Site logo

Ledare från Tidningen Skogsteknik:

Ny teknik och mässor

Skogsteknik fokuserar ofta på ny teknik och det är ju alltid intressant för de som vill hänga med i utvecklingen.

 

Vitsigt om teknik

Apropå teknik läste jag nyligen detta på nätet:

– Mamma, kan elefanter använda datorer?
– Nej, verkligen inte. Varför undrar du det?

– Jo, för de borde väl åtminstone kunna göra ett snabel-a?

 

På samma sida hittade jag följande knepiga fråga:

Hur många instagram går det på ett kilo?

 

Nog vitsat för denna gång. För detta nummer handlar även om allvarliga saker som hur man kan få hjälp när det hänt en allvarlig olycka i skogen och hur man kan förebygga olyckor.

 

Massor om mässor

Det stundar också två skogsmässor i Sverige med bara en veckas mellanrum, nämligen Skogsnolia och SkogsElmia. Hur lyckat är det egentligen och hur många kommer att åka på båda?

Hursomhelst har vi två djuplodande intervjuer med de båda mässansvariga och en hel del andra artiklar om mässorna. För de som vill åka längre bort finns det även en skogsmässa i Rumänien senare i år.

 

Unga startar eget

Det som kanske kan inspirera fler maskinförare till att starta eget är artiklar som handlar om två unga killar som gjort just detta. De är dock verkligen inga lycksökare utan de hade ordentligt på fötterna innan de satte igång.

Slutligen har vi en ny vinkel på den eviga frågan om man ska satsa på mindre eller större maskiner i skogen.

 

Ove Jansson, chefredaktör

Finns det något att lära av gamla ordspråk?

Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Så lyder ett gammalt ordspråk och det stämmer verkligen in på skogbruket med länkar i form av planerare, köpare, avverkningslag och transportansvariga.

Det finns idag ett fokus på hur skogsbruket ska nå sina miljömål, hålla ner avverknings kostnader, nå lönsamhet i alla led, klara körskadekraven, men ute i verkligheten ser det ibland helt annorlunda ut. Det är i dessa fall något som inte fungerar riktigt bra, men så länge inte någon annan påpekar detta kan det fortsätta så år ut och år in.

 

Rannsakning behövs

Därför måste alla inblandade verkligen vakna upp och fundera igenom, hur är det hos oss? Fungerar allt som det bör i vårt företag, hos våra kunder och våra samarbetspartners eller finns det saker att förbättra?

Det allra viktigaste i alla former av samarbete mellan olika parter är att så fort man upptäcker något som inte är riktigt bra, säg till! Det kan gälla en kollega i företaget, ägaren eller kunden, vem det är spelar ingen roll.

Nu känner sig många obekväma i denna situation och de allra flesta av oss är nog lite konflikträdda. Då gäller det att sätta sig över denna rädsla för att det ska fungera bättre på jobbet.

Ett annat faktum är att det händer att såväl maskinförare och entreprenörer som tjänstemän på bolagen tror att allt fungerar bra för att de inte har sett något annat än sin egen verklighet. I skogen blir man ju gärna isolerad i jämförelse med de som jobbar inom den gula sidan. Därför är det bra om man kan få tillfälle att komma ut och se hur man jobbar i andra avverkningslag eller andra skogsbruksområden. Alltid finns det något att lära.

 

Flera ben att stå på

Ett annat ordspråk lyder: Man ska inte lägga alla ägg i samma korg. När det gäller skogsentreprenörer kan man tolka det som så att man ska ha flera ben att stå på för att minska risken att bli helt av med uppdrag.

Det kan göras på två sätt; dels se till att du har flera olika uppdragsgivare i skogen, dels att du även investerar i en ”gul” maskin, t.ex. en grävare. På så sätt kan man få en jämnare sysselsättning över hela året. Under vintern när det ofta är stillestånd för grävmaskiner, kan man låta denna maskin arbeta i skogsbruket.

 

Satsa på personalen

Ett lite mindre känt ordspråk lyder ”Ta dig tid att visa dina anställda uppskattning och de kommer att återgälda det på tusen sätt.”

Det är dock inte mindre giltigt för att det okänt och i Skogsteknik har vi haft flera artiklar om hur du som entreprenör kan ta hand om din personal på bästa sätt.

Förutom att visa befogad uppskattning gäller det att se till att de får chansen till kompetensutveckling, förebyggande hälsovård och att de får var delaktiga i företagets skötsel.

Vinstdelning och att göra saker tillsammans vid sidan om jobbet är också viktigt för att höja trivseln och få mer motiverade anställda.

 

Ove Jansson, chefredaktör

När drömmen blir sann

Redan som femåring var Björn Andersson med pappa, farfar och morfar i skogarna i Småland. Björns dröm var redan då att arbeta i en egen skogsmaskin, vilket han berättade för Skogsteknik 2006 då han var 20 år, färdigutbildad maskinförare och fast besluten att bli skogentreprenör.

Idag är Björn 28 år och har åtta år bakom sig som maskinägande skotarentreprenör. Han kan glädja sig åt att vara nästan ren från skulder och har ett företag med god likviditet och eget kapital som ger trygghet och marginaler.

Framgångskonceptet är långsiktigt sparande och varsam körning med minskade stilleståndstider, vilket tillsammans innebär lägre lån.

 

Lättare att säga ja en nej

På SMFs stämma höll entreprenören Anders Wiman ett inspirerande och gripande föredrag där han berättade om sin ungdom då han trots missbruk och utebliven skolgång lyckades resa sig och som 18-åring bli egen företagare i den tuffa bilbranschen. Anders hade alltså även han en dröm som förverkligades.

Jag brukar inte gråta så ofta, men Anders historia hur han helt plötsligt blev sedd för den han verkligen var bakom masken och alla negativa handlingar gjorde ett så starkt intryck på mig att det blev lite fuktigt i ögonen. Och jag var inte ensam om detta.

Anders berättade vidare om sitt liv som entreprenör och jag tror många kände igen sig när han slog fast att det som kännetecknar en sann entreprenör är att han har lättare för att säga ja än nej.

Han levererade också ett mycket gott råd:

– Vill du se din verksamhet blomstra måste du också vara beredd att ändra din ledarroll och låta de anställda växa i din tillit.

 

Drömmen om en bättre skotare

Instruktören och uppfinnaren Peter Larsson hade i nära två år en dröm om att skapa en sortimentsgrip som kunde öka produktiviteten för skotaren. Efter många timmars utvecklingsarbete med kollegor och konstruktörer lyckades de tillsammans få fram en prototyp, som visade sig fungera precis som det var tänkt. Det är inte svårt att förstå den lycka Peter kände då och vid den succéartade premiärvisningen i Färila den där fina höstdagen i slutet av oktober.

Ytterligare en dröm som gick i uppfyllelse!

 

Ove Jansson, chefredaktör

Det kan vara svårt att välja!

Dessa rader skrivs bara några dagar innan riksdagsvalet och enligt flera av dessa otaliga väljarundersökningar är det många som ännu inte bestämt sig för vilket parti de ska rösta på.

 

Många val blir det

Livet är numera fullt av andra val som måste göras:

Vilka fonder ska jag välja för min pension?

Vilken skola ska jag (mina barn) välja?

Vilken mobilleverantör ska jag ha?

Vilken elleverantör ska jag välja?

Vilken TV-leverantör ska jag ta?

Vilka TV-kanaler vill jag ha?

Ska jag köpa ekologiskt odlade matvaror eller inte?

Vad man än väljer kan man aldrig känna sig helt säker på att man valt rätt utan känslan av att man satsat på fel häst tränger sig alltid på. Och det är inte alla som orkar hålla sig uppdaterade på marknaden och byta när något bättre dyker upp.

Ur den aspekten var det enklare förr när det inte fanns så många valmöjligheter, men fråga är hur många som vill tillbaka till den tiden?

 

Val i skogen

Även som skogsentreprenör ställs man inför massor av val:

Ska jag vara trogen min gamla maskinleverantör eller ska jag byta fabrikat?

Ska jag skaffa en egen trailer eller köpa in denna transporttjänst?

Ska jag göra som Mattias och Stefan och utöka maskinparken med en grävare?

Ska jag göra som Johan och satsa på en kombimaskin?

Ska jag göra som Jonas och satsa på friskvård för min personal?

Ska jag fortsätta som entreprenör eller göra som insändarskribenten och gå över till annan verksamhet?

Ska jag satsa på energiavverkning eller hålla mig till det invanda?

 

"Don´t worry – be happy"

Ja, frågorna kan var många och svaren är långt ifrån självklara. Den väg jag valt är att först göra en hyfsat noggrann jämförelse och sedan när jag väl bestämt hålla fast vid detta och intala mig att jag valt rätt.

Och skulle något gå åt skogen totalt brukar faktiskt lösningen på det problemet göra så att det blev bättre än vad det var från början! Så varför oroa sig i onödan?'

 

Ove Jansson, chefredaktör 

Bättre koll på ekonomin ger starkare företag

Till det yttre kan många skogsentreprenörföretag se lika ut, men om man tittar lite närmare på de olika företagens ekonomi går det att se väldigt stora skillnader. I de allra flesta fallen beror det på bristande kunskap i företagande och främst företagsekonomi.

 

Strategi och målmedvetenhet

I en artikel haer vi belyst dessa skillnader genom att redovisa siffror för tolv företag som mycket väl skildrar hur det ser i dag på många håll. Sex företag går bra och sex går riktigt dåligt och i vissa fall är det märkligt att de ännu inte gått i konkurs.

Bland de som går bra redovisar inte alla en stor vinst, men det visar att det går att bygga upp en långsiktig styrka även om vinsterna är måttliga. Allt handlar om strategi och ett målmedvetet arbete mot att skapa ett starkt företag.

 

Viktigt med utbildning

Utbildning är en väg, men det också viktigt att använda sig av bra ekonomiska rådgivare som kan branschen och på så vis hjälper entreprenören att fatta rätt beslut.

Om man har järnkoll på ekonomin minskar risken att räkna bort sig på jobben, något som kan leda till havererad ekonomi och skulder för resten av livet.

Ett problem som några hävdar är orsaken till dålig lönsamhet är bristen på bra framskinförare. Här finns det något av Moment 22 då det är få entreprenörer som har råd att ta emot praktiserande maskinförare samtidigt som det krävs praktik för att bli bra maskinförare. Ett lärlingssystem, liknande det som existerar i Norge borde kunna vara en väg att gå.

 

Ta det GENTLE!

Markskador, dålig produktivitetsutveckling på skotarna och stötig hyttmiljö är frågor som ständigt återkommer i Tidningen Skogsteknik. Frågan är om projektet GENTLE – en korsning mellan en bandvagn och en skotare – kan vara en lösning på dessa tre problem.

 

Ove Jansson, chefredaktör 

Gott och blandat!

De som ägnar sig åt markberedning har säkert vid något tillfälle blivit indirekt anklagade för att göra skada på både natur och fornminnen. Det finns dock tecken på en förbättring på den här fronten

Orsaken till den positiva utvecklingen kan bero på att tjänstemännen som gör kartorna har nu tillgång till bättre underlag, att medvetenheten har ökat och att fler maskinförare har fått utbildning. Men det skulle kunna bli ännu bättre.

 

Få kvinnor i skogen

En ständig fråga inom skogbruket är varför man inte lyckas locka fler kvinnor. I undersökningar som gjorts framträder en bild av en bransch med manlig jargong, svårigheter att kombinera familj med arbete och en känsla hos tjejerna att behöva hävda sig.

Skogsarbete är ju av tradition ett manligt yrke och det får kvinnorna att hålla sig borta. Många tror dessutom helt felaktigt att arbetet är tungt och fysiskt.

Tyvärr har skogssektorn halkat efter både gruvnäringen och transportsektorn när det gäller jämställdhet.

 

Stöldsamtal med justitieministern

Stöder i skogen är alltför vanligt och har nu även blivit en regeringsfråga! På initiativ från justitieministern Beatrice Ask genomfördes ett rundabordssamtal med brottsutsatta skogsentreprenörer för att diskutera diesel- och verktygsstölder.

En entreprenör sa att han upphört med att anmäla stölder för att det inte händer något.

Förslag som kom upp var förenkling av ansökandet av tillstånd att få sätta upp en kamera vid sin koja och dieseltank samt fler lokala poliser.

Stölderna måste minska för de tär hårt på ekonomin hos de som drabbas.

 

Entreprenörsforum

En annan bra sak för skogsentreprenörerna är bildandet av Entreprenörsforum, en grupp som ska fokusera på de frågor som är viktigast för skogsentreprenörer och som ska stärka konkurrenskraften för svenskt skogsbruk.

Gruppen består av sex representanter för SMF, sex övriga entreprenörer och sex forskare på Skogforsk.

inloggning


Teknik till nytta eller nöje?

 Har du en Iphone, Ipad, egen blogg och hänger med på twitter, facebook och Instagram?

Jag måste erkänna att jag har inte respektive gör inte det. Ja, inte så att jag är totalt teknikfientlig (jag är ju ändå ingenjör i botten), men jag betraktar mig själv som ”teknikavvaktande” och utnyttjar ny teknik först när jag ser att jag vinner stora fördelar med den.

Behov av bekräftelse

Apropå facebook så har jag två äldre systrar som hade varsin dagbok när de var i de yngre tonåren. Dessa var försedda med lås och nåde den som försökte tjuvläsa i dessa hemliga böcker.

Det som många idag skriver på facebook och bloggar om är i de flesta fall information som inte borde finnas någon annanstans än väl inlåst i en bok, med dubbla lås. Helt oåtkomlig för alla andra än de som skrivit.

Varför har det då blivit så populärt att utnyttja facebook? Ja, jag ser det som att det finns ett stort bekräftelsebehov och att många känner det som om de inte finns till om de inte får ett visst antal ”gilla-tummar” om dagen. Och att titta in hos andra, som genom ett nyckelhål, tilltalar tydligen många.
 

Tidsfördriv eller kontaktmotor?

Själv står jag helt utanför denna värld av ungefär samma skäl som gör att jag inte köper kvällstidningar.

Jag har inget behov av dessa informationsyttringar, som jag mest ser som tidsfördriv, och väljer lätt bort dem till förmån för andra aktiviteter.

Vän av ordning kanske nu funderar på hur jag kan uttala mig om vad som finns på facebook om jag inte är med i denna värld? Då kan jag bara svara att jag via vänner fått mer inblick i denna företeelse än vad jag skulle vilja ha.

Vad jag dock förstått är att facebook i sina bästa stunder kan vara ett sätt att hålla kontakt med vänner som man av olika skäl inte kan träffa så ofta. Detta motsägs emellertid av att jag med egna ögon sett två personer ”facebooka” (vilket härligt svenskt verb) med varandra trots att de satt bara några meter från varandra.
 

Tacka vet jag Internet!

När det gäller teknik i jobbet har jag i början av mitt yrkesverksamma liv skrivit på vanliga skrivmaskiner, sedan ordbehandlare, därefter utnyttjat stordatorer och slutligen PC. Och det har bara blivit bättre och bättre.

De författare som väljer att skriva på en gammal Alda istället för att använda Word på en dator, begriper jag mig inte på. Det är ju mycket lättare att redigera och göra omflyttningar i en skriven text, vilket underlättar det kreativa skapandet.

Beträffande Internet var jag i början lite tveksam då jag hörde talas om personer som i Internets barndom gick upp och surfade lite innan de åt frukost bara för att se om de hittade något intressant.

Idag förstår jag inte hur man klarade sig utan Internet i jobbet då det underlättar så oerhört mycket, t ex för mig när jag söker fakta till olika artiklar i tidningen. Det gäller bara att vara noga med källgranskningen.
 

De äldre hänger med

Även för skogsentreprenörerna har ny teknik både på kontoret och i maskinerna påverkat arbetet till det bättre. Det som är roligt är att så många av de ”äldre” entreprenörerna har anammat det nya och hänger med väl så bra som de yngre.

En sund skepticism skadar dock inte och hur som helst är det ju alltid en människas idéer som ligger bakom all ny teknik.

I detta nummer finns det gott om artiklar som handlar om teknik. Håll till godo!

 
Ove Jansson, chefredaktör

 
Kommentarer

Det handlar om arbetsglädje
Ibland går det trögt på jobbet. Du vet att du måste göra en viss sak, men hittar hela tiden på annat att göra för att slippa ta tag i det där jobbiga. Tiden går och när du till slut i absolut sista stund tvingas börja upptäcker du efter ett tag att det var ju inte så besvärligt och dessutom gick det ganska fort. Arbetsglädjen kommer tillbaka och livets ljusa sida blinkar mot dig. Känns det igen?

Glädje på olika sätt
Apropå arbetsglädje så var jag och tidningens formgivare – denna gång som fotograf – ute på en ”road trip” i Västerbotten förra månaden. Just att få komma ut skogen och träffa entreprenörer och maskinförare på deras hemmaplan är tveklöst det allra roligaste i det här jobbet.
Jag upphör aldrig att förvånas hur dessa skogens män och (faktiskt denna gång!) kvinnor tar sig tid att prata med oss och berätta öppet om sin vardag när de egentligen inte har tid. Även här vill jag ta upp detta med arbetsglädje för den liksom strålar emot en utan att de behöver nämna den.
Detta gäller Jonny och Erik som verkligen har det roligt ihop på dagarna och Staffan som jobbar både på den gula och gröna sidan, samt Ida som kommer från en helt annan bransch.

Niklas riskerade allt
Läs och inspireras även av artikeln om Niklas som riskerade allt i den senaste prisförhandlingen och fick igenom sin önskade prishöjning. Man kan ju inte leva på arbetsglädje enbart!
Temat i tidningen denna gång handlar om Arbetsmiljö. Här kan man verkligen fråga sig om inte Arbetsmiljöverket har blandat ihop päron och äpplen. Skogsentreprenörer och maskinförare borde inte läggas i samma hög som självverksamma skogsägare som avverkar manuellt. Läs själv och ta ställning!

Ove Jansson, chefredaktör
Kommentarer

Delegera mera!

Tid är pengar. Så lyder ett gammalt talesätt som jag egentligen aldrig riktigt tyckt om.
Ja, ja, jag har förstått att det ur företagsekonomisk synvinkel ibland är så att arbetstid och väntetid direkt kan omräknas till kronor och öron (nej, ören ska det vara), men ändå…
Även om vetenskapen säger annat tycker jag att tid är ett väldigt relativt och subjektivt begrepp.
Om jag t ex står i (oftast fel) kö på Coop och har bråttom hem kan tio minuter kännas som en halv evighet medan samma tidsrymd kan upplevas som bara några sekunder om det är i slutet på en EM-match i fotboll och Sverige ligger under med 0-1.
Vad har då detta resonemang med skogsarbete att göra?

Mycket som ska hinnas med
Jo, det är väl så tiden inte riktigt vill räcka till för en skogsentreprenör då det är så mycket man ska hinna med: arbetsuppgifter kopplade till företagets ekonomi, se till att maskinerna är i trim, personalfrågor, köra maskin när det fattas personal, ha kontakt med kunder, leverantörer och skogsägare, svara i telefon, lösa en massa stora och små problem på jobbet, fortbilda sig och de anställda, hinna med familj, hus och hem samt, om tid finns, försöka hinna med något fritidsintresse.
Jaha, vad ska man då göra åt detta för det är ju så livet är för en småföretagare, eller …?

Du kan om du vill
Helt klart är det att vissa entreprenörer klarar detta tidspussel bättre än och i de flesta ligger skillnaden i att en del är bättre på att prioritera och delegera. Du behöver inte göra allt själv och framför allt inte just nu. Lätt att säga tycker du kanske, men det går väl alltid att sätta sig ned och försöka göra en lista på vad som är viktigast, vad som kan prioriteras bort och vad som rimligen kan göras av andra.
”Jag gör det här själv för då går det fortare, jag behöver inte besvära någon och så blir det precis som jag vill ha det.” Känns detta igen?
Då kanske det är dags att börja delegera vissa saker på andra som efter ett tag säkert klarar de minst lika bra som du.
Lycka till!
Ove Jansson, chefredaktör Skogsteknik

Kommentarer

Är du en spindel utan nät?

Det är lätt att bli isolerad som skogsentreprenör. Visst har du kontakt med dina maskinförare och någon gång med dina kunder, men för många blir det inte så mycket mer.

Skaffa en mentor
Alla småföretagare har glädje och nytta av ett nätverk, inte minst för att få lite idéer utifrån. En viktig person i ett nätverk är en mentor som du kan diskutera ditt företags utveckling med. Det kan vara en annan entreprenör, en styrelsemedlem, en vän eller en släkting.
Apropå styrelsemedlem så är en kompetent och effektiv styrelse guld värd, även för ett mindre företag. Med hjälp av en eller flera externa styrelseledamöter tillförs företaget nya impulser som motverkar hemmablindhet och förhindrar att man hamnar i onödiga svårigheter.

Ta kontakt med markägarna
I ditt nätverk ingår de personer eller företag som du anlitar för vissa tjänster och även andra entreprenörer, gärna i andra branscher. För att bygga upp sitt personliga nätverk är det en förutsättning att vara social och nyfiken på andra människor.
Jag tror också att en bättre kontakt med markägarna från både entreprenörernas och maskinförarnas sida kan vara mycket viktigt för företaget. En förbättrad dialog med markägarna är ett bra sätt att utvidga kontaktnätet och kan även generera mer jobb i framtiden.

Koll på läget
Det är sedan mycket du som entreprenör bör ha koll på, bland annat maskinerna och då inte minst oljan som är lika viktigt för maskinerna som blodet i din kropp.
En annan intressant del att ha koll på är de maskindata som finns i maskinerna, men som oftast inte är tillgängliga för entreprenörerna. Om de skulle få tillgång till dessa och få dem presenterade för sig på ett åskådligt sätt kan detta innebära ett verkligt lyft för företaget.

Ove Jansson, chefredaktör
Kommentarer
Läs äldre artiklar...