döden.

Här kommer tidningen Skogstekniks matiga artikel för skogentreprenörer och maskinförare med tips och förslag som kan förbättra din matvardag.

 

För de som arbetar i skogen finns det inga lunchrestauranger i närheten utan de flesta är hänvisade till en matlåda av något slag. Är det långt till kojan eller om det inte finns någon koja alls äter de flesta sin mat i maskinen.

Vill man äta varm mat och inte har till gång till vanlig mikro eller spis finns det flera alternativ:

·      Minibar/Autobar matlådevärmare för 12/24V.

·      Speciella matlådor med inbyggd värmare för 12/24V.

·      Mikrovågsugnar som går på 12V. Några av dessa fungerar även som kylskåp.

 

Undvik varmhållning

Det finns kombinerade kylboxar/värmeboxar som går på 12V. De bör dock enbart användas som kylboxar då de i värmeläget bara kan varmhålla maten och inte värma kall mat inom en rimlig tid. Mat som stått varmhållen en länge tid är varken god eller har några näringsämnen kvar.

Har ni mikro, spis eller en dieselkamin i kojan är det ju enkelt att värma maten. Tänk dock på att hålla maten kall under transporten. En liten kylväska med två kylklampar kan hålla temperaturen nere. Speciellt viktigt är detta på sommaren då mat aldrig bör förvaras varmare än +8 grader.

Apropå temperaturer så måste kött som tillagats och värmts upp på nytt helst vara över 72 grader i mitten i minst tre minuter.

 

Laga extra stora middagar

Ett grundtips är att laga lite extra till middag så tar det minimalt med tid att fixa matlådan till nästa dag. Gratänger, grytor och matiga sallader är perfekt att ta med i lunchlådan. Njut av hemlagat varje dag och spara många sköna slantar!

Gunnar Sjöblom är restaurangchef på Mamma Augustas i Sundsvall och har tidigare i många år drivit restaurangen Svartviks Herrgård. Han har till den här artikeln bidragit med några fräscha och spännande recept, se egen ruta.

– Ett förslag är att köpa en ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artiklar från nr 4/2016

Tony satsar på stort för hög produktion

Foto
Tony Dahlslätt kör företagets nya Ponsse Bear på nära 30 ton, med glädje.

– Ska man producera mycket, så måste man också våga satsa på en stor maskin!

Det säger skogsentreprenör Tony Dahlslätt som precis investerat i en av de största skördare man kan hitta, en Ponsse Bear.

 

Det har skrivits mycket om små maskiner i Tidningen Skogsteknik under senare tid. Men stora maskiner med hög produktionskapacitet har också fördelar, precis som tidigare. Inte minst i slutavverkningar. En av de entreprenörer som satsar stort är Tony Dahlslätt med TD Skogsentreprenad AB från Limmared i Västergötland.

Med en skördare, två skotare (varav en inhyrd) och tre anställda i en avverkningsgrupp arbetar TD uteslutande med slutavverkningar där skogen är välväxt och grov. Det kräver kraftfulla maskiner. Vinsterna med storleken är uppenbara för TD:s produktion.

 

Nästan 30 ton

I höstas togs en helt ny Ponsse Bear i drift. Med band på alla åtta hjulen och H8-aggregat har maskinen en totalvikt på nästan 30 ton.

– Vi vägde maskinen med banden på och vågen stannade på 29,5 ton, men då var den inte fulltankad, berättar Tony.

Att satsa så stort är en medveten strategi för honom och hans personal. Företaget kör åt Södra och vid arbete med slutavverkning i grov skog blir produktionsvinsterna stora.

– Jag räknar med en produktionsökning i rätt slags skog på kanske ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Kombigrupper och enskift fungerar bra

Foto
Skördarföraren Anders Birberg mår mycket bättre sedan han bytte tvåskift mot enskift.

I tider när man går mer och mer mot specialisering med grupper för antingen slutavverkning eller gallring finns det fortfarande ett behov av kombigrupper.

När det gäller skiftesgången är det idag vanligast med tvåskift, men för att lättare få maskinförare och bättre kvalitet på gallringen går allt fler över till enskift.

 

 

Markus Nilsson från Matfors har varit skogsentreprenör i sexton år och innan dess körde han skotare åt en annan entreprenör där han fick jobb efter Hussborgs skogsbrukskola.

Markus har två skördare, en 911.3 från 2005 och en 911.5 från 2011 samt en skotare, 860.4. Den äldsta skördaren fick i påskas ett nytt aggregat, Loggmax 5000, då det äldre Valmet-aggregatet var dåligt.

– Det blev en stor skillnad och det var nästan som att köra en ny maskin, säger skördarföraren Anders Birberg.

 

Två kunder

Markus har två uppdragsgivare, Gällö skog och Norrskog. Den skördare som avverkar åt Gällö körs av Hans Nordell och här är Markus skotarproffset.

– Även om jag har kört skördare och skotare som anställd föll det sig naturligt för mig att ta hand om skotningen själv då det är något jag gjort sen jag anställde Anders på skördaren.

Skördaren som går på Norrskog körs av Anders Birberg och här skotar en underentreprenör som heter Bengt Westerlund, men han kommer snart att gå i pension.

– Jag funderar på att ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Vårda ditt batteri

Foto
En digital laddningsprovare kan köra ut testvärdena på pappersremsa, vilket ger maskinägaren svart på vitt hur det är ställt med batterierna. I det här fallet är batteriet bara laddat till ca 60 procent. Fredrik Bäck visar.

Dåligt underhållna och dåligt laddade batterier kan skapa merkostnader i form av stillestånd och innebär även risker för maskinens elektroniska system. Efter juluppehållet är det högsäsong för batteriproblematik.

 

Det väntar ännu en vinter för det svenska skogsbruket och kyla innebär stora påfrestningar för batterierna i skogsbrukets maskiner.

Ofta har batterierna alltför låg laddningsgrad, eftersom maskinernas generatorer inte tillåts att ladda dem till hundra procent. Denna begränsade laddningsnivå är en säkerhetsåtgärd för att trygga maskinernas utrustning. Datorer, lampor och elektronik skulle vara i ständig fara för att slås ut av strömspikar, om generatorerna fick ladda fullt.

 

Batterierna tappar kondition

Men detta skapar samtidigt ett problem:

– Efter ett års användning har ett genomsnittligt batteri en kapacitet som bara ligger på mellan 60 och 80 procent, säger Fredrik Bäck och Sven-Erik Linnarsson som servar skogs- och jordbruksmaskiner.

– Batteriernas kondition i skogsmaskiner är en vanlig och återkommande källa till problem. Särskilt vintertid.

När kylan kommer och det råder uppehåll över långhelger – då visar sig detta i form av maskiner som inte vill starta efter ledigheten. Lösningen på startproblemet kan ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

Artiklar från nr 3/2016:

Skogsarbete kan stoppas helt sommartid om inget görs

Foto
Vad som främst krävs är ett från myndigheter, Skogforsk och skogsbolag samlat synsätt och tydliga regler vad som ska krävas för att förhindra större bränder i skogsbruket i framtiden.

 

Det har härjat ett antal större bränder i Sverige de senaste åren – med den gigantiska branden i Västmanland som värsta minne. Detta har gjort att det snarast måste hända något när det gäller förebyggande och snabb bekämpning av bränder som uppstår vid markberedning och avverkning.

 

– Om vi inte gör något tillsammans snart är finns det en risk att myndigheterna med lagstiftning kommer att helt stoppa både markberedning och avverkning i skogar där det är förhöjd brandrisk, säger Tomas Kolmodin, produktionschef för Vallsta Skogsmaskiner.

 

Stora konsekvenser om inget sker

Detta skulle få stora konsekvenser för skogsentreprenörer och skogsbolag samt göra det omöjligt att få till ett jämnt flöde till de industrier som tar hand om skogsprodukterna.

Det finns idag föreskrifter som man måste följa när det gäller brandsläckare i markberedare, skördare och skotare, men det är helt klart inte tillräckligt.

– Dessutom upplever vi – som har stor erfarenhet av bränder som orsakats av skogsmaskiner – att det är väldigt spretigt då det finns många olika förhållningssätt från myndigheter och skogsbolag, säger Tomas Kolmodin.

 

Mobil brandbox

Ett bidrag till att förbättra första släckningsinsatsen är den brandbox som Vallsta Skogsmaskiner tagit fram och som används ute på deras grupper när det är extra stor brandrisk.

Brandboxen utgörs av ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

Åkaren som bytte väg mot skog

Foto
Kenneth Gradin är skördarföraren som blev åkare, som blev skogsentreprenör.

 

 

 

 

Det där att byta bransch är det allt fler som får uppleva, ofta på grund av yttre omständigheter som man inte rår över. I Kenneth Gradins fall var det dock ett klart medvetet val som hade flera orsaker.

 

Kenneth Gradin, 41 kommer från Ånge och började 2001 köra skördare och skotare åt entreprenören Niklas Andersson. Av familjeskäl flyttade han 2010 till Ockelbo och körde skördare i två år. För lite jobb gjorde dock att han bytte bransch och blev åkare, men hemlängtan blev för stor så i fjol gick flyttlasset till Ånge med sambo och barn.

 

Helheten drog

– Det går inte riktigt att förklara exakt vad det var som drog, men det är liksom många små saker som ger en helhet och så finns ju föräldrar och brorsan här i Ånge.

Att fortsätta med åkeri fanns det ingen tanke på utan nu var det skogen som lockade igen.

– Jag är nog en skogsmänniska innerst inne och hade tröttnat på att kuska runt i lastbil på vägarna. Sedan är min erfarenhet att det är lite lättare att få lönsamhet som skogentreprenör, men då krävs det att du gör allt rätt.

Innan flytten tog Kenneth kontakt med Anders Dahlin på SCA Skog och hörde sig för om det fanns möjlighet att få gallringskörningar åt SCA.

– Det fanns det och jag bestämde mig då för att ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

 

Viktigt att vara ett fungerande team!

Foto
Hela personalen på Eliasson Logging AB från Söderbärke tillsammans med företagscoachen Ulf Sandström utanför Wanbo Herrgård.

Vad är det som gör att ett skogsentreprenörsföretag är framgångsrikt?

Är det entreprenören, maskinförarna, maskinerna, kunderna eller turen?

Ja, egentligen är det väl allt detta tillsammans, men något som allt fler uppmärksamt på senare år är hur viktigt det är att teamet i företaget ska fungera bra om man ska uppnå en effektiv verksamhet.

 

Hur får man då till ett bra team?

Det första man bör göra är att ta reda på vilka olika egenskaper och styrkor alla i företaget har. Nästa steg är att använda denna kunskap för att få till en bättre kommunikation och dynamik i företaget där varje individs styrkor och förbättringsområden blir kända och accepterade hos alla. Man måste få alla att dra åt samma håll och först då kan man optimera teamets styrkor.

 

Bra verktyg

– För fem år sedan certifierade jag mig som användare av Jobmatch Talent och fick då lära mig hur man använder detta analysverktyg. Nu använder jag detta som ett teambuildningsverktyg då det fungerar utmärkt även som ett sådant och inte enbart som ett verktyg vid rekrytering, säger Ulf Sandström på Sandströms Företagscoaching.

Han genomför kurser med olika företag med målet att stärka teamen och effektivisera verksamheten.

I korthet består detta verktyg av ett formulär med 200 frågor man ska svara på hemma på sin dator för att få reda på hur starka de olika egenskaperna är hos varje individ och hur man fungerar i olika situationer.

När frågorna är besvarade kan man skriva ut mycket intressanta grafer som tydligt visar hur varje individ fungerar i olika situationer. Här kan man se mer om vem man är och det ger en hint om vad man är bra på och vad man kan utveckla mer.

Deltagarna svarar på frågorna innan kursen och då man kommer på kursen kan man gå direkt på en feedbackövning där alla deltagare får ta fram tre positiva egenskaper hos sig själva plus ett förbättringsområde. Samma sak gör sedan gentemot arbetskamraterna och när sedan testresultaten redovisas får alla sin feedback analyserad direkt mot testresultatet .

 

Vill utveckla teamet

– Vad jag mest jobbar med är hur ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Artiklar från nr 2/2016:

Spindelgrävaren som röjer skog med fräs

Foto
Menzi Muck kallas för spindelgrävare och har en fantastisk förmåga att klättra i sluttningar och i blockig och bergig terräng.

En 12,5 tons Menzi Muck-grävare med kapacitet för röjare, klipp och vanligt skördaraggregat är Lars Götessons senaste grepp för att erbjuda attraktiva resurser inom skogsbruket.

 

Lars Götessons satsning på Menzi Muck är unik i Sverige. Det finns visserligen ett antal exemplar av äldre modeller av Menzi Muck i drift på några platser inom landet, men då används de mest för grävning och vid anläggningsarbete i exempelvis skidbackar. Götessons årsmodell (2015) är den enda i sitt slag i Sverige.

I norsk brant skogsterräng har den klättrande hjulgrävaren däremot funnit en plats i skogsbruket (se Skogsteknik nr 3/2002, om ni har den kvar i samlingarna) eftersom det är spindelgrävarens speciella egenskaper och förmågor i brant terräng som gör den speciell.

 

Andra ägaren

Lars Götessons Menzi Muck har modellbeteckningen M545. Han köpte den nyligen från en entreprenör i Västergötland, som satsade på röjningsuppdrag, men fick så många andra typer av grävjobb att han bestämde sig för att sälja.

Lars Götesson tog därmed över både maskin och affärsidé.

Menzi Mucken har gått mindre än ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

Viktigt med kvalitetssäkring i skogen

Foto
Joakim Nilsson mäter och Dan Mogren övervakar vid en avverkning i Hamra på gränsen mellan Dalarna och Hälsingland.

Många slarvar med att regelbundet kalibrera sin skördardator med hjälp av dataklav, men detta kan innebära att helt fel längder och diametrar rapporteras in. Utökad utbildning och fler revisionsmätningar är ett recept för att komma till rätta med detta.

 

Skogskonsulten Dan Mogren bor i Enviken norr om Falun. Han är utbildad skogstekniker och har sedan 1995 varit återförsäljare för Haglöfs dataklavar samt jobbat med mätnings- och utbildningsuppdrag.

– För sex år sedan fick jag mitt första större kvalitetssäkringsuppdrag och sedan har det rullat på. I dag jobbar jag mest åt Moälven och Fiskarheden, berättar Dan.

I snitt handlar det för Dans del om revisionsmätningar ute hos entreprenörer hälften av arbetstiden och resten av tiden går åt till jobb inne på kontoret och till utbildningar, men det varierar mycket över året.

– Det är roligt att allt fler företag insett vikten av att göra en kvalitetsäkring för att säkerställa en korrekt aptering, säger Dan.

 

Fler kontrollstammar ökad kvalitet

Det finns de som anser att mätning med dataklave inte kommer att behövas i framtiden utan att det ska räcka med apteringen i skördarens dator.

– Jag tror inte på det. Stammarna är alltför olika varandra med kvistar och andra ojämnheter så det finns inget i sikte som talar för detta.

Dagliga kontroller med dataklav är viktiga och grundkravet är minst en kontrollstam per skift, men det ska helst vara fler.

– Jag propagerar för att man ska göra ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

 

Koll på oljan minskar antalet stopp

Foto
Regelbundna kontroller är viktiga för en ökad nyttjandegrad.

Med ökad kunskap om hur oljan i hydraulsystemet påverkas av föroreningar kan utnyttjandegraden av skogsmaskinerna höjas. Nyckeln till förändring finns att hämta i hur vi vårdar och hanterar hydraulsystemet och dess komponenter.

 

Hög temperatur och föroreningar som luft, fasta partiklar och vatten i oljan påverkar mer än man kan tro. Håller vi dessa utanför systemet så tar vi bort många av de oförutsedda fel som kan uppkomma.

Hög temperatur sliter på oljan som tappar sin viskositet vilket i sin tur leder till sämre smörjfilm och risk för mekaniskt slitage i samtliga hydraulkomponenter. En tumregel är att oljans livslängd halveras var tionde grad över 68 graders driftstemperatur. En effekt av detta blir alltså tätare oljebyten. Men eftersom oljan även fungerar som kylvätska för motorer och ventiler ute i systemet så höjs förstås temperaturen på alla komponenter, inklusive alla tätningar.

Höga temperaturer får tätningar att bli hårda och spröda och man pratar om att materialet åldras. Det enklaste symptomet på tätningsfel är förstås ett direkt läckage vid trycksättning och då genom en sprucken o-ring. Men fuktar delningsplanen i kranventilen eller slangar vid presshylsan först efter någon timmes körning, så är det också ett symptom på att materialet har åldrats.

Hårda tätningar anpassar inte sin form lika lätt vid temperatur eller tryckvariationer. Har man vid ett haveri satt in oanvända, men gamla och lagrade, slangar eller o-ringar, så är det inte troligt att de håller tätt lika länge som när maskinen var ny.

 

Föroreningarna då?

Man kan tycka att fasta partiklar är det minsta bekymret eftersom det sitter filter i systemet. Men filter jobbar inte hundraprocentigt, även om filtren kallas absolutfilter.

Oljan behöver gå runt några gånger för att bli helt ren. Så följdeffekten av att fylla på tanken med oren olja kan bli begynnande skador. Olja i plastdunk är renare än oljan ur ett fat och givetvis ska maskinens hydraultank alltid ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

 

Artiklar från nr 1/2016:

Så kan stölderna minskas!

Foto
Blå Diesel, larm och MärkDNA är några grepp som Kenneth Berntsson tagit till för att skydda företagets utrustning.

Larm med sms -funktion på maskiner, koja och dieseltank, MärkDNA på stöldbegärliga redskap – och snart även kameraövervakning. Det är vad Petrus Skogstjänst i Värnamo satsat på för att minska stölderna.

– Det verkar som det fungerar. Vi har varit ganska förskonade från stölder och det är nog så här man måste jobba, dvs göra alla förebyggande åtgärder man kan för att hindra stölder, säger Kenneth Berntsson, skogsentreprenör från Värnamo med tre anställda.

 

Återvände till skogen
Kenneth är relativt nybliven skogsentreprenör. Han har en skoglig utbildning i grunden och jobbade som maskinförare och senare lärare. Men så bytte han bransch under många år till säljjobb riktat mot verkstadsindustri.
Han skulle dock komma tillbaka till skogen. När han köpte en begagnad skördare för att avverka i den egna skogen utanför Värnamo, så blev det oavsiktligt inkörsporten till den nuvarande karriären som skogsentreprenör. Nu driver han Petrus Skogstjänst AB med gallringsskördare och skotare i en skiftgående avverkningsgrupp.
– Det var för fem år sedan, jag var trött på säljjobbet och nu kör jag och mina anställda med två Ponsse, berättar han.
Skördaren är en Ponsse Scorpion med H5-aggregat och skotaren en Ponsse Gazelle.

 

Stöldbegärligt ljus
Som entreprenör måste han skydda utrustning och maskiner från stölder.
Led-ljusrampen på Gazellen har till exempel visat sig mycket stöldbegärlig. Två gånger har den stulits, men annars har maskiner, koja och dieseltanken klarat sig ganska bra.
– Det enda är ett ...

 

 Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

 

 

 

 

 

Kurs i bortsättning lyfter entreprenörer och maskinförare

Foto
Mätning av ytstruktur. Fr.v: Daniel Tengström, Björn Åslin, Robin Brorsson, Lars Kvarnström och Roger Edsén.

Företaget Branschutvecklarna i Norr AB erbjuder flera olika kurser och en handlar om bortsättning. I den kursen får man bl a lära sig hur mycket lutning och markens ytstrultur påverkar skogsmaskinernas medelhastighet. En mycket viktig kunskap för att få insikt om förutsättningar för den egna prissättningen samt när man ska förhandla om priserna för avverkningstjänster mot skogsbolag och skogägarföreningar.

 

Hur snabbt går det att skota, hur påverkar lutning och ytstruktur min produktion, hur mycket underväxt är det, hur långt är skotningsavståndet?

På en kursdag får deltagarna förutsättningar för en korrekt bortsättning och ger dem verktyg för att prissätta rätt och skapa ett lönsamt skogsbruk.

– Vi började med bortsättningskurserna efter semestern 2015 med en kurs i Nordmaling. Sedan dess har vi genomfört sju kurser med i snitt 15 deltagare per kurs, berättar Björn Åslin, en av delägarna i Branschutvecklarna.

Han säger att det finns en stor efterfrågan på dessa kurser då en ökad kunskap i ämnet bortsättning är nödvändig för att ha något reellt att komma med då det ska förhandlas om priser på olika objekt.

 

Ackordsjobb

Tittar man historiskt fanns det ett prisuträkningssystem för ackordshuggning redan 1938 då den första arbetsstudieorganisationen bildades i skogen. Samma princip gällde ända fram till 1975 då det blev en storstrejk.

– De strejkande framförde att de vill ha månadslön och bättre säkerhet i skogen då det skedde många olyckor pga ackordet.

Resultat blev en liten del fast lön som en lönegaranti. Något som används än idag vid motormanuellt arbete.

Då mekaniseringen kom med skotare och skördare infördes rena ackord, med ett pris för skördaren och ett för skotaren, sk bortsättning.

 

Två bedömningsklasser

Skogforsk tog för ganska många år sedan fram ett ...

 

– Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

 

 

Amerikansk kombimaskin testas i Dalarna

Foto
TimberPro 840 Combo har en bra balans i marktryck mellan maskin och lastutrymme. Fullastad har den 40 procent av vikten fram och 60 procent bak.

Det finns nu en kombimaskin i Dalarna, nämligen en TimberPro 840 Combo, tillverkad av företaget TimberPro i Wisconsin, USA och köpts av Sveaskog där Lennart Hjul är teknikansvarig. Den har nu gått i 900 timmar i skogarna runt Avesta och Lennart är ganska nöjd.

 

Eftersom det blir allt vanligare med mindre slutavverkningstrakter har drivare och kombimaskiner utvecklats som alternativ till tvåmaskinsystemet, vilket bl.a. sänker kostnaden för flyttning mellan trakter då det endast är en maskin som behöver flyttas.

– Jag var i Danmark för fem år sedan och såg Timberpro  i arbete och blev intresserad av konceptet då jag såg flera användningsområden i samma basmaskin, berättar Lennart Hult.

Efter diverse turer bestämde Sveaskog sig för att testa maskinen som en kombimaskin i slutavverkning och det är den första Timberpromaskinen  i Sverige.

 

Störst

En amerikanare brukar vilja vara störst och det gäller även här. Kraften finns för att hantera den svenska skogen vid avverkning och som skotare klarar den en last på cirka 30 m3.

– Den måste vara effektiv till hundra procent, både som skördare och skotare för att intresset ska öka för denna typ av maskin, säger Lennart Hult.

Maskinen har den största boggin på marknaden och ett specialtillverkat lastutymme på ...

 

– Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

Artiklar från nr 4/2015:

Kolla upp det som kan hamna mellan stolarna!

Foto
Om skördarföraren inte får rätt information från början kan det gå riktigt fel. Speciellt om det finns fornminnen och markägaren litar på att de som köper skogen kollar upp detta.

Både skördar- och skotarföraren bör läsa traktdirektiven noga. Kräv en bra framförhållning när det gäller nya objekt. Ha en bra dialog och regelbundna träffar mellan förare, entreprenörer och kunder där man tar upp vad som fungerar bra och vad som går sämre. Gör checklistor som på en bilservice. Se där några tips från ett skogsbolag och två entreprenörer som Skogsteknik har träffat.

 

Södras information i form av ett traktdirektiv inför t.ex. en avverkning innehåller allt som krävs för att aktuell entreprenör ska kunna utföra arbetet på bästa sätt utifrån både produktions- och miljöhänsyn.

 

Återrapport

– Efter varje utförd trakt skickar entreprenören in en återrapport över hur arbetet avlöpt, både bra och eventuellt mindre bra saker tas upp. Detta sker i Södras entreprenörsportal och utförs av varje led i entreprenörslaget och sänds slutligen in av den som sist lämnar trakten, säger Stefan Wärdig, produktionsledare på Södra.

Denna information förs sedan vidare till nästa led i flödeskedjan som tex skulle kunna vara en risskotning. Återrapporten godkänns sedan av produktionsledaren. Om något avvikit från instruktionerna noteras det i återrapporten av entreprenören och om åtgärder krävs så ser produktionsledaren till att detta blir utfört. Om det skulle vara fråga om en miljöavvikelse så skapar produktionsledaren ett ärende i Södras CRM-system för att gå vidare med händelsen, stor som liten.

Produktionsledaren tilldelar sedan berörd tjänsteman uppgiften att hantera frågan. Ärendet stängs först när händelsen är grundligt utredd och åtgärdad ofta i form av en enklare åtgärd. Ibland kräver händelsen att vi tar fram en handlingsplan för att undvika att samma sak händer igen.

Utförliga traktdirektiv

– Utmaningen i all sådan här verksamhet är att säkerställa kommunikationen mellan alla led, säger Stefan och berättar att de försöker göra traktdirektiven så utförliga som möjligt och känner att ...

 

– Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

Kompakta maskiner ger bästa skogen efter gallring

Foto

Skogar som gallras utan stickvägar och som slutavverkas tidigare gynnar Malwa, som ökar sin maskinförsäljning med 30 procent per år för närvarande. Bästa säljargumenten är ökad avkastning per hektar, mindre markskador och mer stormsäkra skogar.

 

De kompakta skogsmaskinerna i viktklasser kring fem ton expanderar på sina marknader med Malwa och Vimek (se reportage på sid 38) som de två marknadsledarna.

Ursprungligen har tillverkarna siktat in sig på självverksamma skogsägare.

Men med tiden har intresset från skogsentreprenörer ökat starkt och förstärkts av både den tekniska utvecklingen av maskinerna och nya trender i skogsbruket.

 

Stormen Ivar

För Malwas del har allt detta breddat marknaden och stärkt argumenten för att satsa kompakt.

– Vi ser hur allt fler entreprenörer satsar på nya avverkningsgrupper där man har kompaktmaskiner som ett komplement till mellanstora och stora skördare och skotare, säger Malwas ägare och grundare, Magnus Wallin.

Ett exempel på detta är vad som hände efter stormen Ivar 2013. Malwa ökade från 2 till 12 maskiner i den stormdrabbade regionen på kort tid efter Ivar, som totalt fällde 8 miljoner m3fub i Jämtland, Västernorrland och Gävleborg.

– Det som skogsägare, entreprenörer och inköpare lärde sig är att sent gallrade bestånd med breda stickvägsnät drabbas svårt vid en storm. Bestånd med jämnare stamfördelning klarar sådana påfrestningar mycket bättre.

Poängen med kompaktmaskinerna är att de tack vare sin storlek klarar att genomföra gallringar utan stickvägsnät. Maskinerna har bra svängradie och är inte större än att de kan kryssa mellan träden i stående skog. Därmed slipper man de kalavverkade stickvägarna som gör bestånden stormkänsliga.

– Trenden inom skogsbruket går också mot man gallrar tidigare än vad man traditionellt brukat göra. Det blir två tidigare gallringar och ...

 

– Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

Hasselaentreprenör har startat en Vimek-grupp

Foto
Bernt Jonsson, Hassela Skogsentreprenad har – tack vare fyra visningar i Hälsingland – gjort så att företagets Vimek-grupp har haft fulltecknat hela året.

Efter alla stormskador och det fokus som nu finns på markskador har efterfrågan på gallringsjobb utförda av mindre maskiner ökat, speciellt bland privata skogsägare. Bernt Jonsson från Hassela är en entreprenör som nu startat en grupp med en mindre skördare och skotare.

 

Bernt Jonsson startade företaget Hassela Skogsentreprenad AB 1991 och är en de större skogsentreprenörerna i Sverige med hela 16 skogsmaskiner och 32 anställda. De flesta av maskinerna är av fabrikatet John Deere, men han har också tre stycken Komatsu. Dessutom finns i företaget en trailer, en timmerbil, en grusbil, en plogbil, en hjullastare och en Huddig-grävare.

 

Bredd ger mer jobb

– Det är bra att ha lite bredd i företaget för då kan man ta på sig skilda typer av jobb. Detta ger ju också en möjlighet för förarna att hoppa mellan olika maskiner och fordon och få lite omväxling, vilket brukar vara uppskattat, säger Bernt.

Största kunden är Holmen, men man jobbar också åt SCA, Rundvirke Skog, Callans trä, Hälsinge Skog och direkt mot en del privata skogägare.

Efter alla stormskador och det fokus som nu finns på markskador har det ju blivit aktuellt med mindre gallringsmaskiner så hösten 2014 var Bernt ner till Katrineholm och tittade på en Vimek-grupp i arbete.

 

Fyra visningar

– Innan jag bestämde mig körde jag tillsammans med Vimek en visning förra hösten här i Hälsingland för ett antal skogsägare för att känna av marknaden, berättar Bernt.

Testet föll så väl ut att han redan innan årsskiftet 2014-2015 köpte ...

 

– Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

Artiklar från nr 3/2015:

Drivare för slutavverkning

Foto
Den nya drivaren Komatsu X19 är gjord för slutavverkningar och kan snabbt växla mellan grip och aggregat.

Årets Skogsnolia genomfördes den 11-13 juni i perfekt mässväder. Inte för varmt och inte för kallt eller regnigt. Konstigt nog kom det ca 1 700 färre besökare i år jämfört med förra gången, men som mässgeneralen Kristin Olsson säger: – Vädret brukar inte spela så stor roll och huvudsaken är att det är rätt besökare för utställarna som kommer.

 

Den kanske mest intressanta nyheten på Skogsnolia i år var drivaren Komatsu X19 för slutavverkningar.

X19 är skogsmaskinen som avverkar och skotar virket i samma maskin. Upparbetning sker direkt i lastutrymmet så virket hamnar aldrig på marken förrän det läggs i virkesvältan.

Konceptmaskinen har testats under 2014 och 2015 och de praktiska tester som gjorts hittills visar högre produktivitet per maskintimme för X19 jämfört med en skördare och skotare tillsammans.

Maskinen har ett redskapsfaste med snabbkoppling för hydraulik, el och data som gör att den kan använda ett vanligt skördaraggregat och en grip, istället för ett skördaraggregat med gripfunktion. Bytet sker från hytten och görs på bara några sekunder.

Lastutrymmet år roterande och tiltbart för att göra det så enkelt och effektivt som möjligt att direktlasta när stammen processas genom aggregatet.

X19 är resultatet av ett samverkansprojekt mellan brukare, maskintillverkare och FoU. De som står bakom projekt är Holmen Skog, Billerudkorsnäs, SCA Skog, Stora Enso Skog, Sveaskog, Södra Skogsägarna, Komatsu Forest och Skogforsk.

 

Alla var där

I stort sett alla större skogsmaskintillverkare var med på Skogsnolia och det är klart något som besökande skogsentreprenörer och maskinförare noterade med tillfredställelse.

Många hade flera nyheter som presenterades på olika sätt. John Deere hade engagerat komikern och skådespelaren Mikael Tornving som visade upp stora kunskaper inom skogsmaskinbranschen och hans framträdande lockade stor publik.

Här var det främst Forestsight-programmet – all service från maskinunderhåll till reservdelar, utbildning och hantering av maskinparken – och skotaren 1910E som var intressanta. På en video i montern kunde man också få se en glimt av den nya G-serien.

 

Nya maskiner från Komatsu oPonsse

Komatsu Forest visade upp ett komplett produktprogram med en ny generation skördare och en komplett familj skotare. Många var också intresserade av ...

 
– Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!
 
 
 
 
 

Harvning eller högläggning – det är frågan!

Foto
Vitus Zathern kör för företaget Hans Jönsson på uppdrag av Södra skogsägarna. Här arbetar han i Gunnilstorp som ligger i närheten av Gnosjö i Småland.

Ett ständigt aktuellt ämne för människor som arbetar med skog och maskiner är – på flera olika sätt – markberedning. Och då ställs man inför valet: ska det harvas eller högläggas?

 

Markberedningen är menad att skapa så gynnsamma förutsättningar för den kommande plantan som möjligt med mycket sol och värme, liten konkurrens från omgivande växtlighet, minskad risk för snytbaggeangrepp, en frilagd mineraljord och en kompost av nedvänd växtlighet.

Det finns flera olika metoder: Harven som gör grunda spår, harvspår över hygget, högläggaren, som vänder upp det nedre marklagret med jämna mellanrum och inversmarkberedaren som inte bara vänder upp torvan utan lägger tillbaka den.

 

Vanligast med harv

Den huvudsakliga metoden har varit och verkar fortfarande vara harven, även om olika konkurrerande metoder under lång tid har varit under utveckling.

– Inversmetoden har varit känd och under utveckling i tjugo års tid, säger Mats-Åke Lanz på SCA.

På frågan vilken metod SCA använder mest blir svaret att harvning och högläggning används ungefär lika mycket.

 

Högläggare för framtiden

En mindre entreprenör Olle Olsson i Torsby, som också blev årets Golden Logger 2015 konstaterar att:

– Jag kör mer harv än hög.

Klas-Håkan Ljungberg på Bracke Forest tvekar inte när han säger att harven är den vanligaste markberedningsmetoden.

– Vi har både harvar och högläggare i sortimentet, säger Klas-Håkan, som gör gärna lite extra reklam för just högläggarna. De ger ...

 
– Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!
 
 

 

 
 
 
 
 

 

 
 
 
 
 

 

Maskiner fungerar bra för hyggesfritt!

Foto
– Ett permanent stickvägsnät är nödvändigt. Men det fungerar och på sikt kan man troligen låta hälften av stickvägarna växa igen, med bibehållen lönsamhet för manuellt fällda träd som vuxit sig grövre, tror Martin Jentzen.

Stormar, röta och dåliga massavedspriser är goda argument för ett naturnära skogsbruk.

Det tycker skogsbrukskonsulten Martin Jentzen som nischat sig på hyggesfritt, naturnära skogsbruk i samarbete med en skogsentreprenör i Bohuslän.

– Hyggesfritt fungerar bra för det maskinella skogsbruket, säger Martin.

 

Martin Jentzens starkaste argument för ett hyggesfritt och naturnära skogsbruk handlar i grunden om att det bör vara enklare att samarbeta med naturen, än att bedriva ett plantageskogsbruk med få arter.

– Skogen och naturen är smartast när det gäller att välja livskraftiga träd som växer bra och till sist ger värdefullt timmer. Det kan man utnyttja, säger han.

Martin Jentzen samarbetar med skogsentreprenör Gerth Höglind när privata skogsägare och kommuner frågar efter hyggesfria avverkningar.

Martin sköter planeringen och inköpsfunktionen och sedan tar Gerth hand om avverkningen med BohusTimmer AB:s skogsmaskiner innan det avverkade timret säljs vidare.

För Gerth startade allt med hans goda rykte om att göra ”snygga jobb”. Med tiden kom det att vidareutvecklas till en nisch med hyggesfria avverkningar och nu ökar intresset allt snabbare.

 

Nya skogsägare

– Efterfrågan har ökat. Jag tror det beror på att en yngre generation skogsägare allt oftare tar över skogsgårdar och har både viljan och ekonomin att låta skogen stå kvar även om de avverkar. Det är nog även en trend som handlar om ett annat miljötänkande jämfört med tidigare, säger Gerth Höglind.

För Martin Jentzen är trenden tillräcklig för ett jobb som fristående skogskonsult.

– Poängen med ett naturnära skogsbruk är att ...

 

– Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Artiklar från nr 2/2015:

Fredrik satsar långsiktigt

Foto
Fredrik har full körning med sin Valmetskördare.

En långsiktig strategi, en del uppoffringar och en hel massa sparpengar är styrkorna när 22-årige Fredrik Arrestrand från Härryda startade eget som skogsentreprenör. Fredrik är en av få unga som lyckas ta sig in i skogsbruket och på egen hand ordnat en vettig finansiering av sin skördare.

 

Skogsbranschen är tuff idag. Små vinstmarginaler, höga investeringar och stark prispress innebär svårigheter för många entreprenörer. Hårda villkor gör det också svårt för unga skogsintresserade att etablera nya företag.

Men det finns exempel på dem som trots allt lyckas. Fredrik Arrestrands ”resa” från tonårig åskådare på en avverkningsplats, till nystartad entreprenör med egen skördare är ett sådant.

 

Praktik blev fast tjänst

– Jag är uppväxt på en liten skogsgård och har länge tänkt att jag skulle satsa och bli skogsentreprenör med egen maskin, berättar han.

Intresset väcktes på allvar då Fredrik som tonåring tittade på avverkningsarbete i skogarna runt hemmet utanför Härryda. Han sökte och gick Skogbruksskolans utbildning i Svenljunga. Efter examen fick han fast arbete hos Borås Skogsavverkningar, där han praktiserade under utbildningen. Sedan sommaren 2014 är han nu sin egen.

– Det var en annons då ett skogsförvaltande bolag sökte entreprenör som gjorde att jag fick en chans. Jag fick löfte om minst halvtidskörning och bestämde mig för att köpa en begagnad skördare.

Fredrik hade förberett sig för sin chans. Under åren som anställd maskinförare och under skoltiden då han körde extra på kvällar, helger och lov, så toksparade han ihop en mindre förmögenhet. Små utgifter gjorde att en stor del av lönen gick till sparande och med över en halv miljon kronor i besparingar hade han ...

 

– Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

Nu tar skotarföraren Henrik över!

Foto
Virket är utkört på avverkningen i Brantestad och nu återstår riset som Bernt och Henrik diskuterar var det blir bäst att lägga någonstans.

Bert och Bernt Pettersson är tvillingarna som började i skogen för nära 50 år sedan när de tvingades sluta på en snickerifabrik på grund av arbetsbrist. Hela 45-50 maskiner har de haft genom åren i sitt entreprenörsföretag, men nu är det dag att lämna över till en av de anställda, Henrik Lindersson.

 

I ett vägkors i byn Brantestad, någon mil öster om Vimmerby i Småland, står en Komatsu 840 TX och föraren Bernt Pettersson har passat på att se över några smörjpunkter. Han och tvillingbrodern Bert har nyligen överlåtit sitt företag Br. Pettersson Skogsentreprenad HB efter att ha drivit det i väldigt många år.

– Det blev visst 48-49 år, säger Bert Pettersson. Vi började när vi var 16-17 år så nu var det dags att varva ner. Det har ju varit rätt så intensivt då vi har haft fem-åtta anställda.

Han berättar att även om de anställda till stor del är självgående så blir det rätt mycket jobb runtomkring. Uppdragsgivare har till cirka 95 % varit Södra, resten några sågverk och de sista åren även Holmen.

– Det har väl varit både för och nackdelar, säger Bert och skrattar. På senare tid har det varit en del uppmärksamhet kring upphandlingar och då har ju Södra ofta varit inblandade.

– Jo, men vi har de senaste åren kört åt Holmen och det är exakt likadant där, säger Bernt. De behövs bara att ett skogsbolag drar igång något så hänger de andra på.

I nästa andetag säger han att de själva inte haft några större problem i upphandlingarna med Södra, men det har varit lite ge och ta. Vid senaste upphandlingen för tre år sedan var bröderna tydliga med att de tänkte sluta och erbjöd sina anställda att ta över. Henrik Lindersson var den som nappade på erbjudandet.

– Det har tagit tre år för honom att tänka, säger Bernt och skrattar.

– Nja, jag tänkte nog lite fortare än så, replikerar Henrik.

 

Chefen blev dräng

Henrik Lindersson har jobbat som skotarförare hos bröderna Pettersson i ...

 

 

 

– Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

Skotarprojekt startade om efter EU-nej

Foto
Ritning som visar ett bandställ monterat på en Komatsu skotare.

Gentleprojektet – som handlade om en helt ny typ av skotare med ett bandställ liknande det som finns på bandvagnar – har gått in en ny fas. Det forskningsstöd från EU:s forskningsprogram Horizon 2020 som ansöktes i höstas beviljades inte, men man fick ”en klapp axeln” och uppmuntrades att arbeta vidare för att senare återkomma med en ny ansökan.

 

De som tog initiativet till Gentle var BAE Systems Hägglunds, SCA Skog med flera.

I projektgruppen som arbetar med Gentle finns nu projektledaren Björn Löfgren, från Skogforsk, Magnus Bergman från SCA, Niclas Lindberg från BAE Systems Hägglunds och Erik Nilsson från Komatsu Forest.

 

Plan B på gång

– Även om vi blev besvikna efter EUs nej var vi förberedda på detta och hade en plan B i bakfickan, säger Magnus Bergman.

Den består i att man enbart med stöd från Skogforsk startat ett helt svenskfinansierat projekt man kallar för ”Proof of concept” och det är just vad det är. Man ska med en befintlig skotare Komatsu 845 och befintligt bandställ från en BVS 10 bygga ihop en maskin för att testa och bevisa att konceptet håller.

– Eftersom varken skotaren eller bandställen har de dimensioner och utförande som vi skissat på i Gentle kommer man inte kunna lasta skotaren mer än med ett par ton, men det räcker för denna test, säger Magnus.

I september ska man börja med testerna och en utvärdering ska förhoppningsvis vara klar någon gång efter nyår.

 

Större skotare och kraftigare bandställ

Om testerna går bra och man får det ekonomiska stöd som krävs kommer man att ...

 

– Vill du läsa hela artiklar? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Artiklar från nr 1/2015:

Kaos eller väloljat samarbete i skogen?

Foto
Thomas Persson har under sina instruktörsresor runt om Sverige sett hur olika det kan vara med kommunikationen mellan de olika leden i skogbruket.

Instruktören Thomas Persson på företaget TP Resurs har i jobbet varit ut till många skogsentreprenörer i mellersta Sverige de senaste åren. Han har därmed fått en bra inblick hur det fungerar hos entreprenörerna och skogsbolagen. Och det är både ris och ros Thomas delar ut, men han har flera idéer på hur det kan bli bättre.

 

Det är stort fokus på hur skogsbruket ska kunna nå sina miljömål, hålla ner avverknings kostnader, nå lönsamhet i alla led, klara körskadekraven, men ute i verkligheten ser det ibland helt annorlunda ut.

– Jag ser hela tiden vid mina besök runt om i Sverige hur illa det kan vara där inte alla i hela kedjan samarbetar och förstår varandras situation. På vissa ställen är det verkligen totalt kaos, säger Thomas.

Något han då får höra är att det nästan alltid är någon annan som är orsaken till att det inte fungerar.

 

Säg till om något inte är bra

– Vi måste verkligen vakna upp och fundera igenom, hur är det hos oss? Fungerar allt som det bör i vårt företag och hos våra kunder eller finns det saker att förbättra?

De allra viktigaste i alla former av samarbete mellan olika parter är att så fort man upptäcker något som inte är riktigt bra, säg till! 

– Det spelar sedan ingen roll om det gäller en kollega i företaget, ägaren eller kunden. Många känner sig obekväma i denna situation och de allra flesta av oss är nog lite konflikträdda, men det gäller att sätta sig över denna rädsla för att det ska fungera bättre på jobbet.

Självklart får det inte bli en massa gnäll som bara förstör stämningen utan det ska vara konkret konstruktiv kritik och gärna kryddat med vissa delar positiva synpunkter. Då blir det lättare att svälja något som kan uppfattas som besk medicin.

 

Glöm ej att lyssna

En orsak till att man inte vill kritisera kunder som har brister i sin del av kedjan, kan vara att ...

 

– Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Bristen på maskinförare ökar

Foto
Ola Sandström driver sitt företag Drivarn AB ihop med en kompanjon och en anställd.

Långa arbetsveckor, oftast skiftarbete, isolerade arbetsplatser utan arbetskamrater och ingen som helst tillgång till toalett! Ja, ungefär så ser erbjudandet ut till alla de unga som kan tänka sig att arbeta i skogsbruket. Är det konstigt att maskinförarna blir färre?

 

Bristen på skogsmaskinförare riskerar att öka. Antalet sökande till Naturbruksgymnasierna och andra maskinförarutbildningar minskar, samtidigt som maskinförarjobben i skogen klassas som ett bristyrke.

SLA, Skogs- och lantbruksarbetsgivareförbundet, har bedömt att det under den kommande tioårsperioden behövs 4 000 nya maskinförare för att klara behovet.

Det är både kommande stora pensionsavgångar och att folk lämnar branschen av andra skäl, som gör att behovet ökar och att bristen på maskinförare riskerar att accelerera.

 

Lågt antal sökande

Arbetsförmedlingens bristindex för skogsmaskinförare antyder annars en liten ljusning. Bristen på maskinförare har varit hög under många år och är nu något lägre än tidigare. Men med hänsyn tagen till SLA:s beräkning av det kommande behovet och stora pensionsavgångar är läget ändå allvarligt.

Lågt antal sökande till Naturbruksgymnasiernas är ytterligare en faktor som kan stärka oron för brist på maskinförare.

 

Vad erbjuds?

En identitetsfråga för skogsbranschen är också vad det är för ett yrke man erbjuder till ungdomar som vill arbeta i skogen. Skiftarbete med ...   

 

– Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

Nytt aggregat för röjning av sly

Foto
Lövträdsskotten på ett område om ett par kvadrat kläms in mellan gummina i den rensande röjaren Naarva P25:s starka käftar och dras upp med rötter och allt.

På ett hygge tar lövträden oftast över till en början då de slukar i sig både ljus och näringsämnen så att de planterade barrträden blir utan. Det som behövs är en metod som innebär att tall- och granplantor i ett tidigt skede effektivt befrias från lövträd i sin närhet.

 

Med tanke på bättre effektivitet har röjsågen varit det viktigaste framsteget efter röjningskniven, men sågen är tung att använda och utsätter röjaren för vädrets och omständigheternas nycker. Dessutom tycks manuellt kapande bara få slytillväxten att ta mera fart, och efter ett par somrar ser beståndet lika ut eller är till och med yvigare än innan det röjdes.

Nu finns dock äntligen en ändamålsenlig maskin tillgänglig. Ett dryga tio års utvecklingsarbete vid företaget Pentin Paja Oy i norra Karelen har nämligen resulterat i röjaggregatet Naarva P25. Det griper slyskotten mellan sina kraftiga gummikäftar och drar upp dem ur jorden. Aggregatet kan hantera ett par kubik per gång och i ett cirka en meter högt barrträdsbestånd fungerar maskinen utmärkt.

 

Stort intresse vid demo

På en demonstration i höstas myllrade det av folk. Föraren Matti Salmela i röjmaskinen drog med lätthet upp en bunt av ungbjörk, som om de vore ogräs. Tack vare det gynnsamma vädret följde endast små mängder jord med rötterna.

Endast en tidig maskinell röjning är ...

Artiklar från nr 4/2014

Björn förverkligade drömmen att bli skotarentreprenör

Foto
För Björn blev pojkdrömmen sann, den om att som vuxen köra skogsmaskin. Nu är han framgångsrik enmansföretagare i skogen.

Att begränsa skulderna, vara ödmjuk och utveckla sin körskicklighet – det är tre av ingredienserna för att bli en framgångsrik entreprenör. 28-årige Björn Andersson berättar om sin ”resa” från pojkdrömmen till dagsläget som skotarentreprenör med stabil ekonomi.

                                        

Att vara enmansföretagande skogsentreprenör med en enda skotare i maskinparken är kanske inte idealiskt scenario för den som vill satsa på ett stabilt småföretagande med låga skulder, fasta arbetstider och fem veckors sammanhängande och planerad semester varje år…

Men så borde det ju vara – och så ser faktiskt verkligheten ut för Björn Andersson från Kalmar, med företaget Idesjö Skogsservice AB. Han förverkligade sin pojkdröm om en framtid som skogsmaskinägare och kan nu glädja sig åt att driva ett stabilt företag utan stor skuldbörda.

 

Järnkoll redan i förskolan

Björns framgångsrecept vilar bland annat på hängivenhet och inte minst på ett långsiktigt sparande, planerande och genomförande av drömmen.

– Det började redan när jag var i 5-6-årsåldern, berättar han.

Björn växte upp på en skogsgård utanför Älghult i östra Småland. Tidigt började han intressera sig för maskinerna i skogsbruket och höll redan som förskolebarn järnkoll på vilka maskiner som kom och gick i skogarna runt hemmet.

– Jag visste att jag själv ville äga och köra skogsmaskin som vuxen. Jag började spara pengar i kuvert och hade en liten bok där jag skrev upp vilka maskiner som kom och gick i skogarna.

 

Gudrun gav jobb

När Björn hade åldern inne började han köra skotare på kvällar och helger och gick gymnasiets skogsbruksutbildning på Ryssby. Lagom till sista terminen kom stormen Gudrun och öste möjligheter till jobb över Björn och alla hans studiekamrater.

– Vår praktik började strax efter Gudrun och sedan ...

 

 

– Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

Sortimentsgripen kan ge besparingar på tio procent!

Foto
Sortimentsgripen i arbete.

Många anser att den nya Sortimentgripen är det största som hänt på skotarsidan på många år. Helt klart var intresset mycket stort när den visades upp för första gången den 29 oktober på Fönebasen i Färila.

På plats fanns totalt ett 100-tal åskådare från skogbolag, skogsägarföreningar, tillverkare och skogsentreprenörer samt representanter från media.

 

– Jag fick idén för 3-4 år sedan när jag hade en utbildning i Småland och insåg hur liten gripvolymen var i gallring, säger instruktören och uppfinnaren Peter Larsson från Järvsö.

Han tänkte på flerträdsaggregat och började fundera hur man med ett par extra hållarmar skulle kunna ta två sortiment i samma lastcykel.

– I cirka 1,5 år ruvade jag på detta då jag fick nys om Skogforsks strategiska satsning och tog kontakt med Björn Löfgren, teknikforskare på Skogforsk.

Då tog projektet fart och Peter Larsson kunde tillsammans med kollegan Per Axelsson på företaget Helsinge Skog och Innovation fortsätta utveckla det som man senare i projektet skulle ge arbetsnamnet Sortimentsgripen.

 

Tog kontakt med griptillverkare

Efter ytterligare något år var det dags att ta kontakt med en griptillverkare och då föll valet på HSP Gripen i Hassela.

– Det var ganska naturligt då de också finns i Hälsingland och därmed blev inte avståndet mellan oss så långt. Dessutom visste jag att företaget är bra på produktutveckling.

VD på HSP Gripen är Tomas Jonsson och han behövde inte fundera länge innan han sa ja till att utveckla Sortimentsgripen.

– Det lät ju mycket spännande och helt i linje med vår strategi att skapa produkter som rationaliserar skogsbruket, säger Tomas Jonsson.

 

Tre prototyper

HSP Gripen fick av projektet i uppdrag att ta fram tre prototyper vilket levererades på lite mindre än ett år. HSP Gripen har över 80 olika gripmodeller i sitt sortiment var detta en helt ny produkt vilken har utvecklats och konstruerats från idéstadiet till fulldrifts prototyper. Detta innebar en hel del räknande och konstruerande för att få de två extra hållarmarna att fungera som det var tänkt. Det vill säga att genom ett växlingsblock i gripens ändläge få lämpligt tryck på den kolv som styr de extra hållarmarna.

– Det krävs ingen extra hydraulik, inga extra knappar eller slangar på gripen. Allt som behövs finns redan i maskinen, säger Peter Larsson.

För att arbetet med två sortiment ska bli optimalt bör dock skotaren vara försedd med skiljestöttor som är ganska höga och helst variabla.

 

Stort intresse vid premiärvisning

Efter det att berörda parter legat lågt under utvecklingsperioden lanserades så till slut den 29 oktober Sortimentsgripen från HSP Gripen. Premiären hölls på ...

 

 

 Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

 

Lönsamt i längden med avgasad olja

Foto

Tre gånger längre livslängd på oljan, väsentligt mindre oljevolym i tanken och bättre verkningsgrad på hydraulsystemet vilket resulterar i lägre bränsleförbrukning. Tekniken att avgasa olja har funnits i industrin sedan 1990-talet och börjar nu bli mogen för skogsmaskiner.

 

Ett hydraulsystem fritt från föroreningar minskar risken för oplanerade driftstopp och förlänger även livslängden på alla komponenter i systemet. Spontant låter det ju enkelt, men det räcker tyvärr inte med att vara medveten om riskerna att få in smutspartiklar i systemet vid slang och redskapsbyten.

Det finns faktorer som du som maskinägare inte kan påverka. Det är nämligen inte bara smutspartiklar som kan anses vara föroreningar. Oljans luft- och fuktighetsinnehåll är svåra att göra något åt i efterhand och styrs i huvudsak av hur maskinen är konstruerad.

 

Försämrad livslängd

Kavitation är ett fenomen som uppstår när en luftbubbla komprimeras hastigt, antingen bubblan är fri i oljan eller frigörs vid ett undertryck strax före komprimeringen.

Typfallet är att bubblan kommer fram ur oljan i sugporten på en pump och kavitation uppstår när oljan med bubblan trycksätts i pumpelementet. En del av oljan förbränns och samtidigt skapas en materialavverkning, ungefär som korrosion. Detta leder i sin tur till ökat mekaniskt slitage i hela systemet när partiklar som lossnat följer med och skaver mellan ytor som glider mot varandra.

Luft i oljan påverkar även den viktiga smörjfilm som alla hydraulkomponenter är så beroende av. Oljefilmen bryts lättare och en mekanisk kontakt med nötning som följd uppstår. Roterande axlar är ofta lagrade med kulor eller rullar och även här påverkas livslängden negativt av oljans renhet vad gäller luftinnehåll. Men luften i oljan orsakar inte bara långsiktigt slitage eller haveri.

 

Onyttig luft

Olja är kompressibelt, det vill säga den minskar i volym med ökat tryck. Detta påverkar till exempel hur effektiv en hydraulpump blir. Om oljan går att trycka ihop så kan man ...

 

 

– Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

Artiklar från nr 3/2014

Grävare med gripsåg ökar säkerheten

Foto
Med hjälp av en jibben på kranen kan Mattias lyfta loss grävaren om den skulle fastna. Foto: Bo Mellerstedt.

Stormen Ivar som härjade den 12-13 december 2013 ställde till det ordentligt i skogarna i södra Norrland. Norrskog, som drabbades rejält med ca 1,5 miljoner kubik fälld skog, har fått flytta om sina kontrakterade entreprenörer och dessutom utökat antalet maskingrupper med 50 procent.

Ett koncept som används är grävare försedd med gripsåg för att öka säkerheten för huggarna.

 

Det föll så mycket skog under Ivars härjningar att det inte fanns någon möjlighet att ta hand om allt före 15 juli, som först var kravet. De enskilda skogsägarna har därför fått dispens från Skogsstyrelsen och allt granvirke ska nu vara ute ur skogen senast den sista mars år 2015. Risken med stora angrepp av granbarksborre är därmed överhängande och de berörda skogsbolagen har målsättningen att få in allt fällt granvirke före årsskiftet.

 

Mattias har hittat ett bra koncept
Norrskog har därför anlitat flera ”utsocknes” entreprenörer för att hinna med i skogarna söder om Fränsta i Medelpad. Här arbetar nu Vilhelminabon Mattias Oderstål med kollegor för att ta hand om skog som rasat.
De kom ner i mitten av februari och räknar med att jobba i detta område till och med november.
Mattias har hittat ett bra koncept för att ta hand om stormfälld skog på ett säkert och även ekonomiskt sätt. Han har monterat en Cranab gripsåg och jibb på en grävare av typen Cat 320L, undersidan av grävaren har han förstärkt med en 20 mm tjock plåt.
– Det var helt nödvändigt för att man inte ska slå sönder underredet. Egentligen skulle det vara bättre med en riktig skogsgrävare med högre markfrigång, men det får det bli nästa gång, säger Mattias.

 

Ökad säkerhet
Den här grävaren fanns redan i företagets maskinpark för att anlägga skogsvägar, vändplaner, dika och höglägga, men Mattias upptäckte under arbetet med den stormfällda skogen i Växjö efter Gudrun härjning att ...

 

– Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Johans hembyggda kombimaskin i full drift!

Foto
Hytten är runtomsvängande och har nivellering. Den är byggd på ett fundament som är tiltbart för bättre serviceåtkomst av hydraulpaketet som sitter under.

Han lyckades!
Skogsentreprenör Johan Nordhs hembyggda kombimaskin är klar och i drift sedan i maj. Nu avverkar och skotar han med samma maskin och är nöjd med sitt bygge.

 

Det Johan Nordh har gjort är att han plockat isär två Rottne – en H20 skördare och en Rottne Rapid SMV skotare – och sedan använt delarna för att skruva och svetsa ihop en egen variant av kombimaskin.
H20-skördaren med det mesta av chassiet, motor, hydraulik och kranen bildar den nya maskinens bas. Fast Johan har förstärkt kranen, förlängt chassiet både framtill och bak, samt trimmat hydrauliken. Hela hydraulsystemet från pumpen och utåt är ombyggt med nya ventilpaket och grövre hydraulrör och -slangar för högre flöden.

 

Unik konstruktion
Johans konstruktionslösningar gällande chassiet är unika.

Han har skapat ett teleskopiskt utskjut mellan bakaxeln och midjan, inklusive en teleskopisk kardanaxel. Utskjutet gör att han kan förlänga eller dra ihop maskinens längd, beroende vilken uppgift maskinen har för tillfället. Syftet är att få full skotarlängd när maskinen ska skota, respektive kortare axelavstånd vid skördning.

Kranen är flyttbar mellan två olika fästen. Med hydrauliskt styrda parallellarmar lyfts kranfundamentet mellan de två fästena. Antingen till ett närmre hytten för skotning eller ett skördarfäste längre bak på maskinen. Kranfundamentet låses på plats med tappar som pressar fast kranen i chassiet.

– Poängen är att maskinen ska ha optimal viktfördelning så att den är maximalt stabil för respektive uppgift, förklarar han.
Hytten har Johan också ägnat kraft åt. Den är placerad på ...

 

– Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Viktigt med variation i jobbet och träning

Foto
Jonas Amrén pratar ofta om vikten av träning med sina anställda. Och maskinföraren Marcus Hillerström är inte svår att övertala. Han tränar nästan alla dagar i veckan.

För Jonas Amrén, ägare till J.Amréns Skogsmaskiner AB i Hammarstrand är friskvården viktig. Många maskinförare drabbas av värk i nacke och axlar och klarar inte ett långt yrkesliv. Botemedlet är att variera vardagen och komplettera med en halvtimmes motion/träning två gånger i veckan. Det räcker för att må mycket bättre.

 

Det var Jonas Amréns pappa, Lars-Göran Amrén startade företaget 1976. Jonas har alltid jobbat tillsammans med honom, så det kändes naturligt att fortsätta med skogsmaskiner. Men efter bara några år som maskinförare fick han värk i nacke och axlar.

− Då bestämde jag mig för att expandera och startade ett eget företag för gallring. På det sättet fick jag möjlighet att arbeta mera med att utveckla företaget och kunde köra mindre.

I dag har Jonas och Lars-Göran Amréns båda företag, tillsammans arton anställda. Redan vid anställningstillfället börjar Jonas Andrén prata med dem om vikten av friskvård. Han vill att de anställda ska klara ett helt yrkesliv och inte tvingas sluta i förtid på grund av värk.

 

Promenad vid skiftbyte

− Arbetet som skogsmaskinförare är monotont med mycket skakningar. Det är långa skift och pressat med ackord. Då är det viktigt att hålla igång kroppen.

Han påpekar att de första skogsmaskinerna som på 1970-talet hade sämre ergonomi än dagens maskiner. Men då gjorde förarna flera arbetsmoment utanför hytten. Det var mera skruvande och tunga lyft.

− Så jag tror inte att yrket är mindre farligt i dag än det var då.

Trots den pressade arbetssituationen försöker Jonas Amrén hitta olika sätt för förarna att gå ur hytten vid några tillfällen varje dag. Till exempel är det schemalagt att alla förare ska kontrollmäta virket en gång varje skift.

Ett annat exempel är att förarna går cirka en kilometer vid skiftbytet mitt på dagen. Bilarna parkeras vid vägen. Sen blir det en kort promenad till skogsmaskinerna som står kvar på arbetsplatsen i skogen.

 

Ljudbäcker är avslappnande

− Det är bra för dem som har gjort ett åttatimmarspass. Då får de igång blodcirkulationen innan de ska köra hem. Och det är också bra för dem som ska börja sitt pass.

Stressen gör att många spänner sig, vilket kan bidra till mera värk i nacke och axlar. Men också här finns det olika möjligheter att få kroppen att slappna av. Jonas Amrén gillar liksom många av sina kollegor att lyssna på ljudböcker.

− Man tänker på annat och då kan kroppen slappna av mera. Det är aldrig bra att sitta och spänna sig.

Jonas Amrén tror att han kan ...

 

– Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

 

Artiklar från nr 2/2014

Stefans körstrategi skonar marken

Foto
Stefan Öbergs körstrategi med skotaren är enkel, men minimerar markskadorna. Ris, stockmattor och att låta befintliga stenar och stockar bära maskinen, samt växla körspår är några av grunderna för Stefans strategi.

– Växlar alltid spår, låter stubbar och stenar bära, använder stockmattor…
Skotarföraren Stefan Öbergs körstrategi är inte komplicerad. Men de enkla knepen har stor betydelse eftersom de skonar markerna och innebär minimalt med markskador. Se Stefans lista som minimerar körspåren på hyggen och i gallringar!

 
Stefan Öberg är anställd maskinförare hos Skotarn i Sörmland AB, ett skogsentreprenadföretag med fyra anställda och en maskinpark bestående av en skördare (EcoLog 560) och två skotare (JD och Gremo). Stefan har kört skotare i fem år vid det här laget, numera ”sin” JD 1010e och åren i maskinen har inneburit en successiv utveckling av den egna körstilen.
– Att arbeta för att skona markerna har intresserat mig. Jag brukar tänka på hur jag själv vill att skogen ska se ut, säger han.
 

Inget är omöjligt
Ansträngningarna lönar sig. Det ger beröm från skogsägarna och hans ambitiösa körstil går också i linje med intentionerna för att bedriva ett ansvarsfullt och skonsamt skogsbruk. På det sättet ligger hans arbete i linje med den svenska PEFC-standarden, som hans arbetsgivare följer.
– Miljöstandarden ger motivation och ett kvitto på att man arbetar på rätt sätt, menar han.
Gallringar dominerar de körningar som Stefan är ute på. Att köra skotare i gallring innebär större svårigheter när det gäller att skona marken. Det finns färre möjligheter att söka alternativa körspår än de som stickvägarna erbjuder. Men ingenting är omöjligt och Stefan skissar sin ”lista” över strategier när han kör i skogen.

 

Växla spår
• Växla spår hela tiden. Det gäller även om det är trångt. En halv däcksbredd räcker och om inte ens det går, så växlar man spår så mycket det är möjligt. Genom att hela tiden byta spår uppstår inga spårdiken. Bonuseffekt är dessutom att ...

 

– Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

Enorm skillnad i ekonomi för vinst- och minusentreprenör

Foto
Skogsentreprenörer av tradition är hårt arbetande, lojala och uthålliga och med stort tekniskt och skogligt kunnande. Men ibland drar man det kortaste strået i gentemot skogsbolag och uppköpare som kräver låga priser.

– Vinnare eller förlorare i skogsbruket? Många svenska skogsentreprenörer står på randen till konkurs och personligt elände. Men det finns också vinnare – entreprenadföretag med blomstrande ekonomi och goda resurser i kassakistan. Skillnaden mellan ytterligheterna är enorm.
 
 

Skogsteknik har studerat bokslutssiffror för tolv skogsentreprenörer runt Sverige. Vi valde sex företag som går dåligt och sex vinstrika företag med pengar i kassan. Därefter gjordes en jämförande uppställning av de respektive företagens nyckeltal (se tabell).
Resultatet är uppseendeväckande.
Det visar sig att många av entreprenadföretagen med röda siffror i boksluten är i ett hopplöst läge utan rimliga utvägar. Av uppgifterna kan man utläsa att de går med förlust, år efter år, med en ekonomi som är så körd i botten att siffrorna för ”eget kapital” lyser rött samtidigt som företagen har betydande skulder.
I praktiken betyder det att ägarna blir personligt betalningsansvariga för företagets alla skulder vid en konkurs.

 

Jobbar vidare i desperation
Men istället för att kasta in handduken i tid och lägga ned verksamheten jobbar många av de här entreprenörerna envist vidare. En del av dem med små eller inga egna löneuttag, i ett desperat försök att komma ikapp skulderna.
Bakom förlustföretagen med röda siffror på det egna kapitalet anar man entreprenörer som accepterat att köra i skogen till alltför låga ersättningar, som kanske gjort bruttoaffärer vid maskininvesteringar och som saknar affärsmässiga och långsiktiga mål med sin verksamhet.
Å andra sidan finns också lönsamma, vinstrika och välskötta entreprenadföretag i vår granskning. Det är entreprenörer som redovisar vinster varje år och där man byggt upp ett betydande eget kapital, samtidigt som skulderna är låga.

 

Ekonomiskt kunnande avgör
När man tittar på skogsentreprenadbranschens vinnare och förlorare på detta sätt är det tydligt vad företagsekonomiskt kunnande betyder. Bakom siffrorna för de vinstrika företagen ser man ...

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Helt ny skotare på gång!

Foto
Modell av HFT utprintad på en 3D-skrivare

HFT-projektet – som handlar om en helt ny typ av skotare med ett bandställ liknande det som finns på bandvagnar – har gått in en ny fas. Komatsu Forest har kommit med i projektet, som bytt namn till GENTLE och alldeles nyligen har en ansökan skickats iväg om forskningsstöd från EU:s forskningsprogram Horizon 2020.

 

Carl-Gustav Löf på BAE Systems Hägglunds är chef för den civila sidan på företaget som bland annat tillverkar den pansrade bandvagnen BvS10 som har sitt ursprung i den opansrade och betydligt mindre Bv206 som många känner till. Han är tillsammans med flera skogsbolag initiativtagare till HFT-projektet (Hybrid Forestry Truck) som utvecklats till GENTLE, som står för ”Competitive and environ gentle just-in-time forestry”.

 

Tog kontakt med skogsbolag
– Jag tog i början av 2012 kontakt med skogbolagen SCA, Holmen, Norra Skogsägarna och Sveaskog och frågade om det fanns ett intresse av bandgående fordon för skogsbruket, berättar Carl-Gustav.
Representanter för skogbolagen bjöds in på en demonstration av bandvagnen BvS10 och de blev minst sagt imponerade av dess framkomlighet, snabbhet och ringa påverkan på marken.
– Det var t o m så att blåbärsriset reste sig efter bandvagnens framfart!
Efter demonstrationen blev det intensiv diskussion som slutade med att det bildades en referensgrupp mellan Skogsbolagen och BAE Systems Hägglunds i syfte att ta fram ett koncept för en bandgående skotare med högre lastkapacitet än BvS10. Här fanns det stor kompetens då flera aktivt arbetat med olika maskintillverkare i utvecklingsfrågor och med från början i gruppen var även Skogforsk.
– Vi började med ett vitt papper och efter hand växte det fram olika krav under de träffar som följde. Det som gruppen kom fram till kallades HFT (Hybrid Forestry Truck) och en förstudie utfördes av BAE Systems Hägglunds.
– Våra konstruktörer tog bl.a. fram en datasimulerad tredimensionell modell av HFT och printade ut den på en 3D-skrivare, berättar Carl-Gustav Löf.
Resultatet av förstudien presenterades i december 2012 för företagen bakom projektet. Med modeller och analyser av hur en skotare byggd med denna teknik skulle fungera i skogsterräng, jämfördes HFT med en konventionell maskin.

 

Elektrisk drivlina
Nu när projektet gått vidare och Komatsu Forest har kommit med i bilden har man bytt namnet till GENTLE och denna skotare kommer inte riktigt att se ut som HFT-modellen. Ramkonstruktionen och hytten blir annorlunda, men rent funktionellt är det ingen skillnad.
När det gäller drivningen kommer man använda ...

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Artiklar från nr 1/2014

Bruttoaffärer är fällan som förstör ekonomin

Foto
Övervärderade inbytesmaskiner och högre pris på den nya maskinen är ingredienserna i bruttoaffären.

– Gör inte ”bruttoaffärer” vid maskininvesteringar, det leder till ekonomiska problem! Det säger SMF:s företagsutvecklare Karl-Magnus Hembjer och entreprenörkonsulten Johnny Löthberg. Båda har sett hur entreprenörer går i bruttofällan för att klara av investeringar i nya maskiner.

 

Fenomenet med så kallade bruttoaffärer återspeglar hur prispressen i det svenska skogsbruket får skogsentreprenörer med dålig ekonomi i företaget att ta riktigt dåliga beslut. Bruttoaffärerna innebär att företagets skuldbörda ökar och att ekonomin urholkas. Till sist kan det bli så illa att inte ens en total utförsäljning av företagets tillgångar täcker företagets skulder.

Så här kan en bruttoaffär gå till:

En skogsentreprenör vill investera i en ny skogsskördare. Som inbyte finns en äldre skördare, som fortfarande är belånad. Eftersom inbytet är belånat är övervärdet i inbytesmaskinen minimalt, eller kanske obefintligt. I värsta fall är inbytesmaskinens värde lägre än låneskulden.

För att ändå klara av nyinvesteringen och kunna leva upp till finansbolagens/bankernas villkor behöver entreprenören 20 procent av investeringskostnaden kontant ur företagets kassa, eller att de finns som ett obelånat övervärde i den gamla maskinen.

I vårt exempel saknar dock entreprenören de medel som motsvarar finansbolagens/bankernas 20-procentiga egna insats. I detta läge erbjuds många skogsentreprenörer att göra en så kallad bruttoaffär.

Lösningen innebär att värdet på inbytesmaskinen skrivs upp, samtidigt som priset på den nya maskinen höjs lika mycket. På pappret innebär höjningen av inbytesmaskinens värde och den nya maskinens pris att entreprenören trots allt kan klara av kontantinsatsen, eftersom hans inbytesmaskin ser ut att ha ett högre värde än den i verkligheten har, vilket gör att kontantinsatsen ser ut att finnas i inbytesmaskinens övervärde.

Effekten av ”bruttoberäkningen” av både inbytesvärdet och värdet på den nya maskinen blir:

1. För maskinförsäljaren att nettovinsten av affären är densamma i vilket fall som helst. Ingen förlust för maskinsäljaren, alltså.

2. För skogsentreprenören blir effekten att han går ur affären med en högre belåning än vid en normal affär. Den nya maskinens bruttopris är ju ...

 

– Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

Anpassar verksamheten för optimal lönsamhet

Foto
Varje vinter får markberedaren och dess dragfordon en mycket noggrann genomgång och slitna delar byts, allt för att förhindra driftstopp under körsäsongen.

En markberedare och en flishugg är den något udda maskinkombination som för tillfället drar in slantar till Kougsta Skogsentreprenad AB. Möt Per Lilja och Roger Folkesson, två flexibla skogsföretagare som här delar med sig av sin syn på natur- och kulturskydd i skogen.

 

Med ägarna Per Lilja och Roger Folkesson inräknade, jobbar fem personer i Kougsta Skogsentreprenad AB. Per, Roger och en säsongsanställd ser till att markberedaren är igång dygnet runt från maj till november. De två helårsanställda sköter den mobila flishuggen och flyttar runt mellan uppdragen.

 

Flisar året runt

Flisningsuppdrag har de i stort sett hela året. Ifall det skulle vara tunt med jobb någon period, finns utrustning för vedproduktion. Med denna verksamhet omsätter företaget ungefär 7 miljoner kronor på ett år. De flesta uppdragen hittar de i Jämtlands län, men just nu är flishuggen i Vilhelmina.

För att flytta markberedaren mellan långväga objekt använder de en egen maskintrailer. Vid frågan om vad de har för lastbil, skruvar Per och Roger på sig en aning. Till sist klämmer de fram att det är en gammal Volvo F 12 som är något så pinsamt som traktorregistrerad. Men förklaringen är logisk. – Det är ju för att vem som helst ska kunna köra den. Har man en bra maskinförare, så är det ju inte säkert att han har lastbilskort, säger Per.

 

Lönande flexibilitet

Markberedning och flisning är en kombination som kan få folk att höja på ögonbrynen. Varför då? Vad är poängen? Svaret är att ...

 

– Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

Skogen lockar inte kvinnorna

Foto
Helen Pettersson styr gripen med van hand, får den att plocka upp stockarna som gömmer sig under snötäcket för att senare placera dem högst upp på en stort avlägg.

En förlegad image, manlig kultur och en tuff ekonomisk verklighet. Det är några förklaringar till att tjejerna väljer bort skogen. – Sektorn måste bevisa att den kan erbjuda attraktiva arbetsplatser och utvecklingsmöjligheter, säger Gun Lidestav, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

 

Det doftar starkt av virke och granarnas grenar dignar under snön. Skotaren brummar och Helen Pettersson, 29, styr spakarna med van hand och får gripen att sluta sig perfekt om stockarna. Hon är maskinförare i familjeföretaget Rovsättra jord och skog sedan 2005 och gallrar just nu i ett område utanför Östhammar.

– Jag får ofta kommenterar från förvånade markägare och annat skogsfolk om att jag är tjej och jobbar i skogen. Men så länge de är positiva får de gärna säga så, säger Helen.

 

En procent av maskinförarna är kvinnor!

Nej, de är inte många, kvinnorna i skogen. De utgör elva procent av de cirka 30 000 personer som jobbar inom skogsbruket, enligt Skogsstyrelsen, och fyra procent av skogsentreprenörerna. Endast 20 av GS Fackets cirka 2 000 maskinförare är tjejer. Men varför vill kvinnor inte jobba i skogen? Några svar går att finna i en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som gjorts som en del av Landsbygdsdepartementets jämställdhetsstrategi för jordbrukssektorn. Forskarna har bland annat undersökt kvinnors erfarenheter av skogssektorn och skogliga utbildningar. Fram träder en bild av en bransch med manlig jargong, svårigheter att kombinera familj med arbete och en känsla hos tjejerna att behöva hävda sig.

– De upplever sig som osynliggjorda och utpekade samt känner att de hela tiden måste bevisa att de hör hemma i skogsbruket. Eftersom normen är en man måste kvinnorna visa att ...

 

– Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

Artiklar från nr 4/2013

Fotomodellen som blev skogsentreprenör!

Foto
– Alla är så vänliga här, säger Milan, som sköter företaget från sitt hemmakontor i villan.

Det låter som en saga, men fotomodellen Milan Rupertsson från Kongo har inom tre år gift sig med en norrlänning, flyttat till Stöde, lärt sig svenska, startat ett skogsentreprenörsföretag som går bra, fött två barn, blivit Årets nybyggare och fått pris av kungen!

 

Milan Rupertsson kommer från Kinshasa i Kongo. Där arbetade hon först som fotomodell, men blev sedan ägare till en klädesbutik.

– Egentligen tänkte jag bli läkare och läste medicin i tre år innan jag hoppade av och läste istället två år marknadsföring och företagsekonomi på ett institut.

Med det som grund kunde Milan sedan öppna en framgångsrik klädesbutik i Kinshasa. Hon märkte på en gång att hon tyckte om att vara sin egen, få bestämma sina arbetstider själv och driva ett företag.

När hon sedan via en dejtingsajt kom i kontakt med Lennart Rupertsson, skogentreprenör med rötterna i Lycksele, dröjde det inte länge förrän det blev bröllop och flytt till Stöde 2010. Milan och Lennart har nu två gemensamma barn och tillsammans har de fem barn.

 

Från mode till skog

– Min första tanke var att starta ett företag inom mode här i Sundsvall, men jag upptäckte snabbt att konkurrensen var alltför hård, säger Milan. Då föreslog maken Lennart att hon skulle försöka med ett företag i hans bransch, i skogen. Han hade då för några år sedan avvecklat sitt företag och körde maskin som anställd.

– Aldrig i livet tänkte jag först, för i Kongo vistas man aldrig skogen då det är för farligt, med vilda djur och annat otäckt, säger Milan.

Till slut bestämde hon sig ändå för att prova på och gick till en bank för att låna pengar till sin första maskin. Det gick inte så bra.

– De ville ju se resultat- och balansräkning, men jag hade inget att visa.

Istället fick hon låna från vänner och släktingar så att hon hade råd att köpa en begagnad Valmet 911, en 98:a som gått ganska många timmar.

 

Utökade företaget

Milan startade företaget Ifab AB och började leta kunder. Hon fann en på nära håll i Callans Trä och första avtalet på hela fem år kunde skrivas.

– Efter fem månader bytte vi in skördaren mot en ...

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

Prisad skogsentreprenör i Storuman

Foto
Tomas Grundström, mitt i maskinen, flankeras här av två av sina unga maskinförare, Patrik Holmberg, tv och Tony Edvardsson, th.

Tomas Granström i Storuman är en framåt entreprenör som på kort tid gått från en till elva anställda. Han har löst problematiken med att skola in unga maskinförare på ett lite udda sätt som fler kanske kunde ta efter: Tomas har mixat äldre mycket erfarna förare med nytänkande unga oerfarna, men intresserade förare.

 

Tomas Granström började som personbilsmekaniker, men bytte efter en tid jobb till att serva och reparera Valmet skogmaskiner.

– Det höll jag på med i nio år då jag 2009 startade mitt entreprenörsföretag, Grundfors Skogmaskiner AB, berättar Tomas. Det var i samband med att han köpte en skogsfastighet och tajmingen kunde inte ha varit bättre.

– Det hade då varit lågkonjunktur i skogen, men just vänt uppåt och det fanns hur mycket körning som helst, säger Tomas.

 

Skruva är ett måste

Av en tidigare kund köpte han först en skördare, Valmet 911 och körde igång ensam. Efter en tid köpte han av samme person en skotare, Valmet 860 och sedan en 890:a och började anställa maskinförare. Idag har Tomas elva anställda varav en är reparatör. Nja, egentligen är det 1,3 som är reparatörer då Tomas själv ”skruvar” ca 30 procent av sin arbetstid.

– Det är ett måste för mig med tanke på min bakgrund och samtidigt ett bra sätt att hålla sig a jour med maskinerna, menar Tomas. Företaget har även en egen verkstad där man kan utföra större servicejobb.

Tomas har idag sex maskiner varav alla är röda – vad annars med tanke på att han har jobbat åt det företaget i nio år – men han har faktiskt provat på ett annat fabrikat en gång:

– Jo, det stämmer. Men den bytte jag ganska snart in till en röd!

Tidigare hade Tomas även en trailer i företaget, men då en anställd vill bli sin egen avyttrades trailern och flyttningen lades på denna entreprenör i stället vilket visade sig vara ett mycket bra koncept.

 

Pensionärer som mentorer

Huvudkund sedan 2010 är Sveaskog och SCA, men företaget har också jobbat åt Setra Trävaror/Malå såg som ville ha en ”egen” maskingrupp i Storuman. Det jobbet, som tog två år, är nu slutfört. En annan kund är Umeälvens vattenregleringsföretag som Tomas företag utfört stubbrensning åt med hjälp av en skotare.

Många skogsentreprenörer har idag problem med inskolning av nya maskinförare, men detta har Tomas löst på ett annorlunda och smidigt sätt genom att ...

 

Vill du läsa hela artikeln?  Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

Framgång för projektet ”Unga företagare i skogen”

Foto
Carl-Johan Dungmark, 33, hakade på direkt när SMF startade utbildningsprojektet för unga skogsentreprenörer.

Utbildnings- och utvecklingsprojektet Unga företagare i skogen har blivit en succé. SMF-projektets mål är att stimulera och inspirera unga skogsentreprenörer till en sund företagsutveckling, samtidigt som träffarna innebär att nya nätverk skapas mellan unga entreprenörer.

 

– Det är roligt och som en vitamininjektion för mitt företagande, säger en av deltagarna, Carl-Johan Dungmark, 33.

Han är en av 16 deltagare i den utbildningsgrupp som SMF startat i Region Syd. Gruppen träffas regelbundet under ett drygt år och avhandlar en rad olika ämnesområden som kan bidra till att deltagarna stimuleras att utveckla sina företag.

Syftet och målet med SMF-projektet är att skapa förutsättningar för nya nätverk mellan unga och nystartade skogsentreprenörer och ge kunskap, stimulans och utvecklingsmöjligheter som motsvarar kraven i dagens tuffa skogsbransch. Allt för att ge de unga och nya företagarna en positiv kick framåt.

Arbetsgivarrollen, kvalitetsutveckling, ledarskap, företagsekonomi, kalkylering, förhandlingsteknik, affärsjuridik, omvärldsanalys är något av det som står på dagordningen för träffarna.

 

Kunskapshöjning

SMF har arrangerat utbildningen så att träffarna äger rum i två-tre dagar vid sammanlagt åtta tillfällen fram till sen höst 2014.

Tack vare ett bidrag, Landsbygdsutvecklingsmedel från Skogsstyrelsen, har finansieringen av projektet blivit mycket förmånligt för deltagarna. Deltagande kostar bara cirka 3 000 kronor för alla aktiviteterna.

– Jag är färsk som företagare då jag för tre år sedan tog över en skördare och avtal från min tidigare arbetsgivare och kör nu i egen regi, säger Carl-Johan Dungmark. Han tycker att det är riktigt bra att få en företagarutbildning.

– Det behövs nya tankar och impulser som gör det ...

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

Artiklar från nummer 3/2013

Kompetent styrelse ger trygghet och bättre ekonomi

Foto
Göran Andersson är VD och delägare av ELA Skogsservice AB

Bättre koll på ekonomin och ökad trygghet i driften av företaget.

Det är fördelar som ägarna av ELA Skogsservice AB vunnit sedan de tagit in extern kompetens i sin bolagsstyrelse. Tillskottet av kunskap syns också i företagets resultat!

 

ELA Skogsservice har 16-17 anställda och nio skördare och skotare i maskinparken. Förhållandevis stort skogsentreprenadföretag, alltså, men initiativet att ta in externa personer i bolagsstyrelsen har inte så mycket med företagets storlek att göra. En av delägarna, Göran Andersson förklarar:

– Egentligen tror jag att de riktigt små skogsentreprenörerna som arbetar ensamma har ännu större anledning av att ta in andra än sig själva och den egna familjen som kunskapsresurs för driften av företaget. Vi är ju redan flera delägare som kan prata med varandra och har det redan från början bättre än ensamentreprenören.

 

Fler att bolla idéer med

Därmed har han också satt fingret på vilken nytta man har med extern hjälp i bolaget. Det är nämligen ett bra sätt att få in kunskap, inspiration och impulser utifrån och gör att man kan bolla idéer med andra än bara sig själv eller de närmaste. ELA tog beslutet att utvidga sin styrelse för fem år sedan.

– Jag kände att vi behövde kunskap utifrån och att det vore bra med bättre struktur på styrelsearbetet. I förlängningen handlar det om att öka företagets affärsmässighet, förklarar Göran Andersson.

Han vände sig till Per Järnland, pensionerad företagsledare med bland annat nära 20 års erfarenhet som VD i Sydved. Järnland accepterade en styrelsepost och är sedan dess styrelseordförande i ELA Skogsservice.

Från den dagen har styrelsearbetet och därmed styrningen av företaget fått fastare ramar än tidigare. Styrelsesammanträden hålls 4-5 gånger per år och graden av ordning och reda har ökat.

– Nu krävs det alltid …

  

Vill du läsa hela artikeln?  Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

Maskinen som röjer det mesta ur vägen

Foto
Aggregatet C 16 b kan monteras på alla basmaskiner med kran, i detta fall en Hitachi 215 EX.

Kurt Andersson har hittat en bra partner åt sin bandgrävare. Brackeaggregatet C 16 skördar enkelt stort som smått och lämnar prydliga ”energiknippen” efter sig. Kaplösningen är unik i sitt slag och kräver varken sågolja eller tidsödande mekande i fält.

 

Maskinentreprenören Kurt Andersson bor i Ammer i Jämtland. Sedan sju år tillbaka är en av hans återkommande arbetsuppgifter att röja vägkanter med en ordinär buskröjare. Sedan i fjol har han även ett betydligt mer avancerat hjälpmedel till sin hjälp, nämligen aggregatet C 16 b från Bracke Forest.

 

Allt i ett moment

Detta aggregat är framtaget för att kombinera röjning och gallring med möjligheten att ta tillvara värdefulla sortiment som till exempel biomassa – allt i ett moment.

Lämpliga användningsområden för C 16 är ungskogsröjning, stråkröjning, röjningsgallring, gallring i konfliktbestånd samt röjning längs vägar och åkerkanter. Aggregatet kan monteras på alla basmaskiner med kran, i detta fall Kurts största bandgrävare, en Hitachi 215 EX.

– Jag skaffade aggregatet för att kunna satsa mer på bioenergi, men priserna på biomassa dippade och transporterna till värmeverket är långa, så det blev på ett annat sätt än jag hade tänkt från början, säger Kurt.

 

Röjer vid skogsbilvägar

I trakterna kring Ammer är det full fart på skogsbruket. Norrskog har ett stort antal skogsbilvägar i området där slyet växer sig allt högre. Ett problem som blivit allt större de senaste två åren är när tung blötsnö faller på unga björkar och sälgar.

De böjer sig då som bågar tvärs över vägen och när det sedan fryser på kan topparna fastna nere i snön på andra sidan. I den positionen sitter träden stenhårt fast och dessa tunnlar som då bildas gör det svårt för timmerbilarna att ta sig fram tills det blir töväder och vår.

För att förebygga detta ...

 

Vill du läsa hela artiklar?  Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Jan med JB Skog tror på framtiden

Foto
Jan Björkman har framtidstro.

– Skogen fortsätter växa oavsett konjunkturerna och man måste tro på framtiden för vår bransch. Det säger Jan Björkman, skogsentreprenör sedan tre år tillbaka. Jan är en av dem som vågar framtidssatsa trots svängande konjunkturer.

  

Det vimlar inte av nystartade enmansföretagare i skogsbruket. Men Jan Björkman är en av dem som blivit sin egen helt nyligen. 2010 lämnade han jobbet som anställd maskinförare för att bli egenföretagare.

Sedan starten är han ensamentreprenör med skotare. Vid det här laget är han inne på sin andra begagnade skotare, en Rottne F9-6 från 2005 med snart 20 000 timmar på tidmätaren. Nu är det snart dags att byta upp sig.

 

”Måste våga tro”

Jan Björkman bangar inte för att satsa, trots att många har det tufft i branschen idag.

– Man måste våga tro på branschen, annars är det svårt att hålla på. Därför vill jag också tro att det går att satsa, resonerar han.

Hittills har han haft bra flyt på verksamheten. Jan samarbetar med skördarentreprenören Christer Knall och tillsammans utgör de ett avverkningslag som främst kör åt Södra.

Erfarenheten av arbetet i skogen är lång vid det här laget. Jan tog skogsbruksexamen 1992 och har därefter kört både skotare och skördare.

Men som för så många andra i skogsbruket så behövdes det ...

 

Vill du läsa hela artiklar?  Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

FotoLägg till bildFotoFoto
 

 

 

 

 

Artiklar från nummer 2/2013

Johan anställer gärna unga förare

Foto

Det talas en hel del om hur svårt det är att få tag i bra skogsmaskinförare och att det tar ganska lång tid för de nya att få upp lönsamheten. En som inte alls har den erfarenheten är Johan Adolfsson i Svärdsjö som av sina nio maskinförare har fem som är 19-22 år.

  

Entreprenören Johan Adolfsson, från Svärdsjö hade ingen tanke på att starta eget när han bestämde sig för att bli utbilda sig till skogsmaskinförare och sedan fick jobb hos en entreprenör 1997.

 

Blev övertalad att starta eget

Ödet ville dock annorlunda och när uppdragsgivaren Weda Skog såg potentialen hos Johan var det de som bad honom starta eget 2003 och så blev det.

Än idag jobbar Johan åt Weda Skog och det till 99 procent, men inom företaget har det hänt mycket sedan starten.

Den första maskinen Johan köpte som egen skogsentreprenör var en Ponsse Buffalo Dual, dvs en kombimaskin där man på ca tio minuter byter från skördaraggregat till skotargrip.

– Jag köpte Dualen för att köra i gallringar i större bestånd med få flyttar och där fungerade den mycket bra.

För att kunna utnyttja maskinen i tvåskift anställde Johan en maskinförare direkt och efter några år ersatte han den första Dualen med en ny.

 

Växte steg för steg

Sedan var det 2007 dags för att ta nästa steg:

– Då köpte jag av en kollega en ...

 

Vill du läsa hela artiklar?  Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

Instruktören Peter höjer produktiviteten

Foto

Peter Larsson från Järvsö är instruktör för skogsmaskinförare och entreprenörer. Han har jobbat i ca 15 år som entreprenör och hade som mest två gallringsgrupper. För fyra år sedan bestämde han sig för att istället bli instruktör på heltid.

 

– Det var ett beslut som växte fram under de sista åren jag var entreprenör. En av anledningarna till beslutet var att jag hade jobbat med olika studier för Skogforsk och dessutom var jag tidigt ute med flerträdshantering. Jag tyckte att jag hade lite att komma med för att hjälpa andra entreprenörer och förare att arbeta mer effektivt.

 

Med i Reco-gruppen

Peter är med i Reco-gruppen (Rational efficient cost optimization), som arbetar med utbildning av skördar- och skotarförare i bränslesnål, ekonomisk och produktiv avverkning. Reco-gruppen består idag av 26 personer, varav 16 kommer från de sex största maskintillverkarna och tio är fristående instruktörer. Det är i normalfallet de fristående som utför utbildningarna. Skogforsk fungerar här som samordnare och kvalitetssäkrare.

Nu när Peter varit runt i hela Sverige i några år och genomfört utbildningar sprider sig detta snabbt och han får mer och mer jobb tack vare nöjda entreprenörer.

– Även genom skogbolagens produktionsutvecklare har jag fått en hel del uppdrag. Helt klart finns det ett uppdämt behov av förbättrad metodik och ...

 

Vill du läsa hela artiklar?  Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Körskador ökar halten kvicksilver i vattendrag

Foto

Nu tar Skogsstyrelsen krafttag och skärper tillsynen mot lagbrott i skogen och i region Väst inventeras skador med hjälp av helikopter. Det har visat sig att körskador vid avverkningar kan – förutom ökad risk för rotröta och stormfällning – leda till läckage av kvicksilver och andra tungmetaller i vattendrag.

 

En helikopter har just lyft från Borås flygfält. Johan Hagström, skogskonsulent från Skogsstyrelsen, sitter beredd med dator och GPS för att börja inventeringen av körskador.

 

Bra överblick med helikopter

– Det här är ett väldigt effektivt sätt att arbeta. Vi får en bra överblick och kan inventera 70 objekt på 6-7 timmar, upplyser Johan Hagström.

Redan efter några minuters flygtid syns ett område som avverkats. Helikoptern ligger på 300 meters höjd och körskadorna syns tydligt. I flera av de djupa hjulspåren ligger vattensamlingar som blänker i solen och alldeles intill ser man ett litet dike som längre bort mynnar ut i ett större vattendrag.

– Den här avverkningen är gjord under alltför blöta förhållanden. Därför har det blivit allvarliga körskador. När det kommer häftiga regn kan skadorna förvärras ytterligare och orsaka erosion, förklarar Johan Hagström.

 

Flera negativa följder

– Trycket från tunga skogsmaskiner påverkar återväxten negativ och markskadorna kan bli bestående under väldigt lång tid, tillägger han.

Körskador i gallringar ökar dessutom risken för angrepp av ...

 

Vill du läsa hela artiklar?  Prenumerera på Tidningen Skogsteknik!

Artiklar från nummer 1/2013

Bättre netto med liten maskin

Foto
Med manöverlådan på magen sköter Joakim Karlsson avverkningen och lunningen medan han promenerar bredvid.

Egentligen är Joakim Karlsson elektriker. Men när han fick ögonen på den nyutvecklade bioenergiskördaren Ebeaver kunde han inte motstå möjligheten att bli skogsentreprenör istället! Nu kör han klen gallring med ”bävern” med gott resultat. Han får ut 500 kr i timmen och skapar nettointäkt till skogsägaren.

 

Maskinvikt på 2 ton, ATV-hjul med drivning på alla åtta, 29-hästars Kubota-motor och ett Kesla klippaggregat…

Det är de grundläggande specifikationerna för Ebeavern i Joakim Karlssons utförande (se även reportaget om Ebeaver med röjningsaggregat i Skogsteknik 4/2012).

För ett drygt år sedan gav han 700 000 kronor för maskinen och sen dess har han kört klen gallring och röjningsuppdrag med gott resultat.

– Än går mycket tid åt att marknadsföra mina tjänster. Men första året körde jag cirka 1200 timmar och visst – jag är skogsentreprenör med liten maskin, konstaterar han.

 

Matchar större maskiner

Faktum är att Joakim kan matcha andra maskinella lösningar vid gallring i klena bestånd, då gallringsvirket plockas ut för energiändamål. Han berättar:

– Min affärsidé är att markägaren ska få ut en nettointäkt vid en förstagallring, så det är mitt löfte när jag raggar jobb. Jag tar uppdraget, gallrar med Ebeavern, säljer virket som flisråvara och det överskott som blir kvar efter att jag själv fått 500 kr i timmen betalar jag till markägaren. Det funkar!

Hittills ligger han på en genomsnittlig produktionsnivå per timme som motsvarar ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Kvinnorna som jobbar i det tysta

Foto
Prisca Lang, Henrik Hansson Skogstjäns, Fjällbacka.
Foto
Eva Blomberg, Björn Blombergs Skogsentreprenad AB i Forsa, nära Hudiksvall.

I så gott som alla skogsentreprenörsföretag är det män som syns mest. De är ägare, arbetsledare, maskinförare, reparatörer, kontaktpersoner gentemot leverantörer, kunder och markägare.

 

I de allra flesta fallen finns det dock en kvinna bakom mannen som i all tysthet tar hand om en hel del av pappersarbetet beträffande företagets ekonomi, administration och annat. De som inte gör det, men är gift eller sambo med en entreprenör får också de dra ett tungt lass för att företag och familjeliv ska fungera.

Tidningen Skogstekniks Maria Karlsson har på en resa till Finland träffat åtta av dessa kvinnor och ställt följande frågor:

 

1. Vad heter du och ert företag?

2. Hur många anställda har ni och hur många maskiner?

3. Vilken är din roll i firman?

4. Vad jobbar företaget med mest?

5. Övriga upplysningar om verksamheten eller åsikter om branschen?

 

1. Prisca Lang, Henrik Hansson Skogstjäns, Fjällbacka.

2. Vi har en skördare och en skotare, men inga anställda.

3. Jag hjälper till med räkningar och fakturor. Jag jobbar också som receptionist på Tanum Strand. (Stort hotell i Grebbestad).

4. Lite gallring, men mestadels slutavverkning.

5. Vi kör för Bohlins Träexport i Tanumshede.

 

1. Eva Blomberg, Björn Blombergs Skogsentreprenad AB i Forsa, nära Hudiksvall.

2. Vi har två maskiner och tre anställda.

3. Jag är mentalt stöd åt min man!

4. Gallring.

5. Det är svårt att hitta bra förare. ”Problemet” med unga förare uppstår när de bildar familj och blir borta på föräldraledighet...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Nya idéer bakom skotaren Bävern

Foto
– Dagens kortsiktiga ekonomiska tänkande och enorma plåtdinosarier i skogen har ingen framtid, anser uppfinnaren Kjell. På bilden kan man se hans modell av Bävern.

Helt vid sidan av HFT-projektet, håller uppfinnaren Kjell Holmstrand i Orsa på och bygger Bävern, en band- och hjulgående skotare med lågt marktryck.

 

– När jag tittar på bilden av HFT-skotaren (se artikel på sidan 20) ser jag att de har upptäckt problemet, men inte lösningen. Den konstruktionen kommer att bli mycket dyrare än nödvändigt, säger Kjell Holmstrand.

I likhet med Bävern vill man minska punktbelastningen, skillnaden är den tekniska lösningen.

Kjell har själv utformat en kravlista, se nedan, som han utgått från när han började konstruera sin Bäver.

 

Fungerar som en bygglåda

Bävern har i bandversionen 48 mindre hjul, uppdelat i 12 flexboggienheter. När den bara har hjul har den 16 hjul där varje hjulpar är ledat plus att hela boggin är ledad.

Meningen är att skotaren ska ha ett krantorn på en tiltbar platta mellan last och dragdel. Där ska man kunna man placera vilken lämplig hydraulkran som helst.

Bävern ska fungera som en bygglåda som man kan ändra efter behov. Den ska gå att bygga om från bandmaskin till en hjulgående maskin. Och mellan skotare och skördare på bara några timmar.

 

Flexboggin är nyckeln

– Vi har kört med gamla kopior tillräckligt länge. Mina idéer är så nya att många inte fattar vad det handlar om. Nu vore det trevligt om jag kunde få fart på den här idén, säger Kjell Holmstrand.

Han har fått till bakdelen och framdelen på maskinkroppen, men det är ... 

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

Artiklar från nummer 4/2012

Entreprenören Ida ser på skogen med andra ögon

Foto
Ända sedan skoltiden har Ida och Mattias Oderstål varit ett par och nu jobbar man också ihop!

Det är ont om kvinnliga skogsentreprenörer. Ida Oderstål i Vilhelmina är en av dessa, men det är ingen duvunge som startade M.I.O Entreprenad AB i början på året.

Hon har nämligen både drivit en egen PR-byrå och Hotell Wilhelmina. Dessutom känner hon till skogsbranschen väl genom maken Mattias, som är en av företagets maskinförare!

  

– Jag tror att det är bra att ha erfarenhet som entreprenör från en annan bransch när man börjar i skogen, säger Ida.

Och det har verkligen Ida. Redan som 19-åring startade hon tillsammans med sin syster företaget Svenska Formbolaget som sysslade både med design och ”hälsocoaching”. Det var år 2000, men sex år senare var det dags för en rejäl utmaning då Ida, hennes syster, Sara Norman, och bror, Björn Norman, samt deras mamma Ebba tog över driften av Hotell Vilhelmina.

– Det var otroligt jobbigt då jag jobbade i stor sett dygnet runt, men det var samtidigt mycket roligt att kunna sätta vår egen prägel på ett hotell och få snurr på det, säger Ida.

På något sätt hann hon dock skaffa två barn 2006 och 2008 med maken Mattias.

Barnen var också ett av skälen till att hon slutade med hotellet i december 2011.

– Dessutom kände vi syskon oss färdiga med det vi tänkt göra så vi gick vidare på olika sätt, säger Ida.

 

Osunt kundförhållande i skogen

När nu Ida har fått en inblick i hur det fungerar i skogen är hon närmast chockad över det knepiga förhållande som finns mellan entreprenörer och kund.

– I de branscher jag har jobbat tidigare är det leverantören av en tjänst eller vara som sätter priset och kunden som tackar ja eller nej. I skogen verkar det vara tvärtom och det kan aldrig vara sunt, menar Ida.

Det är inget tvivel om att ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

Motorsågskörkortet kan kosta 10 000 kr per anställd!

Foto
Johan Börjesson arbetar med motorsåg och röjer undervegetation, samt fäller den övergrova träd före slutavverkning. På det sättet höjs kvaliteten på virket.

– Bra!

– Aldrig i livet!

Det är två av reaktionerna om motorsågskörkort från entreprenörer och anställda i skogsbruket. Vare sig man gillar det eller ej, så är körkort obligatoriskt från 1 december 2012, med en tvåårig övergångsperiod.

 

Reaktionerna på körkortskravet varierar, visar den rundfrågning som Tidningen Skogsteknik låtit göra. Generellt kan man säga att alla tillfrågade är positiva till idén att säkra kompetensen inom skogsbruket. Ingen har invändningar mot ansträngningar för en bättre arbetsmiljö.

Men det finns också åsikter om att kompetenshöjningen främst behövs utanför den krets som arbetar professionellt. En och annan tycker också att det är fånigt att de som har lång erfarenhet av att jobba med motor- och röjsåg ska behöva bevisa sina kunskaper och dessutom måste betala för att göra det.

 

Johan gillar kortet

En av de positiva är Johan Börjesson, 31. Han arbetar motormanuellt åt entreprenadföretaget Carlsson & Persson Skogstjänst AB mellan Falköping och Ulricehamn.

– Jag arbetar nästan enbart med motorsåg och röjsåg, berättar han.

Utbildning fick han på skogsbruksskola, då röjsåg och motorsåg pluggades motsvarande 200 poäng.

– Jag tog examen år 2000, så nu har jag jobbat manuellt i snart 12 år.

Johans ståndpunkt är glasklar:

– Jag tycker det är bra med motorsågskörkort, eftersom sågarna onekligen är mycket farliga arbetsredskap. I och för sig kan jag tycka att jag redan kan och har fått utbildning. Frågan är också om mitt betyg från skogsbruksskolan duger som ”körkort”.

– Men, tillägger han. Man ska inte vara ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

Dags för årsredovisning och årsbokslut

Foto

Aktiebolag måste en gång om året upprätta en offentlig årsredovisning. För mindre enskilda firmor och handelsbolag räcker det med ett årsbokslut som inte allmänheten kan ta del av.

Regelverket för årsbokslut och årsredovisning har förenklats för mindre företag så du behöver exempelvis inte lämna lika många tilläggsupplysningar som tidigare.

 

 Tillgångarnas och omsättningens storlek samt antalet anställda i ett företag har betydelse för vilka krav som ställs på årsredovisningens utformning.

Årsredovisningslagen delar in företagen i två olika kategorier: större företag och mindre företag. Ett företag räknas som större företag om minst två av nedanstående punkter är uppfyllda under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

– Medeltalet anställda är högre än 50

– Företagets tillgångar överstiger 40 miljoner kronor

– Företagets nettoomsättning överstiger 80 miljoner

Övriga företag som inte uppfyller minst två av dessa kriterier räknas alltså som mindre företag.

 

Alla företag ska avsluta sitt räkenskapsår med antingen ett årsbokslut eller en årsredovisning. Enskilda näringsidkare avslutar den löpande redovisningen med ett årsbokslut. Understiger nettoomsättningen tre miljoner kan du i stället avsluta räkenskapsåret med ett förenklat årsbokslut.

Årsbokslutet ska innehålla en resultaträkning, balansräkning och tilläggsupplysningar. De tilläggsupplysningar som måste finnas med är:

...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Artiklar från nummer 3/2012

Entreprenörerna får bygga nytt på egen hand!

Foto
Risbuntaren spottar ur sig en 400-600 kilo tung risbunt varannan minut, om förutsättningarna är optimala.

Skogsprodukternas bidrag till den svenska energiförsörjningen blir bara större och större. Men trots energisektorns positiva påverkan på skogsbruket, så finns det bara två John Deere grotbuntare i hela Sverige.

För tillfället ser det inte heller ut att bli fler. John Deere vill inte starta tillverkning igen, så nu är det upp till entreprenörerna själva att skaffa buntningsaggregat och bygga ihop maskinerna på egen hand…

 

Fyra år med grotbuntar

Skogsteknik besöker en av de två befintliga JD-buntarna och det knakar, brakar, surrar och spottas ut grotbuntar på ett hygge i Närke. Det är Röjdåfors Skogs AB:s grotbuntare som arbetar med maskinföraren Klas Strömberg vid spakarna.

Maskinen är Röjdåfors första och enda grotbuntare som nu varit i kontinuerlig drift i tvåskift ända sedan den var ny, 2008.

Nu har den snart tjänat ut och har kring 13 000 timmar på tidmätaren. Både maskin och buntingsaggregatet fungerar dock fortfarande bra och för Röjdåfors har investeringen varit klok. Företaget har buntat grot åt Moelven och Sveaskog ända sedan 2008, och det vill man fortsätta med.

– Det har gått bra. Grotbuntar som sortiment fungerar både vid avverkningsplatserna och som bränslesortiment hos kraftverken, berättar Röjdåfors ägare Olle Olsson.

 

Specialutrustad lastbil

Grotbuntarna är till och med så etablerade att åkaren Daniel Jansson från Husby specialutrustat en timmerbil för att hantera just buntar. Den bilen har vanligt timmerrede på dragbil och släp, men har kompletterats med ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

Fyra bra tips för effektivare drivningsarbete

Foto
Tjänar man på att bygga en bro över ett vattendrag istället för att köra en längre sträcka? Hur mycket måste körvägen kortas för att det ska vara lönsamt? Räknesnurran för broar ger svaren.

Här kommer några instruktiva artiklar för alla entreprenörer och maskinförare. Mer information och i vissa fall instruktionsfilmer finns på Skogforsks webbstöd www.jobbaiskogen.se. Det är en webbaserad kunskapskanal vars syfte är öka produktiviteten i drivningsarbetet inom svenskt skogsbruk.

 

Så minskar du krankörningen i skördaren:

  • Planerar ditt jobb noga: Om du går från handling till handling utan att det finns en tanke bakom kan det innebära att arbete pågår på flera ställen samtidigt. Det blir då svårt att ha kontroll över när de olika delområdena är färdiggallrade. Risken ökar att stammar glöms bort och att beståndet inte blir genomgallrat.
    Om du gör klart ett delområde i taget får du en lugnare arbetssituation, bättre kontroll och bättre produktivitet.

     
  • Jobba nära maskinen på stickvägen: Om du arbetar långt framför dig blir det instabila kranrörelser och onödigt kranarbete. Är inte stammarna i vägen bör man ... 

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

– Framtiden finns inom bioenergin

Foto
– Kombinationen skog och energi är mycket väl lämpad för skogsentreprenörer, säger Fredrik Larsson som inte utesluter att han i framtiden också bygger egna värmeverk och levererar energi från stubbe till fjärrvärme.

Fredrik Larsson är en av de unga moderna skogsentreprenörerna som älskar sitt jobb och som driver företaget med stenhård koll på ekonomin. Nu växer han snabbt som en av pionjärerna inom biobränslehantering. Han tror på kombinationen skogsentreprenad – energi.

– Vi som kan skogen bör kunna erbjuda slutkunderna helheten, från stubben i skogen till färdigt biobränsle. Eller varför inte till färdig värme för slutkunden, säger Fredrik Larsson, Piteå.

Han driver verksamheten i två bolag, Fredrik Larsson Skogsmaskiner AB och Biobränslen i Norr AB. I Biobränslen har han en fifty-fifty-kompanjon, Mattias Andersson, som ursprungligen var lastbilsåkare.

Fredrik Larsson är en av de skogsentreprenörer som gått SMF Skogsentreprenörernas utbildningar och han är mycket nöjd med vad han fått lära sig.

 

Omsätter 20 miljoner

De två företagen har ett 15-tal tunga maskinenheter, allt från traditionella rundvirkesskördare och skotare till biobränsleskördare, lastbilar, trailers och två stora flishuggar. Och dessutom en liten ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Artiklar från nummer 2/2012:

Bruun håller drömmen om helträdsskördaren vid liv

Foto
Gösta Bruun är en verklig veteran i skogsbranschen. Han har följt utvecklingen ända från mekaniseringens början. Idag är han 80 år gammal och i full färd med att försöka få Flispac att fungera enligt sin vision om helträdsskördning.

Att helträdsskörda, spara maskininsatser och öka uttagsvolymen från hyggen och gallringar med 25-50 procent! Det är visionen som driver uppfinnaren och maskinutvecklaren Gösta Bruun att oförtrutet skruva och justera på prototypen Flispac. Hur ska det sluta?

 

Flispac, det är en skogsskördare som skördar timmer/massaved/energived/grot i ett enda moment, samt flisar och förpackar trädbränsleråvaran. Färdigutvecklad skulle Flispac kunna innebära ett tekniksprång för skogsbruket.

Men det finns många problem innan konstruktören Gösta Bruuns dröm kan bli verklighet. Våren 2012 testas den första prototypen fortfarande och det är svårt att få komprimering och förpackning att fungera.

 

Bara en maskin

Innan vi berättar om alla problemen, så låt oss fokusera på visionen med maskinen. Den går ut på att en enda maskin ska kunna hantera timmer, massaved, energived och grot i ett enda moment. Flispac är därmed att likna vid en helträdsskördare. När den har gjort sitt återstår skotning av timmer (eller massaved) och komprimerade och inplastade ”stockar” eller ”korvar” med trädbränsle. Timmer och bränslekorvarna kan skotas från hygget samtidigt och sedan transporteras med timmerbil till slutkunden. Så är det tänkt.

Borta är behovet av att skota grot, torka groten och flisa den innan transporten till värme- och kraftverk, allt är redan klart.

 

Separat motor

Den första prototypen av Flispac är byggd på ett Ponsse Buffalo Dual-chassi. På vagnen har maskinen fått en påbyggnad med flishugg, komprimator och lindningsmaskin, samt en sex-cylindrig Cumminsmotor som driver påbyggets funktioner.

Kranen är en traditionell 10-meterskran och aggregatet ett SP451LF. Vid avverkning av timmer apteras, kvistas och kapas timret precis som vanligt. Grenarna får ramla på marken, men toppen matas in i krossen.

Samma sak vid gallring. Massaveden blir liggande på marken medan toppen tas om hand av hugg och komprimator. Den stora skillnaden är vid helträdsavverkning då hela volymen avverkas för energi, till exempel i en förstagallring. Trädet fälls, kvistningen skippas och sedan matas alltsammans in i krossen.

 

Gammal idé

– Vad jag gjort är att jag .....

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Genialt fäste ger ”drivaren” en ny framtid i skogen

Foto
Skördare med skotarlass! Fiberdrive kan växla mellan skördaraggregat och grip och fungerar därmed som en kombinerad skördare-skotare.

Nu kan ”drivaren” få en ny chans i skogsbruket. Skogsentreprenören och uppfinnaren Christer Lennartsson har tillsammans med sin son Jon och uppfinnarkollegan Andreas Andersson byggt en helt egen skördar-skotare. Den nya maskinens verkliga trick är ett genialiskt snabbfäste som medger enkelt redskapsbyte mellan skördaraggregat och skotargrip.

 

I vintras testades maskinen på Sveaskogs marker i Småland och allt fungerar bra och effektivt. De tre uppfinnarkompanjonerna tror själva att de lyckats konstruera en maskin som ger drivaren ett genombrott i skogen. Definitionsmässigt är den en hybrid i gränslandet mellan kombimaskin och drivare.

Uppfinnarna har själva valt att kalla sin skapelse för en drivare, Fiberdrive 1750. Anledningen är att den klarar att skörda och lasta sig själv i ett enda moment. Sedan växlar man snabbt till timmergrip och kan lasta av sig själv vid upplägget. Nyckeln till att maskinen fungerar så väl är snabbfästet som tillåter redskapsbytet.

 

Byter redskap på sekunder

Fästet är byggt kvadratiskt enligt hona-hane-princip. Honan sitter på maskinens kran och träs över hanen på aggregat eller grip. Inuti sitter snabbkopplingar för hydraulik och för el, medan de elektroniska styrsystemen för redskapen fungerar trådlöst.

Därmed är bytet mellan aggregat och grip enkelt. Det är tryck, retur och dränering för hydrauliken, samt snabbkoppling för plus och minus för elen, som ska kopplas ihop. Allt ploppar i som det ska tack vare det kvadratiska fästet som får alla kopplingar att träffa rätt.

För att få allt att hänga ihop fungerar fästet mellan kran och redskap som en gripklo. När allt hamnat rätt griper kranens hona tag om kragen på redskapets hane och sedan är det bara att köra. Byte av redskap går på 5-10 sekunder utan att maskinföraren behöver gå ur maskinen.

 

Här är Fiberdrive i sin helhet:

Framvagnen rymmer maskinens hjärta, en 9-liters Cummins QSL9. Ovanför motorn sitter hytt och kran. De är monterade på samma fundament och roterar på svängkrans (av samma slag som på en grävare i 20-30-tonsklassen). Hytten kommer från Gremo och är en av de få saker som Christer och Andreas inte svetsat ihop själva. Maskinens framdel rymmer också en ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

– Vi måste få tillgång till våra maskindata!

Foto
– Vi är företagare och vi måste få kontroll på våra system och även förstå vad vi kan läsa ur den informationen som finns lagrade i maskinerna annars är vi i händerna på skogsbolagen och då har man inte koll på sitt företag, säger Jonas Skyttmo.

Entreprenörernas lönsamhet finns i informationsteknologin.

Datatekniken har sedan länge nått skogen med GPS och annan teknik för att optimera produktion och värde för skogsägare och entreprenörer.

Nya IT-lösningar kan ge bättre ekonomi till maskinägarna och informationen som finns lagrad i maskinerna borde ge möjligheter till avancerade analyser av produktionen.

 

Jonas Skyttmo är skogsentreprenör i Östersund och har elva anställda fördelat på, tre avverkningsgrupper. Han har under tio års tid utvecklat egna program till sina skogsmaskiner för att få bättre kontroll på verksamheten i sitt bolag.

 – Mitt intresse för datorer har gett mig ett driv att förbättra och förenkla saker i vardagen som företagare, säger Jonas Skyttmo.

Det första testet skedde 1999 med en GIS/GPS i form av en svart låda i en maskin. Det var verkligen en svart låda då den endast registrerade vart man körde och inte mycket mer.

– Programmen idag har en helt annan potential, men den sista länken fattas för att det ska bli ett verktyg för maskinägarna att ta kontroll över informationen från sina skogsmaskiner, menar Jonas.

 

En central server är hjärtat

Det system som byggts och används idag hos Skyttmos fungerar med en server som central punkt. Till servern skickas filer med paket från beställaren där kartor, traktdirektiv och objektidentitet, dvs all nödvändig information för uppdraget finns lagrat. Informationen kan ses på maskinägarens kontor och även föraren tar del av information på plats i skogen.

Efter avslutat uppdrag fyller föraren i dokumentet med eventuella avvikelser från beställningen. Miljö- och kulturrapport fylls i och annan nödvändig information. Det kan vara en extra flytt av en maskin eller saker som skett som inte funnits med i beräkningen.

– Med ett musklick återvänder dokumentet till servern där en sammanställning finns läsbar i realtid och ett färdigt paket med data är tillgängligt. Den samlade informationen är då även ett komplett underlag för fakturering.

När det är dags för markberedning söker man objektidentitet och klickar på nytt upp information från avverkningen. Där kan man utläsa hur hygget ska köras utifrån avverkningen.

När det jobbet är klart lägger man till ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Artiklar från nummer 1/2012

Effektivare med två skördare istället för två skift

Foto
Magnus Berg med Ugglereds Skogsavverkning AB ledsnade på skiftgång efter 20 år.

Efter många år med skiftgång fick skogsentreprenör Magnus Berg nog. Han slutade med tvåskift och utökade istället med en skördare till. Nu kör han och maskinföraren Erik Andersson varsin skördare istället för att gå i skift på samma maskin. Vinsten blev ett bättre privatliv, bättre arbetsförhållanden och dessutom högre effektivitet.

  

Alla vet hur det är i det svenska skogsbruket. Ofta körs en och samma maskin av flera personer som arbetar i skift och skiftgången antas ge bättre maskinutnyttjande och effektivare arbete. Kanske är det så också. Men skiftgången innebär även en massa nackdelar. Inte minst på det privata planet. Ett byte från tvåskift till enkelskift kan ge fördelar som man inte tar för givna.

 

Begagnad maskin dök upp

Magnus Berg med Ugglereds Skogsavverkning AB gjorde just detta byte. Istället för att skiftköra på en skördare, skaffade han ytterligare en och har nu två skördare i drift i enkelskift istället.

– Det var ett tillfälle som dök upp med en begagnad maskin som gjorde att jag beslöt ta steget, berättar han.

Nu har Ugglereds en Ponsse Ergo från 09 och den begagnade från 08, samt en Ponsse Elephant skotare. Magnus samt tre anställda kör de tre maskinerna (plus en skotare med förare på underentreprenad) och håller verksamheten igång.

– Jag har arbetat i skogen sedan slutet av 80-talet och hela tiden tvåskift.Skiftgång har en del fördelar, men det sliter på kroppen. När man dessutom har familj så blir familjelivet lidande och till slut ledsnar man.

 

Bara skift på skotaren

Sedan investeringen i ytterligare en skördare är det bara för skotaren som skiftgången fortfarande gäller. Den körs nu av två anställda som går i skift.

Hur har då ekonomi och resultat påverkats av att ytterligare en skördare är i drift?

– Jag har inte gjort någon exakt jämförelse mellan det ena och det andra. Men jag ser att den producerade volymen för två maskiner är 10-15 procent högre än för en enda maskin i tvåskift, berättar han.

Magnus Berg konstaterar också att både han och Erik Andersson, som kör ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Perspektiv på flerträdshantering

Foto
Anders håller sig på fast mark och passar sig för den blöta mossen.

Numera kan man hitta Timberjack/John Deere 1270 skördare – med lite olika bestyckning – i snart sagt alla bestånd. Det är dock inte så länge sedan som modellen användes som en ren slutavverkningsmaskin. En maskinförare som kan illustrera denna utveckling är Anders Johansson från Boxholm.

 

– De första 10 000 timmarna gick min 1270 D enbart som slutavverkare. Sedan fick den en längre kran och ett lite mindre samt lättare aggregat istället för det stora 758-aggregatet, säger Anders.

Nu är det klenare bestånd, främst senare gallringar, men till och med en del förstagallring som på den aktuella fatigheten. För knappt ett år sedan monterades en flerträdsutrustning på 754 aggregatet.

– Körsättet blir lugnare om man använder den förståndigt, jag känner mig inte så trött i kroppen i de bestånden där jag använt det. Det blir lite mindre krankörning när man samtidigt plockar med sig flera träd ut och förhoppningsvis producerar man lite mera.

Anders plockar med sig några stammar medan han sträcker in kranen i beståndet och upparbetar dem på vägen ut. Och samma gäller om stammarna står lämpligt till i stickvägen. Att ”leta” efter lämpliga stammar bara för att upparbeta flera samtidigt lönar sig definitivt inte, anser han.

– Armarna till flerträdsutrustningen kunde gärna vara lite längre för ibland händer det att man tappar stammarna när man har några i aggregatet och ska ta en till.  

 

Både skotare och skördare

Anders började köra maskin på heltid 1997 och de två första åren var han skotarförare för att sedan byta till en skördare. 2003 började han sedan köra för nuvarande arbetsgivaren L G Nilssons Skogsmaskiner i Österbymo. Och även där har han växlat mellan skotare och skördare. Vilket föredrar du?

 – Båda delarna, säger han efter en kort betänketid. De har sina fördelar båda två förklarar han. I skördaren skapar man ju någonting och i skotaren är det mycket lugnare, men ändå roligt, säger Anders.

På grund av lågkonjunkturen i skogen går maskinen, i skrivande stund, enbart dagtid. Det är väl skönt att slippa köra skift?

– Det är både ja och nej även där tycker jag. Jag tycker det är skönt att köra skift av den anledningen att man slipper göra allting själv. Det går åt väldigt mycket tid att sköta allt runt omkring. Fördelen med skift som jag ser det är att ...

 

Vill du läsa hela artiklar? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Fett och småländska Berg för dalaentreprenörer

Foto
Påfyllning av fett till sågkedjan. I mitten på bilden syns Envirosys fettcylinder och elektronikenhet.

Dala Forest med entreprenörerna Peter Emilsson och Arne Johansson har gått sina egna vägar på två sätt. För det första levererar man via ”intern export” till Bergs Timber med sågverk i östra Småland. För det andra har man valt bort sågkedjeoljan och kör med ett specialfett från Kanada som gör ett ”renare” jobb och spar pengar samt miljö.

 

Arne Johansson i Våmhus i Dalarna började jobba i skogen som manuell huggare med motorsåg åt Stora Enso för 28 år sedan. I slutet av 1980-talet började han köra maskin och 2005 tog han och kollegan Peter Emilsson från Älvdalen, steget att börja som entreprenörer i ett gemensamt företag.

 

Samma värderingar

– Det var en skotarentreprenör som frågade om vi ville starta som skördarentreprenörer och köra i lag med honom åt Älvdalens besparingsskog.

Eftersom det fanns garantier för kontinuerligt jobb slog man till och startade Dala Forest.

Man köpte en Valmet 911:a och det flöt på bra. De kör tvåskift med tiderna 06.00-14.00 och 13.30-22.00, så att man vid skiftesbytet hinner snacka jobb och serva tillsammans.

– Vi bestämde tidigt att vi inte skulle ha några anställda och det är inte det enda vi är överens om. Jag tror det är viktigt att man har samma värderingar om man ska driva ett företag ihop, säger Arne

 

Nobbade skambud

Efter en tid drog Älvdalens besparingsskog ned på produktionen så Arne och Peter började se sig om efter andra kunder.

Ett alternativ var Weda Skog, så man tog kontakt och visade sina kalkyler, men då tog motparten fram papper med helt andra siffror.

– Då sa vi direkt att vi fick tacka för oss och gick. De blev ganska snopna för vi hade inget annat på gång utan funderade faktiskt på att lägga av eftersom maskinen var betald.

Det dröjde dock inte länge förrän Ulf Svensson – som just börjat som virkesinköpare i Dalarna åt Bergs Timber i östra Småland – hörde av sig och frågade om de ville köra åt dem.

– Vi kände ju Ulf sedan tidigare och har stort förtroende för honom, så vi var inte sena att slå till och gav upp planerna på att sluta i skogen, säger Arne.

 

Kör blått

– Då vi bestämde oss för att satsa mest på slutavverkning räckte inte 911:an riktigt till så vi sonderade marknaden efter en kraftigare skördare, berättar Arne

Till slut föll valet på en Rottne H14B med Rottnes egna aggregat, en 595:a som ...

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

Artiklar från nummer 4/2011

LED-tekniken är på gång – men fortfarande dyrare

Foto
Pontus Thörner visar den senaste LED-tekniken.

Är det dags att satsa på LED-lampor som arbetsljus på maskinen? Den funderingen blir allt mer aktuell och många sneglar på den nya ljustekniken eftersom LED-lampor bättre tål stötar och vibrationer. Men det finns fortfarande en hake. LED-tekniken är än så länge dyrare än xenon när det gäller ljusvärde per satsad krona…

 

Att skapa sig en bra och rättvisande bild om vilken typ av arbetsljus som är bäst för olika typer av maskiner och för olika typer av arbetsuppgifter – det är att ge sig in i en djungel… En djungel av priser, ljusvärden, watt och ljusspridning.

Alla typer av jämförelser är också svåra att göra. Det går inte att bara med värden som watt eller lumen få en rättvisande uppfattning om vilken lamptyp som passar bäst på skogsmaskinen.

Watt och lumen på en xenon-lampa, respektive LED-lampor är nämligen inte nödvändigtvis samma sak som att det ena eller andra värdet representerar det bästa arbetsljuset ute i skogen. Så enkelt är det inte och tyvärr är detta en fälla som kan innebära att man gör investeringar i ny belysning, som inte alls motsvarar förväntningarna.

 

Teoretiska värden

Problemet är att tillverkarna som redovisar uppgifterna i många fall redovisar teoretiska beräkningar av ljusvärdena – inte det ljusvärde som man faktiskt upplever när man sitter i maskinen. Även färgtemperaturen har stor betydelse för hur man upplever att en arbetsbelysning fungerar.

Pontus Thörner med Thörner Maskin AB i Säffle är en av dem som specialiserat sig på arbetsljus för entreprenadmaskiner.

– Jag tror tyvärr att många som går och köper arbetsljus till sin maskin får med sig fel grejer hem. Marknaden är svår att överblicka, menar Pontus.

Hans råd är att ....

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

Ökad lönsamhet genom sunt bondförnuft

Foto
Tre byggstenar för ökad lönsamhet.

Lönsamheten för entreprenadföretagen är ett ständigt återkommande diskussionsämne. Vi har tidigare skrivit om hur du kan förbättra marginalen för bättre lönsamhet, men nu ska vi ta upp hur du med sunt förnuft ytterligare kan få företaget att gå bättre. Först bör du dock sätta tre viktiga byggstenar på plats.

 

Byggsten 1: Yttre förutsättningar

De yttre förutsättningarna som kunden ger dig måste vara klart definierade. Det kan vara:

  • Posternas storlek
  • Det geografiska avverkningsområdet
  • Om det är underröjt eller ej
  • Bra kartunderlag som kommer i god tid
  • Planering av när de olika posterna ska avverkas så att flyttavståndet minimeras

Ju sämre yttre förutsättningar du får desto kostsammare blir naturligtvis avverkningen.

 

Byggsten 2: Inre effektivitet

Ditt företags effektivitet måste ses över så att du inte har onödigt höga kostnader per avverkad kubik. Se till exempel över:

  • Skiftformer
  • Flyttplanering
  • Maskinpark
  • Kompetensutveckling
  • Priser och rabatter på drivmedel, oljor, reservdelar

Gå även igenom dina fasta kostnader och se om de går att sänka genom nya offerter på till exempel försäkringspremier, räntor, administration. Utbilda dina medarbetare så att de kan sköta vissa maskinreparationer själva.

 

Byggsten 3: Förhandling om pris

När du har de två första grundstenarna på plats är det dags att sätta dit den för både kunden och dig så viktiga slutstenen, nämligen priset på det problem du ska lösa åt kunden. Om du bedriver en effektiv verksamhet kan du erbjuda kunden ett attraktivt utgångspris med ett påslag för den kostnadsökning som beror på besvärande yttre förutsättningar som kunden erbjuder dig.

 

Sunt bondförnuft

Nu är det dags att plocka fram det sunda bondförnuft för att ytterligare förbättra lönsamheten. Nedan följer 10 tips, av vilka flera borde vara självklara, men det har tyvärr visat sig att så är inte alls fallet:

  

1. Snabba beslut

Som företagare måste du lägga stor vikt vid att våga ta beslut snabbt. Det gäller framför allt svåra eller obehagliga beslut som ...

 

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

Instruktören Thomas är positiv till flerträdshantering

Foto
Thomas Persson, i mitten, ser stora fördelar med flerträdshantering.

Idag pågår det en debatt i skogsbranschen hur effektivt det är med flerträdsaggregat på skördarna. Allt från produktionsförbättringar från 2 till 20 procent har nämnts. Instruktören Thomas Persson har besökt en hel del maskiner med denna utrustning och han ser fördelar både i slutavverkning och gallring.

 

– Jag har varit ute på många maskiner runt om i landet som är försedda med flerträdsutrustning. Både maskinförare och entreprenörer som har erfarenhet av flerträdsutrustning på sina maskiner vill absolut inte vara utan den utrustningen. De ser den som ett bra hjälpmedel i maskinförarens vardag, säger instruktören Thomas Persson på TP Resurs

.

Lyft i teknikutvecklingen
– Det är nästan alltid de som inte själva har monterat utrustningen på sina maskiner som är skeptiska till flerträdsutrustningen. Mycket handlar om hur prisbilden kommer att påverkas i framtiden så det är förståeligt att entreprenörerna funderar en hel del på detta, fortsätter Thomas.

Men det är i alla fall helt klart att det är ett lyft i teknikutvecklingen för att hjälpa förarna i en skördare så att de på ett lättsammare sätt når sina mål med hjälp av flerträdsutrustade skördaraggregat.

Entreprenörer från olika håll runt om i landet har själva produktionssiffror som visar en ökning på 5-20%, men det är lite tabu att tala öppet om det.

– I de fall där man bara nått en produktionshöjning på 2 procent beror nog detta på att objekten inte passade för att ackumulera flera stammar eller att körmetoden inte varit optimal. Det kan också bero att på ackumuleringsarmar saknats på aggregatet. Om endast mjukvaran är installerad i maskindatorn ger detta absolut inte samma positiva resultat som med extra armar monterade, säger Thomas Persson.

Resultatet är också beroende av maskinfabrikat och hur skicklig föraren är. Det är mycket viktigt att maskintillverkarna ... 

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

Artiklar från nr 3/2011

Utbildning och facebookgrupp banar väg för fler kvinnor i skogen

Foto
Agneta Björkén har startat en facebookgrupp för kvinnliga maskinförare.

Nu ska det bli fler kvinnliga skogsmaskinförare. En speciell utbildning har genomförts på Kalix naturbruksgymnasium via projektet ”Jämlikt skogsbruk”. Agneta Björkén – som var en av deltagarna – har dessutom startat en facebookgrupp som heter ”Vi tjejer som kör skogsmaskin”.

 

De flesta som arbetar i det svenska skogsbruket har inte kunnat undgå att det råder en allvarlig en brist på skogsmaskinförare. Den spås nu öka ytterligare under de kommande tio åren på grund av stora pensionsavgångar.

Inom gruvnäringen har antalet kvinnliga maskinförare successivt ökat, men inom skogsnäringen är de väldigt få.

Projektet Jämlikt skogsbruk vände sig till arbetslösa kvinnor och personer med invandrarbakgrund. Vid starten var det 16 deltagare varav hela elva var kvinnor.

– Att så många kvinnor ställde upp gör projektet unikt, säger projektledaren Sture Lindfors.

Nu är detta projekt slutfört och även om det var en del som hoppade av under kursens gång hoppas Sture Lindfors på en fortsättning i någon form.

 

Agneta – en pionjär

Agneta Björkén var en av pionjärerna som kvinnlig skogsmaskinförare för över tjugo år sedan i Bräcke. En olycka tvingade henne att lämna jobbet och nu vill hon komma tillbaka. Hon konstaterar att den tekniska utvecklingen har gått oerhört snabbt, men avseende könsfördelningen har allt stått stilla.

– Jag önskar att fler kvinnor vågade ....

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

Skogen och företaget betyder allt för Anders

Foto
Anders Grundberg hälsar på i kojan under sin lediga förmiddag och snackar här med skotarkollegan Erland Lycke.

Anders Grundberg i Malung är ett bra exempel på hur man med hjälp av klokt utnyttjande av ny teknik, erfarenhet, sunt förnuft och delegering av ansvar till sina maskinförare kan få till ett lönsamt skogsentreprenörsföretag.

 

Redan som liten grabb i Stockholm visste Anders Grundberg att han ville jobba i skogen. Då, på 60-talet, stod dock skogsarbete inte speciellt högt i kurs utan det ansågs vara ett jobb som man fick ta om man inte dög till något annat. Hans föräldrar försökte också få honom på andra tankar och han gick faktiskt ett år i yrkesskola för att bli bilmekaniker.

– Jag hoppade dock av och gick under åren 1969-70 en skogsutbildning vid Ladviks skogsbrukskola utanför Vaxholm och fortsatte med årskurs 2 i Älvdalen.

Anders började sedan jobba i skogen 1971 åt Korsnäs. Det blev mycket manuell avverkning med motorsåg, men så småningom skotarkörning. När så de stora processorerna kom som t ex Logman hoppade han 1977 som maskinintresserad på detta jobb.

 

Blev skogsentreprenör 2000

Efter tolv år som anställd maskinförare fick han 1989 ett ”erbjudande” att bli s.k. AT-förare. Det vill säga att han köpte ut sin maskin, men fick månadslön av Korsnäs.

Anders blev sedan skogsentreprenör 2000 med en grupp som fick ett treårsavtal med Korsnäs. Den första han anställde var Jan-Anders Enström och han finns med i företaget än idag som ansvarig för företagets skördare.

Tre år senare anställde han Erland Lycke som skotarförare och han har i sin tur totalt ansvar för skotaren när det gäller service och reparationer.

– Det känns bra att få detta ansvar och jag tror det påverkar det sätt man jobbar på. Positivt är det också med våra månadsträffar då man direkt kan se vilka utgifter och inkomster vi haft på maskinerna under perioden, säger Erland.

 

Kör grönt

För tre år sedan anställdes med Daniel Torris, som mest kör skördaren. Han kompletterar därmed den laguppställning företaget har idag med två man på varje maskin, som går i två skift.

– Jag funderar dock på att dela en skotarförare med någon annan entreprenör så att jag kan lägga allt krut på att vara entreprenör. Det är klart det är kul att köra maskin men det är ju så mycket som ska fixas vid sidan om.

Den skotare företaget har för tillfället är ...

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Analys av din affärsidé och produktionskrav

Foto
Har du fokuserat på ditt företags affärsidé?

Det kan vara hög tid för dig som entreprenör att göra en analys av din affärsidé och produktion, så att du vet vad du egentligen håller på med. I denna artikel ska vi studera företagets affärsidé och titta närmare på två enkla ekonomiska analysmodeller som visar hur mycket som måste produceras för att verksamheten ska ge en acceptabel avkastning.

 

Företagets affärsidé

Grunden för all affärsverksamhet är en klart formulerad affärsidé. Företagets affärsidé kan enkelt översättas med: ”Vad ska vi tjäna pengar på?” eller ”Vad har vi att erbjuda som gör att kunderna vill anlita just oss?”.

 

Skriv ner din affärsidé och fundera med jämna mellanrum igenom om du håller dig till affärsidén eller om de ursprungliga förutsättningarna har förändrats så att affärsidén måste omformuleras.

 

En affärsidé bör vara kortfattad (max 50 ord) och innehålla:

  • vad som ska produceras
  • hur det ska produceras
  • vilken målgrupp och vilket marknadsområde du vänder dig till
  • varför någon ska anlita just dig

 

Det är oerhört viktigt att alla i ditt företag känner till och arbetar efter affärsidén, så sätt upp den i kojan.

 

Exempel på en affärsidé:

Grauvå Skog AB ska utföra tjänster som virkesförmedling, planering, avverkning, skogsvård samt skoglig rådgivning.

Tjänsterna ska utföras i nära samarbete med kunden.

Vi vänder oss bland annat till privata skogsägare, skogsbolag och träindustriföretag.

Företaget arbetar med moderna och miljövänliga maskiner som sköts av yrkesskicklig personal.

 

Exempel på en tveksam affärsidé:

Företaget ska avverka och skota.

Vi vänder oss enbart till ...

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Artiklar från nr 2/2011

Det är oerhört viktigt med bra traktdirektiv

Foto
Bengt markerar gränsen för den blivande slutavverkningen med ett gul-rött band som är Bergs standard för beståndsgräns.

Utan bra traktdirektiv är det inte lätt att göra ett bra jobb i skogen eller få någon lönsamhet i verksamheten. En som kan det här med att göra bra direktiv är Bengt Axelsson på Bergs Timber i småländska Mörlunda.

 

Bengt är virkesköpare och man kan nog kalla honom för erfaren efter 30 år inom yrket.

Vi ses på hans kontor som är inrymt i en stor villa utmed genomfarten i Mörlunda. Vi åker till en ganska stor skogsfastighet strax utanför samhället och Bengt visar mig en skogsbruksplankarta över en del av fastigheten.

 

Ny skogsbruksplan

– Jag har väl i stort sett köpt allting som de sålt och jag har också medverkat till att de fått en ny skogsbruksplan. För ett halvår sedan fick jag i uppdrag att ta fram förslag på avverkningar, såväl röjningar som gallringar och slutavverkningar, säger Bengt.

Han fick ett ungefärligt netto som markägaren tänkt sig, men skogsskötseln skulle också skötas. Ett område färgat rosa på kartan är föreslaget att slutavverkas av planläggaren.

– När man är mitt i stimmet och i inköpsperioden hinner man inte med att också planera trakterna. Men jag visste att de räknat med området och gjorde därför en avverkningsanmälan där jag ritade in området för att tiden skulle börja löpa, berättar Bengt.

Sedan efter hand, när han får lite tid, åker Bengt ut och planerar området och gör det färdigt för avverkningsgruppen. Och idag ska Bengt gå igenom området, (med Skogstekniks reporter i hälarna) markera gränser och vad som ska sparas i naturvårdens tecken. 

 

Även naturvård

– Jag hänger gränsbanden ganska tätt för att maskinförarna inte ska behöva tveka när de sitter i maskinen var kanten är någonstans, säger Bengt Axelsson.

Vi kommer strax fram till ett flatberg som Bengt tänker göra en notering om i traktdirektivet och han hänger också upp ett blå-vitt band.

– Jag vill att enbuskarna ska vara orörda men att man kanske plockar bort något av träden här i framkanten för att få berget med mossan att framträda lite bättre.

 

Bengt går inte in och detaljstyr utan maskinföraren har rätt mycket frihet.

– Ja, det har de. Jag känner ju entreprenörerna som kör åt mig väldigt väl och de vet hur jag vill ha det. De vet min nivå och då har de möjligheten att plocka ur lite så att ...

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Generationsväxling i entreprenörsföretaget

Foto
Dags för generationsskifte?

 

I dag ägs och drivs många skogsentreprenadföretag av företagsledare födda på 1940- och 50-talet. De flesta har jobbat i skogen i många år. Det kan därför vara hög tid att planera för en generationsväxling om det finns ett eller flera barn som är lämpliga och framför allt intresserade att ta över föräldrarnas livsverk.

 

Generationsskifte kan ske genom:

– Arv
– Gåva
– Försäljning
– Kombination mellan gåva och försäljning

En noggrann genomgång av ekonomin ska ge svar på vad du kan få ut efter generationsskiftet, så att du kan leva gott efter pensioneringen. Det är av betydelse om du haft möjlighet att bygga upp en egen förmögenhet eller om din pension ska finansieras genom köpeskillingen för företaget.

När ett familjeföretag ska överlåtas till barnen uppstår en rad generationsskiftesfrågor, t ex: Hur ska den äldre generationens ekonomi se ut? Hur ska syskon kompenseras? Hur ser familjens önskemål ut? Hur stort blir övertagarens investerings- och lånebehov? Vilken skuldsättning klarar övertagaren av? När ska generationsskiftet ske?

 

Arvs- och gåvoskatten slopad

Nu när arvs- och gåvoskatten har slopats öppnas nya möjligheter och det behövs ingen komplicerad skatteplanering för att generationsväxla i företag. Det är viktigt att påpeka att det är bara skattereglerna som har ändrats, den civilrättsliga lagstiftningen finns kvar oförändrad.

Du måste fortfarande bland annat skriva gåvobrev och upprätta bouppteckning. En bouppteckning upprättas för att:

– Ligga som grund för kommande arvskifte
– Förebygga onödiga arvsprocesser
– Utgöra legitimation för dödsboet
– Utgöra skydd för arvtagare och övriga som fått tilldelning i exempelvis testamente
– Underlätta för fordringsägare att bevaka sina fordringar

Skatteverket registrerar bouppteckningen och kontrollerar att den är upprättad i laga ordning. Arvs- och gåvoskattens slopande innebär bland annat att du kan ge skattefria gåvor inte enbart till dina barn och släktingar, utan även till utomstående. Som vi ser det kan gåvor ske även åt andra hållet; att barn ger till behövande föräldrar.

 

Hur överlåter du ditt företag?

Företaget kan antingen överlåtas på en gång eller successivt under en längre tidsperiod. Gäller generationsväxlingen ett aktiebolag är det aktierna som överlåts i den takt du önskar och till ...

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

Isakssons Terrängtransport – en miljöentreprenör

Foto
Tillsammans med kollegorna hos Sveaskog producerar Tommy Iskasson skogsbränslen som motsvarar energiförbrukningen i 15 000 eluppvärmda villor. Travarna är kilometerlånga.

Skogsentreprenören Tommy Isaksson i Överkalix skulle kunna kalla sig miljöentreprenör. Han insåg tidigt att bioenergin har en stor framtid och utvecklade både maskinparken och de anställdas kompetens mot avverkning av energived. Det har gett företaget god lönsamhet.

 

Det är en av de första dagarna med barmark tre kilometer norr om Polcirkeln. Tjälen ligger ännu kvar och ger maximal framkomlighet åt skogsmaskinerna. En tidig värme har fått våren att explodera och livet vaknar i skogen.

– Det är sådana här dagar som man inser vilket privilegium det är att få jobba i skogen, säger Tommy.

På skogsbilvägen söder om Ängesån passerar vi stora plantskogsområden, fullständigt förödda av älgarna. Bara de kortaste plantorna är orörda, men de åker nästa vinter så fort de sticker upp toppskottet ovan snön.

– Skogsbruket i Norrbotten går mot en ekonomisk katastrof om vi inte minskar på älgstammen, säger Tommy.

När vi besöker hans olika maskinlag i östra Norrbotten ser vi ett 25-tal tjädrar, orrar och järpar längs skogsbilvägarna. Ibland får vi bromsa för att inte kollidera med stora tjäderhönor som lyfter med kraftfulla högvarvade vingslag.

Det finns forskare som hävdar att tjäder, orre och järpe hotas av skogsbruket. Men det återstår för forskarna att förklara varför sommaren 2011 är något av ett rekordår för skogsfågeln – åtminstone i östra Norrbotten.

 

Regnskogsproduktion

Förmiddagsskiftet på avverkningsplatsen är på skyddsutbildning och maskinerna står. De avverkar energived i ett 30-årigt contortabestånd. Virkesförrådet före gallringen är ofattbara 206 kubikmeter per hektar med 2 770 stammar per hektar. Det är rena regnskogsproduktionen.

Men contortaskogen är inte bara tät – stammarna är också extremt kvistiga och svåra att kvista. Därför produceras enbart skogsbränslen vid första gallringen. Bara kvistarna ger enorma energimängder.

Markägaren Sveaskog satsar seriöst på skogsbränslen. Enligt Johan Samuelsson, logistikansvarig för biobränslen vid Sveaskog i Norrbotten, producerar man årligen cirka 150 000 fastkubikmeter skogsbränslen i Norrbotten. Det motsvarar förbrukningen i 15 000 eluppvärmda villor. Snacka om insatser för miljön!

– Efter många år av utveckling tillsammans med entreprenörerna är hanteringen av skogsbränslen stabil och lönsam för oss, säger Johan Samuelsson.

 

Viktig aktör

Isakssons Terrängtransporter är en viktig aktör i Sveaskogs satsning på biobränslen. Skördaren på den här avverkningen har exempelvis ett specialaggregat som kan ...

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Artiklar från nr 1/2011:

Företaget som gillar branta berg och tuff terräng

Foto
Smååkran Maskin satsade under 2010 på två Hyundai grävare, en för markberedning året om och en som skördare på vintern och markberedare på sommaren. Foto: Gunno Rask.

Till slutet av mars ska 12 000 m3fub avverkas och 700 ha markberedning ska klaras på åtta månader i riktigt svår terräng. Detta är premisserna för Smååkran Maskin AB som gillar när det är riktigt djäkligt.

 

Under normala förhållanden så skulle det inte vara några större problem att klara av att harva 700 ha. Nu är det dock berg, storsten och branta backar som gäller när Smååkran Maskin åtar sig uppdrag. Johnny Bengtsson och hans son Emil är de som gärna jobbar i steniga marker.

– Ja, det har blivit en nisch att avverka och markbereda på marker där få vill åta sig uppdragen, säger Johnny Bengtsson.

Vad som krävs för att resultatet ska bli enligt kundens önskemål är de rätta grejerna, en bra känsla för jobbet och fingertoppskänsla.

 

Allt började med ett anbud

SCA Skog skickade under 2008 ut en anbudsförfrågan på markberedning. Detta tog Smååkran Maskin hem och efter det så har uppdragen ökat konstant.

De som står för uppdragen just nu är SCA och Stora Enso.

Två lätt begagnade Hyundai-maskiner har nyligen införskaffats. Den ena grävaren fungerar som skördare och är en 25 ton R 210 LC-7A High Walker från 2009 med en Cummins-motor på 180 hk 6,7 liters som drar runt ekipaget. Aggregatet är ett Loggtech 625.2, kopplat till en Aptor för apteringen.

Hyundai nummer två är en 28 ton 250 LC-77A -09 High Walker. Även den är från 2009 och har samma motor, men går på markberedning och vägbrytning. En dator med GPS finns monterad för att kunna logga de ytor som görs.

För att få ut timmer ur skogen finns en Valmet 890 från 1999 som är en bandförsedd åttahjuling.

 

Effektivt med grävare i skogen

Någon större skillnad med grävare som skördare är det inte förutom att man kan flytta stenar och rätta till där man går fram vilket spar tid för skotningen.

– Det är i markberedningen som den stora vinsten ligger, säger Johnny. Vi kan flytta döda träd som ligger i vägen och undviker lågor eller partier som man inte bör köra på. Med en harv kan du inte backa och hålla på utan då är det rakt fram som gäller.

Ibland kan man dock gira runt en dunge ungträd och ändå hålla en bra linje för planteringen.

Eftersom man med en grävare lätt kan åtgärda skadade stigar och lägga igen körskador så finns det ur miljösynpunkt ytterligare en vinst.

Vi kör 1,5 till 3 hektar på ett åttatimmarspass och då har vi loggat planteringsytorna med GPS vilket ger exakt rätt areal för respektive objekt.

 

Frihet ger trygghet

Johnny Bengtson känner sig trygg med sina investeringar och hur företaget har agerat för att själv avgöra på vilka premisser man åtar sig uppdrag.

– Vi har överskådliga kostnader i investeringar och väldigt lite reparationer och det som ska repareras ...

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Förbättrad marginal – receptet för framgång

Foto

Ett av de problem som en skogsentreprenör ställs inför idag är de krympande marginalerna. Så länge den tekniska utvecklingen har tagit jättekliv i skogen har det med rundhänta kalkyler varit relativt lätt att få verksamheten att lämna ett hyggligt överskott.

 

Idag när maskinerna har blivit dyrare, lönerna stigit och oljepriserna rusar i höjden ställs det betydligt större krav på företagsledare och personal för att verksamheten över huvudtaget ska gå runt. Prisutvecklingen per avverkad m3fub har i stort sett legat stilla eller sjunkit.

 

Om man frågar en skogsentreprenör hur stor genomsnittsmarginal han har, så har han som regel ingen aning om det och inte vet han hur man räknar ut den heller. Han känner bara på sig att marginalerna krymper eftersom resultat försämras.

 

Vi ska i denna artikel steg för steg lära dig hur du på ett enkelt sätt använder dig av företagets marginal för att se hur stor företagets omsättning måste vara och om det är möjligt att klara av att producera de volymer som krävs för att verksamheten ska lämna en godtagbar vinst. Du kommer också att få praktiska tips på hur marginalen kan förbättras.

 

Steg 1 Uppdelning av rörliga och fasta kostnader

Börja med att dela upp dina kostnader i Rörliga och Fasta kostnader, beroende på om de påverkas vid volymförändringar eller är oberoende av avverkningsvolymen.

 

Rörliga kostnader

Rörliga kostnader är i princip det som förbrukas när du vrider på nyckeln i dina maskiner.

 

Exempel på rörliga kostnader med förslag till kontonummer:

 

4010  Drivmedel                                          4017  Sågsvärd, kedjor

4012  Hydraulolja                                        4019  Matarhjul

4013  Övriga smörjmedel                             4020  Reservdelar, underhåll

4014  Däckkostnad                                     4022  Arbetskostnad inköpta reparationer

4015  Filter                                                 4030  Maskinförsäkringar

4016  Slang                                                4090  Övriga rörliga maskinkostnader

 

Fasta kostnader

Fasta kostnader är de som inte påverkas av avverkningsvolymen. För enkelhetens skull betraktar vi alla kostnader som inte redovisats som rörliga kostnader enligt ovan, som fasta kostnader.

 

Vinsten är också en fast kostnad, eftersom du som företagare måste ställa upp ett realistiskt vinstkrav i en budget eller kalkyl.

 

 

Steg 2 Anpassa kontoplanen

Om du ska ha någon som helst nytta av bokföringen som ekonomiskt styrinstrument måste du företagsanpassa din kontoplan. Om du inte sköter bokföringen själv ska du kräva att den som gör det också ser till att alla rörliga kostnader bokförs i kontoklass 4. Se förslaget under avsnittet om rörliga kostnader.

 

Vi vågar påstå att de flesta skogsentreprenadföretag idag har de rörliga kostnaderna utspridda över hela kontoplanen. Då blir det genast svårare att få grepp om företagets ekonomi och följa marginalens utveckling. Många ”ekonomiska rådgivare” har för dålig kunskap om branschens villkor idag och bokföringen sköts på samma sätt som ...

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

Thomas ger tekniktips till maskinförare

Foto
Thomas Persson arbetar numera som instruktör i ett eget bolag, men han får ibland även uppdrag att arbeta som maskinförare i såväl skotare som skördare.

Thomas Persson från Bräcke är idag ett ganska känt namn i skogsentreprenörskretsar, i alla fall i nedre Norrland. Han har i många år arbetat som maskinförare och på senare år även som demoförare och instruktör.

 

Idag driver Thomas Persson ett eget företag, TP Resurs AB, som anlitas av entreprenör för att de själva och deras maskinförare ska bli effektivare i skogen.

– Jag arbetar dock fortfarande jobbar som maskinförare och det märker både nya och mer rutinerade maskinförare. De anser att det är bra med en instruktör som själv kör maskin.

I nr 2/2010 av Tidningen Skogsteknik delade Thomas med sig av sina goda råd till entreprenörer. Denna gång tänkte vi fokusera på maskinföraren och ta upp några saker som Thomas tycker är viktiga.

 

Lär ut eco-körning (RECO)

Något som Thomas just nu satsar på är att lära ut "eco-körning" under namnet RECO-utbildning.

– Här finns det mycket pengar att tjäna. Det gäller främst att försöka arbeta klokt och smart samt att undvika moment som ingenting ger. Det behöver inte gå långsammare för det.

Men innan man kan göra en eco-driving utbildning så måste entreprenören ha en riktig uppföljning på maskinerna så att vi och de själva innan vet hur de ligger till med dieselförbrukningen per m3/fub.

 

Bra på att "skräddarsy"

Thomas Persson har sett många maskinförare arbeta och därmed lärt sig notera exakt hur de kör och kan med enkla medel anpassa maskinerna så att de bättre passar de olika körsätten.

– Jag brukar lägga in "ny förare" i datorn och sedan visa på hur man kan ställa in maskinen för att den ska bättre passa var och ens körstil. Det brukar bli en aha-upplevelse för många med en kran som går bra och är i harmoni med föraren, säger Thomas.

 

Viktigt med förplanering

Den viktigaste ledstjärnan för Thomas när det gäller metodutbildning är att få förarna förstå att obefintlig förplanering på objekt kan leda till onödiga stopp.

Dåligt planerad maskinkörning med mycket onödig krankörning ger produktionsbortfall och högre dieselförbrukning per m3 fub. Därför blir många förare stressade för att inte målen uppnås.

Det gäller att jobba ”smart” och inte bara ”hårt”. Tänk på att ...

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

 

 

 

 

Artiklar från nr 4/2010:

Ji-Kå Gallring satsar ungt!

Foto
Ägarna Magnus Ernstsson och Torbjörn Olofsson träffar två anställda. Det är Håkan Persson som sitter i skördaren och Rickard Jonsson, stående till höger, som arbetar i en skotare. Foto: Mona Johanson.

I skånska Hökön finns det ett ungt garde hos Ji-Kå Gallring. De anställer nämligen gärna elever som kommer direkt från Naturbruksgymnasiet i Osby. I dag är fyra medarbetare under 27 år.

Utmärkande för företaget är också att man har ett flertal olika kunder, nämligen Sydved, Skogssällskapet och ett antal privata skogsägare.

 

Skogsentreprenadföretaget Ji-Kå finns i nordöstra Skåne och grundades redan 1985, fast då var det andra ägare.

Magnus Ernstsson började som maskinförare, men efterhand tog han över halva företaget. För några år sedan blev det en ny delägare i aktiebolaget. Magnus är kvar, nu i kompanjonskap med Torbjörn Olofsson. Grävmaskinisten Torbjörns arbete passar bra in i skogsentreprenaden.

Vi träffar Magnus, 40, och Torbjörn, 45, på Ryssberget som ligger i Skåne och Blekinge.

– Vi har haft en avverkningsgrupp här ett tag nu, säger Magnus och visar vägen in mot "trollskogen".

Det hörs en skördare en bit bort och en skotare finns i grannskapet i Bromölla kommun. Några konkurrenter i närområdet har gått i konkurs, men Ji-Kå Gallring klarar sig bra.

Omsättningen för 2009 var drygt åtta miljoner kronor och ägarna är optimister. De byter maskiner med jämna mellanrum – det krävs en ny skotare eller skördare varje år.

 

Tryggare med många kunder

Ägarna själva har andra arbetsuppgifter till och från. För det kan krävas med tre skördare, två skotare samt en grävmaskin. Grävaren behövs för olika gräv- och schaktarbeten.

Magnus – med 20 år i företaget – har kontakter med den stora uppdragsgivaren Sydved, Skogssällskapet och privatpersoner. Ji-Kå verkar främst i östra Skåne, men även lite i Blekinge och Småland.

– Vi har ett fast uppdrag i Trolle Ljungby, berättar Torbjörn Olofsson. Där har vi en avverkningsgrupp nästan hela året. Det är perfekt och här jobbar vi tvåskift.

Trolle Ljungby är ett av Skånes större gods med 12 000 ha mark. Av dessa är 6 000 ha skog som ägs av Hans Gabriel Trolle Wachtmeister.

– Det är en viss skillnad att avverka på den skånska slätten ner mot Österlen jämfört med att arbeta i ett riktigt kuperat landskap som det här, säger Torbjörn.

På Ryssberget är det lövskog – till 50 procent bok – samt en del gran och tall.

– Mycket av skogen här blir massaved i och med att vi gallrar, säger Magnus.

 

 Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Lägre aktiekapitalkrav och slopad revisionsplikt

Foto
Under perioden 1/4 - 30/9 2010 registrerades 15 563 aktiebolag mot 11 340 enskilda firmor.

Kravet på lägsta aktiekapital i privata aktiebolag har sänkts från 100 000 kr till 50 000 kr och den 1 november 2010 slopades revisionsplikten för små aktiebolag. Är det nu dags att kasta ut revisorn och sänka aktiekapitalet i redan bildade aktiebolag?

Vi tittar lite närmare på vilka regler som gäller och hur du bör agera om du vill göra någon förändring i ditt företag.

 

Aktiebolag populäraste företagsformen

Kravet på aktiekapital för privata aktiebolag har halverats och det räcker nu med 50 000 kr för att nybilda ett aktiebolag. Syftet med reformen var att göra bolagsformen mer tillgänglig för nystartade företagare, eftersom det tidigare kapitalkravet ansågs som ett hinder för många småföretagare. När det gäller skogsmaskinentreprenörer så har jag under åren erfarit att ju längre söderut i Sverige man kommer desto fler är det som bedriver sin verksamhet i enskild firma. Varför det är så har jag ingen bra förklaring på , men det kanske blir en förändring nu när de nya reglerna har börjat att gälla.

Om vi drar en snabb slutsats verkar reformen ha fått avsedd effekt, aktiebolag har seglat upp som den mest populära företagsformen bland nystartade företag. Under perioden 1/4  - 30/9 2010 registrerades 15 563 aktiebolag mot 11 340 enskilda firmor. Trenden lär fortsätta när revisionsplikten är avskaffad för små aktiebolag.

 

Fördelar med aktiebolag

  • Begränsade privata risker om företaget hamnar på obestånd eller råkar ut för stora skadestånd. Ägarens ekonomiska ansvar i ett AB kan begränsas till aktiekapitalet plus eventuella skatteskulder och ställd personlig borgen. I en enskild firma eller handelsbolag ansvarar du alltid med samtliga dina privata tillgångar.
  • Eftersom du räknas som anställd i ett eget AB kan du åtnjuta många skattefria och lågt beskattade förmåner exempelvis: Motion/friskvård, julgåvor eller jubileumsgåvor.
  • Det finns större möjligheter i AB att ta ut privata inkomster med relativt låg beskattning när företaget går bra. Överlikviditeten kan också placeras i marknadsnoterade aktier, fonder eller räntebärande värdepapper.
  • Om du bedriver verksamheten i din privata bostad är det många gånger lättare att få en rimlig och lågbeskattad hyresersättning från ett aktiebolag.
  • När du skall trappa ned din verksamhet och förhoppningsvis har byggt upp ett rejält sparkapital i företaget då är aktiebolag den bästa företagsformen framförallt skattemässigt.

 

Nackdelar med aktiebolag

Det krävs fortfarande ....

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

Tydligare avtal tjänar alla på!

Foto
Anna Furness-Lindén från Skogforsk är projektledare för APSE.

Om avtalen mellan skogsentreprenören och kunden är otydliga uppstår lätt missförstånd och oenighet. För att minimera den risken har APSE, Avtalspaket för skogsentreprenad, tagits fram. APSE innehåller två delar: dels grundläggande allmänna bestämmelser för skogsentreprenad, dels avtalsmallar för det enskilda kontraktet.

 

Hösten 2007 samlades ett flertal av branschens skogsbolag tillsammans med SMF Skogsentreprenörerna och beslutade om ett branschgemensamt utvecklingsprojekt på temat effektiv upphandling. Anna Furness-Lindén, Skogforsk, fick i uppdrag att leda projektet.

Målet var att ta fram verktyg för att standardisera delar av arbetet med att köpa och sälja entreprenad. Resultatet blev APSE. 

 

Två delar

AvtalsPaket för SkogsEntreprenad, APSE, är en hjälp för att kunna skriva genomarbetade entreprenadavtal i skogsbruket.

APSE består av två delar. Den ena är Allmänna bestämmelser för skogsentreprenad, ABSE 09, som reglerar ansvarfördelningen.

Den andra är standardiserade mallar som kan användas för att mer specifikt beskriva den aktuella entreprenaden. I dag finns mallar för drivning, markberedning, föryngring och röjning.

 

Bra samarbete

Innehållet i APSE är framtaget av representanter för både entreprenörer och beställare med Skogforsk som koordinator. Mallarna är utvecklade av Skogforsk och beställarrepresentanter.

Mallarna innehåller ...

 

Vill du läsa hela artikeln? Prenumera på Tidningen Skogsteknik!

inloggning