Fyra goda råd när entreprenörer blir bristvara

Ställ krav, se till att ni arbetar med specificerade beställningar och för statistik på vad olika beteenden innebär i form av vinst eller förlust.
Det är några handfasta råd från metodinstruktör Hans Olsson i Blekinge. Hans ståndpunkt är att tiden är mogen för skogsentreprenörerna att bli tuffare i relationen till beställarna av avverkningstjänster.
– Det är konstigt, säger Hans Olsson. Men skogsbruket tycks alltid ha alldeles för dålig framförhållning, trots att man arbetar med en produktion som har en omloppstid på i genomsnitt 100 år. Ett stort problem för väldigt många entreprenörer är ryckigheten i arbetsbeläggningen, bristen på möjligheter att planera effektivt, samt att traktdirektiv och specificerade beställningar uteblir eller är för dåliga.
Alla exempel han tar är uttryck för de rutiner för beställningar och organisation som fortfarande råder i delar av branschen.


För statistik över vad olika beteenden och rutiner innebär i form av förlust eller vinst i skogsbruket, råder Hans Olsson. Foto: John Thorner.

Men, menar Hans Olsson, nu när allt fler skogsentreprenörer med lång erfarenhet goda kunskaper om branschen och yrket hoppar av och avvecklar, så skapas också förutsättningar för att åstadkomma förändring. Bristen på entreprenörer innebär att alla kan göra något för en sundare kultur i branschen, anser han.
Själv har 45-årige Hans Olsson en brokig bakgrund. Han har varit yrkesmilitär, han har arbetat som tjänsteman hos Södra med (under en tid) ansvar för de dåvarande centrala förhandlingarna med entreprenörerna. Han har varit mångsysslare som egen entreprenör och arbetat som f-skattande maskinförare, med manuell röjning och huggning. Och så arbetar han med utbildning av både entreprenörer och annat skogsfolk.
– Ingen annan bransch är så ospecifik som skogsbruket. Ingen skulle drömma om att beställa ett hus på t ex 100 kvm av en snickare utan att ge samma snickare en ritning, säger han.
– Men ungefär så svävande fungerar det i skogen. I vår bransch saknas ofta specificerade beställningar och traktdirektiv med bra information.
Därmed uppstår också konflikter. Men Hans Olsson uppmanar alla att lyssna på vad som sägs när konflikterna uppträder.
Ofta handlar konflikterna om avverkningskostnader. Men lyssnar man lite noggrannare inser man att konflikterna oftast handlar om annat missnöje än sådant som handlar om prisfrågor. När en markägare är missnöjd bottnar det oftast i att det saknats information eller specifikationer i beställningen. Hade det funnits, så hade konflikterna inte uppstått och inte heller någon diskussion om kostnaderna…

Detta är bara en del av artikeln. Prenumerera för att läsa mera.

Namnlös sida

Nytt nummer ute nu!


Fyra goda råd
Dröjsmålsfaktura var droppen
Nya tidens entreprenören
Ungdomarna flyr skogen

Liselott ger järnet
Anna vill tillbaka till maskinerna
Ingela är bitter på branschen
Naturbrukslärare är förbryllad
Tre tjejer får ingen praktik
Från havet till skogen

Marknaden
Eco-driving i skogen
Bokföring – en färskvara
Var tredje skogsentreprenör gjorde förlust!r
Norrskog betalar sämst
Sveaskog har vidtagit åtgärder

Vibrationer är inget att leka medi
Blött i markerna
Från riskidentifiering till riskkontroll
Logset har blivit mer komplett
I korthet

Nästa nummer kommer ut
den 30 maj


Tidningen Skogsteknik | Thulegatan 10A , 852 32 Sundsvall | Tfn 060-12 33 30 | Fax 060-12 33 39